Hälsofrämjande arbete har nått en bit på vägen

För första gången har öppna jämförelser presenterats för ”hälsoinriktad hälso- och sjukvård”. Öppna jämförelser är ett viktigt sätt att utveckla vården. Genom att få reda på ens egna resultat i förhållande till andras, kan man lära och inspireras. Det är därför ett viktigt steg att detta verktyg nu finns tillgängligt även för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, som är en central del av vården – och måste få den tyngd det förtjänar.

Stockholms län, med en dryg femtedel av landets befolkning, hamnar förstås oftast ungefär i mitten av många sådana här resultat och jämförelser. I den hälsoinriktade vården ligger vi också ofta nära men inte alltför sällan också över snittet.

Att invånarna i Stockholms län har ett något större förtroende för vården är förstås en bra förutsättning för att lyckas med hälsofrämjande insatser. När det gäller specifika resultat så får t.ex. fler patienter på vårdcentralerna diskutera alkoholvanor och motion; för tobak ligger vi på rikssnittet. I psykiatrin är det betydligt fler än i primärvården som tar upp alkohol-, tobak- och motionsvanor.

DN skriver i dag om Stockholms resultat kring hälsoinriktad hälso- och sjukvård.

Läs gärna mer om Stockholms läns resultat här – hela de öppna jämförelserna hittar du här.

Vi har haft en tydlig inriktning att stärka hälsofrämjande vård inom bl.a. vårdval Stockholm i husläkarverksamheten där vi har lyft distriktssköterskornas roll. Där går vi nu vidare med förändringarna av ersättningssystemet nästa år. Vi ska också arbeta vidare inte minst i psykiatrin. Men hälsoinriktad ska vården vara överallt – även på de stora sjukhusen.

Vårdvalsframtid med brett stöd

I dag har Folkpartiet och Alliansen tillsammans med Miljöpartiet enats om framtiden för Vårdval Stockholm inom primärvården. Det betyder att vi får ett ännu bredare stöd för friheten att välja husläkare och vårdcentral. Vi gör också ett antal viktiga förändringar – vårdvalet har ju hela tiden varit i utveckling. 2013 blir det lite extra stora förändringar.

Folkpartiet och jag gläds särskilt över att det hälsofrämjande inslaget stärks ytterligare. Distriktssköterskornas roll stärks, och ersättningen höjs för motiverande samtal och andra bevisat effektiva metoder för att förebygga sjukdomar och nå livsstilsförändringar. Det handlar om att förebygga t .ex. cancer, hjärt/kärlsjukdom, diabetes och psykisk ohälsa.

Vi gör vårdvalet ännu mer jämlikt; patienter med vissa kroniska sjukdomar eller med flera olika sjukdomar kommer att föra med sig en högre ersättning. Det kan handla om åtgärder vid nyupptäckt diabetes, screeningstest vid demensutredningar, omfattande vårdintyg, vårdplanering i hemmet och smittspårning.

Vi kommer också att höja tolkersättningens anslag med 50 miljoner kronor – det har betydelse för att bättre kunna ge vård åt personer med utländsk bakgrund, både nyanlända och människor som har levt i Sverige en tid men har svårigheter med språket, vilket ju kan kännas extra i mötet med vården – och i värsta fall kanske avskräcka från att söka vård. Tolkersättningen görs också om till att ha både en fast och en rörlig del för att bättre svara mot dessa behov.

Fortbildning för personalen på vårdcentralerna stärks genom en särskild ersättning för vidareutbildning. Vi inför också ersättning för läkemedelsgenomgångar även för patienter över 75 år med fem eller fler läkemedel (i dag gäller det patienter inskrivna i hemsjukvård).

Framöver vill vi också bl.a. stärka den psykiatriska kompetensen; psykosociala besök har ju redan ökat kraftigt och vi har sedan tidigare i budgeten fastställt bl.a. 57 miljoner mer till de psykosociala insatserna.

I dag är det också klart att vi ökar hela primärvårdens budget med 330 miljoner kronor eller hela tio procent.

DN, Dagens Medicin, Vårdfokus.

220 miljoner mer till psykiatrin och psykosociala åtgärder

I hälso- och sjukvårdens budget för 2013 fortsätter vi att satsa på vården för patienter med psykisk sjukdom eller psykosociala besvär. Den kraftiga ökningen av psykosociala besök i primärvården får möjlighet att fortsätta, med en budgetökning på 52 miljoner kronor eller 57 procent. (2007-2011 ökade ju de psykosociala besöken, efter Vårdval Stockholms införande, med 88 procent.)

