Budget 2014 för framtidens vård, dagens hälsa och morgondagens kollektivtrafik

I dag har jag och de andra gruppledarna i Alliansen presenterat vår åttonde landstingsbudget, där vi både satsar stort på vården och kollektivtrafiken och kan budgetera för ett överskott. Vi föreslår också massiva investeringar: 42 miljarder inom vården och 33 miljarder inom kollektivtrafiken. I filmklippet nedan berättar jag mer – och läs gärna vidare under filmen!

De gångna sju åren har stundtals varit ekonomiskt oroliga i vår omvärld. När vi ser tillbaka på landstingets ekonomi så har verkligheten dock överträffat våra prognoser, vi har gått med miljardöverskott, och det är de pengarna som gör att vi nu också verkligen har råd att satsa. Även om vi får betala en hel del till andra landsting i skatteutjämning, betyder det förstås också mycket för Stockholmsregionen och därmed hela Sverige, att vi de komman de tio åren kan göra sådana investeringar. Vi satsar på läkande vårdmiljöer – människovänliga och människovärdiga miljöer, i fräscha och fina lokaler, med sådant som konst och bra mat. Det är miljöer som bidrar till läkandet. Du kan läsa mer om Framtidens hälso- och sjukvård här.

Hälso- och sjukvården får 1,8 miljarder mer att röra sig med nästa år (skattepengarna till vården omfattar totalt 51 miljarder – pengar som alltså går till drift, till skillnad från investeringar). Det betyder att vi har ekonomi inte bara att investera, utan också att fylla de nya sjukhuslokalerna och vårdplatserna med bra vård.

Vi fortsätter att med Vårdval göra patienten till den verkligt viktiga personen i vården. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om en nätverkssjukvård, där vården är organiserad kring patienten – vi ska slutligen röra oss från organisatoriska ”stuprör” där patienten skickas runt.

Vi satsar på psykiatrin, som får mer nya pengar än andra vårdgrenar nästa år. Vi kan öppna fler mottagningar för alkohol och hälsa (för dem med riskbruk eller missbruk av alkohol men med ibland ”städade” förhållanden, och som inte nås av ordinarie beroendemottagningar), och fler mottagningar för unga vuxna med kompetens från både BUP och vuxenpsykiatrin. Vi kan satsa mer på barn t.ex. neuropsykiatriska utredningar och stöd till barn och familjer vid psykisk sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blir också fler psykologer på vårdcentralerna – i ”första linjens psykiatri”.

Vi satsar på hälsofrämjande insatser: ett exempel är att vi åter går före övriga Sverige med vaccinationsprogram. Den här gången är det rota-virus, som jag skrivit om här.

En annan hälsosatsning är utökad diagnostisering för benskörhet, osteoporos som framför allt drabbar äldre kvinnor. För ännu mer jämlik vård kommer vi i primärvården att ge ökad ersättning för patienter med stora vårdbehov, till några husläkarmottagningar i ett projekt.

E-hälsan fortsätter utvecklas – med fokus på tjänster som praktiskt kan förbättra och underlätta för patienter och personal. Man ska kunna följa sin väg genom vården helt med stöd av Mina Vårdkontakter samt Vårdguiden, på datorn eller i sin smartphone. Nästa år ska patienter kunna direktboka tid via Mina Vårdkontakter hos husläkarmottagningar, barnavårdcentraler, mödravårdcentraler och ungdomsmottagningar, samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare.

2014 ska alla patienter kunna ta del av sin egen remiss, för att veta var den ligger i vårdkedjan och vart den skickas, detta gäller alltså hela vården. Vi skapar också löpande en rad självservicetjänster via Mina vårdkontakter. Nästa år ska reumatikerpatienter kunna initiera provtagning, och ta del av provsvar. Detta är något som vi sedan utvecklar för övriga delar av vården. Vi arbetar också med flera smarta e-tjänster för självrapportering av hälsa. Formulär för självskattning av levnadsvanor är ett exempel och vi håller på att utveckla hälsodeklaration inför operation som man alltså ska kunna göra själv i förväg med en e-tjänst.

Inget inom e-hälsa är förstås obligatoriskt för patienterna. Men det är obligatoriskt för vårdgivarna att erbjuda sina patienter dessa möjligheter!

Den tydligaste satsningen inom vården görs kanske på personalen. Lönesatsningen för specialistsjuksköterskor har jag skrivit om här.

Och detta är inte den enda personalsatsningen vi gör: Det ska bli mer attraktivt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska, och vi intar en mer öppen attityd till personalbostäder. Vi utökar platserna för specialistsjuksköterskeutbildning inom bristspecialiteter som barn- och anestesisjuksköterskor, platser som vi själva finansierar och där vi betalar deltagarna en viss utbildningslön. Det blir 100 platser, mot 70 i senaste omgången. ST-platserna för nya specialistläkare utökas också inom bristspecialiteter som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.

I trafiken är det upprustning och utbyggnad som står i fokus. Vi har lagt mångmiljardbelopp på att rusta upp tunnelbanan, senast nu röda linjen – och det handlar inte bara om att vidmakthålla befintlig standard. Tack vare vår investering med nytt signalsystem och kommande nya vagnar kommer man att kunna köra ytterligare hälften så många tåg, det blir en kapacitetsökning med 50 procent! Det är en rejäl satsning på tunnelbanan, Stockholms viktigaste transportsystem.

Tvärbanan förlängs från Sjöstaden till Sickla i Nacka, och ska byggas till Kista och Sollentuna.

Kulturen får naturligtvis sin beskärda del, när Folkpartiet är med och styr. Konserthuset kan fortsätta utvecklas som en musikscen i världsklass, vi kan vidareutveckla stödet till det fria kulturlivet och till filmen i Stockholmsregionen, och vi har barn och unga i fokus. Kulturen betyder mycket för attraktiviteten, utvecklingen och det demokratiska samtalet i Stockholmsregionen.