Om vi kan hjälpa fler tidigt, hos kuratorer, psykologer och i samtalsgrupper på vårdcentralerna, så kan många förhoppningsvis undvika förvärrade problem.

Även psykiatrin får mer pengar, nära 170 miljoner. Därav går 20 miljoner till fler neuropsykiatriska utredningar – något som ju har ökat kraftigt, och där behoven tycks fortsatt stora.

Vår utgångspunkt ä den enskilde patienten. Hon eller han ska få bästa möjliga vård oavsett vart man vänder sig med sina psykiska besvär. Oavsett om det krävs lättare eller mer omfattande insatser.

Fakta om vårdens budget
Hälso- och sjukvårdsnämnden budget omfattar 48,2 miljarder, varav 47,7 utgör landstingsbidrag från landstingets skattebetalare. Primärvårdens budget blir knappt 8,2 miljarder kronor, en ökning med drygt 250 miljoner kronor eller 5,8 procent. Budgeten för psykosociala insatser ökar med hela 57 procent. Psykiatrin ökar sin budget med 167 miljoner kronor från 4,96 till 5,13 miljarder. Resurserna till neuropsykiatriska utredningar, med 5 miljoner kronor i vuxenpsykiatrin och med 15 miljoner kronor i barn- och ungdomspsykiatrin.

Österled och tunnelbana i skön förening

Utbyggnad av tunnelbanan är ju äntligen åter aktuell, med blå linjens förlängning till Nacka. För en växande Stockholmsregion är massiva investeringar i spår och kollektivtrafik avgörande.

Även vägtrafiken behöver dock investeringar, för att fungera bättre. Vi har länge känt av avsaknaden av en ringled runt Stockholm. Efter att Södra länken byggdes, och när Norra länken snart står klar, är det Österleden som är den sista kompletterande länken.

Regeringens besked att man kan skulle kunna kombinera utbyggnaden av blå linje med att bygga Österleden är därför väldigt välkommet. Ett gemensamt tunnelbygge blir förstås mer effektivt. (Se dagens DN STHLM Debatt.)

Österleden handlar inte i första hand om att öka vägutrymmet för ökad biltrafik – utan om att vi ska avlasta innerstaden och inte tvinga in bilarna över Stadsgården, broarna och Gamla stan. Bättre framkomlighet, kortare restider och snabbare transporter är inte bara praktiskt för resenärerna utan gynnar också tillväxten. Naturligtvis kommer landstinget också att kunna utnyttja en Österled för kollektivtrafik med buss, för ytterligare nord-sydliga förbindelser utöver den nya tunnelbanesträckningen.

Jag ser fram mot att förhandla med staten om hur vi kan finansiera och bygga ut både kollektivtrafik och saknade delar i vägnätet. Stockholmsregionens bristande trafikkapacitet är ett nationellt problem. Det är mycket positivt att vi nu märker en ökad förståelse för behovet av mer statliga investeringar i vår region.

Lotta Edholm bloggar. DN skriver i torsdagens tidning.

Vårdvalssuccé

Efter förra veckans förnyade diskussioner om Vårdval Stockholm var det oerhört skönt att läsa en icke partipolitisk reaktion på dagens DN Debatt. Sex logopeder bemöter de rödgrönas negativa påståenden, med utgångspunkt i hur Vårdvalet förbättrat för barn med dyslexi. Sedan den politiska detaljregleringen försvann har också köerna försvunnit. (Det gäller inte minst de södra delarna av länet där logopedbesöken ökat med bortåt 40 procent; i hela länet har vi fått 17 nya logopedmottagningar under 2009.)

”På ett år kortades köerna… från upp till 24 månader till 3 veckor. Det gäller alla områden i Stockholm, såväl rika som fattiga”, skriver de sex logopederna och senare om oppositionens ”alternativ”: ”politiker ska bestämma vilka som behöver vård och hur mycket.”

Resonemanget logopederna för gäller förstås även alla andra delar av vårdvalet. Som DN skriver i papperstidningen i dag så har t.ex. köerna i stort sett försvunnit för gråstarroperationer. Liknande utveckling ser vi för höft- och knäleder. Alla tre vårdområden som tidigare var problematiska och ofta drogs med köer.

Det finns all anledning för stockholmarna att värna Vårdval Stockholm som gett bättre tillgänglighet, större kontinuitet och ökad jämlikhet.

Bloggar: mina senaste inlägg, Per Altenberg, Maria Byström, Lotta Edholm, Rasmus Jonlund, Peter Kjällkvist, Mark Klamberg, Olov Lindquist, Seved Monke, Kent Persson, Anna Starbrink, SvD:s ledarblogg.

Intressant..?

Vårdval ger mer tid för uppföljning

Sedan Vårdval Stockholm infördes för husläkarmottagningarna har det blivit slut med den snårskog av olika avtal med varje enskild mottagning som fanns tidigare. Vårdval Stockholm innebär inte längre detaljreglering av varje mottagning – och det betyder i sin tur att vi förtroendevalda och landstingets tjänstemän har mer tid och kraft över åt att följa upp att alla verkligen lever upp till våra högt ställda krav.

Landstingets revisorer menar i en färsk rapport, som DN skrev om i går, att vi borde bli ännu bättre på att ställa krav och följa upp. Jag håller i grund och botten naturligtvis med men jämförelserna måste också göras mot hur det var tidigare – inte bara mot ett tänkt ideal. Vårdval Stockholm har bara funnits i drygt två år (och förvisso gett goda resultat). Tydligare krav och utvärdering är något vi måste utveckla kontinuerligt och nu finns alltså möjligheter att göra det. Som jag sade till DN blir det fler medicinska revisioner i alla delar av Stockholmsvården framöver, 30-40 planeras. Jag berättade också att vi förvisso ännu inte dragit in några auktorisationer, men haft en del påpekanden som då lett till rättelser.

Vad revisorerna missat är att varje verksamhet är skyldiga att ha ett bra kvalitetsledningssystem. Det kan låta lite tekniskt men det är på så sätt som verksamhetschefen har ansvar för att all medicinsk personal arbetar efter vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet. Det är vårt viktigaste styrinstrument för kvalitet i den nära vården.

Den allra viktigaste kontrollmekanismen ligger annars i Vårdvalets stora huvudtanke: Ingen mottagning är garanterad några andra pengar än dem som patienterna för med sig, i fast ersättning för det val av husläkare/mottagning de gör, och i rörlig ersättning för de besök de gör hos på denna mottagning, hos doktorn, distriktssköterskan, psykologen. Att inte detaljreglera, utan styra med tydliga auktorisationskrav och följa upp mer långsiktigt, samt att ge patienterna makten – det borgar för trygg och bra vård.

Intressant..?

Hälsoval skjuter över (eller under) målet

Efter år av osande kritik mot Vårdval Stockholm har de rödgröna i landstinget slutligen presenterat sitt alternativ. (DN Debatt, DN.) Alternativet innehåller dock inte mycket nytt och har sina likheter med det som kallats ”fusköverenskommelser” på riksplanet. De ofta upprepade, och lika ofta motbevisade, påståendena om Vårdval Stockholm blir ju heller inte sannare för att de upprepas än en gång på Sveriges ledande debattsida.

De förslag de rödgröna lägger fram är i princip de samma som har utretts i ett och ett halvt år (DN). Redan hösten 2008 gav Alliansen hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att börja arbeta med nästa version av Vårdval Stockholm. Det ska utgå ännu tydligare från de enskilda invånarnas vårdbehov, och det vi tittar på är sådant som den s.k. ACG-modellen (Adjusted Clinical Groups), som jag berättade om på en pressträff redan i september 2008. Detta Vårdval Stockholm 2.0 hoppas vi kunna sjösätta nästa år. Förslag och beslut kommer senare i år.

Redan nu har Vårdval Stockholm gett tydliga resultat i önskad riktning. Jämlikheten, tillgängligheten och kontinuiteten har ökat. Fler patienter får vård på rätt vårdnivå. Resultaten talar för sig själva.

Mer tillgänglighet: Över 30 nya husläkarmottagningar, merparten i s.k. utsatta eller tidigare underförsörjda områden. Totalt finns nu 191 husläkarmottagningar och vårdcentraler i Stockholms län.  Det finns nu också 17 närakuter, 2 öppnade under 2009. Läkarbesöken har ökat med 20 procent utan att sjuksköterskebesöken har minskat (de fortsätter att öka något). 120 fler läkare i primärvården.

Större jämlikhet: Läkarbesöken ökar mest i områden med låga medelinkomster. För första gången görs lika många läkarbesök i s.k. utsatta områden som i mer välmående delar av länet. Resurserna per patient är större i områden med lägre inkomster.

Ökad kontinuitet: Över 100.000 fler har valt sin egen husläkare/vårdmottagning sedan 2007. Över 90 procent av invånarna har nu en egen doktor, vilket innebär att även nya invånare i vår växande region väljer att utnyttja Vårdval Stockholm. Under 2009 gjorde 13 procent av invånarna ett aktivt val eller omval av husläkare.

Kraftigare psykosocialt stöd: Det ekonomiska utrymmet för psykosociala besök, hos kurator eller psykolog på vårdcentralen eller husläkarmottagningen, fördubblades med Vårdval Stockholm. Besöken ökade med tio procent 2008 och minst det dubbla 2009.

Nu kan stockholmarna enkelt välja sin egen doktor och sedan snabbt få en tid när de behöver, och fler stockholmare utnyttjar den möjligheten. Den ökade jämlikheten och tillgängligheten är ett tydligt trendbrott som inget tidigare system aldrig kunnat uppnå. Nu ska vi gå vidare med målet att ha ett ännu bättre, ännu mer behovsstyrt Vårdval Stockholm.

Det enda riktigt alternativa de rödgröna kommer med är sitt nej till etableringsfriheten för vårdgivarna. De vill åter politiskt detaljreglera hur vården ska utformas. Det vore förödande för intresset och viljan hos små och stora vårdgivare. Etableringsfriheten har starkt bidragit till det ökade intresset att verka och jobba i vården, som har gett 120 fler läkare i primärvården.

De rödgrönas s.k. hälsoval skjuter med andra ord högt över, eller under, målet.

Uppdatering 13 mars: Liberala Ungdomsförbundets distriktsordförande Christoffer Fagerberg skriver om bl.a. vårdval och jämlikhet angående SvD:s ledare i går 12 mars.

Intressant om..?

Äntligen enklare att komma till egna doktorn

Tack vare Vårdval Stockholm har invånarna i Stockholms län valt en egen doktor. Husläkarna som vi har att välja på har blivit betydligt fler, liksom mottagningarna de jobbar på. Och patienterna uppskattar möjligheten till tryggare, nära vård: många fler har kunna besöka sin doktor, som DN skriver om i dag (ej på nätet), och patienterna är betydligt nöjdare med vården än innan.

Kritiker säger ofta att det nu görs många fler, korta och rentav onödiga besök. Men de granskningar och uppföljningar som har gjorts – av hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och av Karolinska institutet – har inte hittat någon sådan effekt.

Tvärtom verkar det som om människor som tidigare inte gick till doktorn, fast de borde, nu gör det, när vården har blivit mer tillgänglig och välkomnande. Den största ökningen av läkarbesök har skett i s.k. utsatta områden. För första gången görs lika många besök av invånarna i socialt och ekonomiskt utsatta områden, som i mer välmående delar av länet. Det innebär också att resurser genom ersättningen för läkarbesök kommer de områdena till del.

Svenskar och stockholmare går fortfarande sällan till doktorn. Åtminstone om man jämför med andra europeiska länder som Frankrike – som brukar hyllas för sin välfungerande närsjukvård.

Att patienterna är mer nöjda än tidigare är ett bra kvitto på att vårdvalet i grunden fungerar betydligt bättre än det tidigare systemet där patienten inte sattes i fokus på samma sätt. Att fler besöker vården i tid innebär att ohälsa förebyggs, och det blir mindre besök högre upp i vårdkedjorna.

Nästa steg är att utveckla en ersättningsmodell som blir ännu mer rättvis, utifrån patienternas diagnoser och de åtgärder som utförs. Jag och Folkpartiet strävar också efter att förstärka det hälsofrämjande arbetet och distriktssköterskornas roll. Men vi har kommit en bra bit på väg.

Intressant om..?

Populära husläkare och distriktssköterskor

Glädjande nyheter för oss som arbetar för att alla ska kunna välja sin doktor och distriktssköterska: Nio av tio i Stockholms län är nöjda med sin husläkarmottagning och tycker att den vård de får är utmärkt, mycket bra eller bra. Tre av fyra har förtroende för sin läkare, 70 procent känner sig delaktiga i besluten om vård och behandling och lika många anser dessutom att deras behov av vård tillgodosetts. 85 procent känner att de har blivit bemötta med hänsyn och respekt och 83 procent är nöjda med telefontillgängligheten när de ringt och beställt tid.

Resultaten kommer från husläkarenkäten som besvarats av över 40.000 patienter (Enkäten skickades till 64.000 patienter, 375 per mottagning, och svarsfrekvensen var 65 procent).

Naturligtvis siktar vi mot att 100 procent ska vara nöjda – men detta är mycket bra resultat för Vårdval Stockholm som visar att vi har nått en bra bit på vägen. Tiotusentals fler har fått en långsiktig vårdkontakt med sin egen doktor och distriktssköterska. Hundratusentals fler besök har gjorts hos läkarna, distriktssköterskorna och kuratorerna.

Intressant om..?

Vårdval åt rätt håll

Vi fortsätter att utvärdera vårdvalet och i dag kom en rapport som täcker hela det första året, 2008. Mycket pekar åt rätt håll. Läkarbesöken fortsätter att öka kraftigt (+ 16 %) men diagnoserna och vårdtyngden är som förut – fler har alltså fått vård på rätt vårdnivå. Dessutom minskar inte sköterskebesöken minskar, så det finns ingen grund motståndarnas vanliga påstående att läkarna tagit över sköterskornas uppgifter. (Det hindrar inte Socialdemokraterna från att fortsätta upprepa detta mantra – de har väl helt enkelt inte hittat så mycket annat att kritisera.)

Också fler som mår psykiskt dåligt har kunnat få hjälp tack vare Vårdval Stockholm. De psykosociala besöken hos kurator eller psykolog som man träffar hos, eller via, husläkarmottagningen ökade med 10 procent. Mest ökar de psykosociala besöken i de områden i länet som tidigare hade färre. Det glädjer mig som högsta ansvarig för psykiatri och folkhälsa, två områden som ofta hänger ihop – psykisk ohälsa är ju en av de två stora orsakerna till sjukskrivning. Jag är dock inte nöjd än, behovet av psykosocialt stöd är inte tillgodosett, och det finns potential och resurser för att öka de psykosociala besöken ytterligare – 2008 gjordes i snitt 44 besök per 1.000 invånare i länet, det finns utrymme för dubbelt så många (eller 1 besök per 10 patienter som aktivt valt mottagning, ”listat” sig).

En nedgång av psykosociala besök som märks i Rinkeby-Kista har sin förklaring i en speciell enhet som inte finns kvar längre, men vårdgivarna är medvetna om detta och satsar mer under 2009.

Läkemedel är också ett av mina ansvarsområden. Ett av våra mål är att inte skriva ut för mycket mediciner – alltför mycket som hämtas ut på apoteken blir stående i badrumsskåp, spolas ut i naturen eller riskerar att i kombination med andra rentav bli hälsofarliga. Ett särskilt mål gäller antibiotikaförskrivningen där vi är rädda för ökad resistens.

Vi når det första målet, läkemedelsrecepten ökar inte på långa vägar så mycket som läkarbesöken. Däremot ökar penicillinet till barn. Det är något vi måste granska särskilt – har ökningen av barn som besöker doktorn varit särskilt stor? Vi har också ett nystartat regionalt s.k. Strama-arbete där vårdgivare och expertis tillsammans ska granska, utvärdera och komma med förslag kring antibiotikaanvändandet och hur vi motverkar överförskrivning och resistens.

Sist vill jag påminna om att utvärderingen gäller 2008. Effekterna finns alltså ännu inte med av de förbättringar och justeringar som gjorts från årsskiftet (främst bonus för hälsomfrämjande arbete, bättre förutsättningar för hemsjukvård, samt ändrad åldersviktning och kraftigt höjd tolkersättning för att bättre svara mot vårdbehoven hos socialt och ekonomiskt utsatta).

Ärendet om Vårdvals-utvärderingen behandlas på hälso- och sjukvårdsnämnden nästa tisdag 28 april, och finns att läsa här (pdf-fil) för den intresserade. Hela Vårdvals-utvärderingen på knappt 80 sidor finns här (pdf-fil).

Intressant om..?