Läs gärna också Alliansens pressmeddelande.  Metro och ABC hör till de medier som rapporterat (du kan också läsa i bl.a. dagens DN STHLM, papperstidningen). Anna Starbrink bloggar.

LO vill strypa stockholmarnas populära vård

I dag kretsar vårddebatten och den politiska debatten i stort kring LO:s förslag om begränsningar av företagande i välfärden (DN Debatt). Ur mitt perspektiv är förslagen helt enkelt ett stort hot mot stockholmarnas vård. LO säger sig värna barnen, de sjuka och äldre när de i verkligheten vill de ta makten från de enskilda människorna. Jag är besviken över att Kommunal, som ofta haft klokare synpunkter, nu är med på tåget som går i fel riktning.

Stockholmarna har visat att de gillar sin valfrihet – och utnyttjar den. Om LO får genomslag för sina förslag – och med Socialdemokraternas vacklande kring välfärden och mångfalden så är risken inte liten – vad får det då för följder? Vad händer med privat drivna S:t Görans sjukhus, med de bästa vårdresultaten, om LO:s förslag genomförs? Vad händer med den majoritet av länets husläkarmottagningar som drivs av fristående aktörer, inte sällan personalägda vårdföretag?

LO konstruerar och förstorar upp problem för att få tillfälle att göra det vänstern alltid har velat – bestämma över människors liv och ta över sådana beslut som stockholmarna kan och vill fatta själva.

Anna Starbrinks blogg, Hans Åberg, SR.

Skrota inte nationella taxan förhastat – men inför krav på vårdval

En statlig utredare föreslår att systemet med nationella taxan ska avskaffas på sex år. Jag tycker inte heller att den nationella taxan hör hemma i framtidens hälso- och sjukvård, men det är oklokt att skrota detta system på så kort tid. Det rycker undan mattan både för de berörda läkarna och andra vårdprofessionella, och för deras patienter.

Nästan all vård i Sverige finansieras av skattebetalarna, via landstingen. Och nästan all vård sker i landstingens regi eller utförs av fristående vårdgivare efter upphandling eller vårdval. Men landstingen betalar också läkare och sjukgymnaster via den nationella taxan. De har ofta en långvarig relation med sina patienter. Några nya vårdgivare med ersättning på nationella taxan har inte tillkommit på länge.

Landstingen styr inte över hur hög ersättningen är till vårdgivarna med nationella taxan. Vi har heller inte samma insyn, och kan inte göra samma uppföljningar,  ställa samma sorts kvalitetskrav, eller vidta samma slags sanktioner mot dessa vårdgivare som mot våra egna verksamheter eller privata vårdgivare med avtal. Men vi måste betala dem. Den nationella taxan är därför en anomali som inte hör hemma i framtidens hälso- och sjukvård, men att slopa hela systemet på fem år är att gå alldeles för fort fram. Den här förändringen behöver göras med lång genomförandetid.

Förändringar måste också göras med patienternas bästa för ögonen. Den enskilde patientens behov måste sättas främst.

Ett snabbt borttagande av nationella taxan hotar patienters valfrihet – om det inte kombineras med ett tydligt krav på landstinget att använda sig av vårdval. I landsting som styrs av socialistiska majoriteter, där valfriheten inte sätts högt i kurs, är risken att man är glad att bli av med taxe-läkarna – och inte ser behovet som patienter har fått utlopp för där, att själva få välja vilken läkare de ska gå till.

Inom professionen finns med rätta misstro mot vissa politikers vilja att inrätta vårdval, och motstånd mot privata vårdgivare. Det förklarar en hel del av motståndet mot att avskaffa nationella taxan.

Juridiskt sett är det också märkligt att skrota befintliga etableringar. Istället borde man, om man vill genomföra en förändring, låta systemet fasas ut gradvis. När vårdval har införts på ett område, försvinner ersättningsetableringarna som annars gör att en mottagning på nationella taxan lever vidare i ny regi när en läkare eller sjukgymnast går i pension.

En förändring som kan genomföras snabbt är däremot att ge oss i landstingen möjlighet att ställa krav på insyn och kvalitet. Det handlar bl.a. om krav att man följer vårdprogram och nationella riktlinjer samt läkemedelsrekommendationer. Lagstifta samtidigt om att vårdval ska införas på de områden där det är möjligt. Tillsammans med insynsmöjligheter och kvalitetskrav ger det en grund att diskutera hur vi får innovativa system för framtidens sjukvård.

Redan nu ska vi naturligtvis erbjuda taxeläkare och sjukgymnaster att gå över i vårdval. Men att snabbt skrota systemet med nationella taxan är att skapa ytterligare problem och konflikter, som vare sig gynnar skattebetalare eller patienter.

S:t Göransupphandlingen – väl värt att göra rätt

S:t Görans sjukhus är sedan 1999 Sveriges enda privat drivna akutsjukhus. Erfarenheten av denna fristående aktör bland våra sjukhus är att vi har fått mer och bättre vård för patienterna, att personalen är nöjdare, och att vi har fått in nya idéer i vården som har påverkat även andra vårdgivare och landstingets egna sjukhus till förändring och förbättring. Kostnaderna har också blivit lägre – dvs att vi har fått mer pengar över till mer vård. I det nya avtalet sänks kostnaderna ytterligare med ca 120 mkr/år.

Upphandlingen av  driften av S:t Görans sjukhus i våras var den största i svensk hälso- och sjukvård någonsin. För att vi och andra ska kunna dra nytta av erfarenheterna, så utvärderas naturligtvis upphandlingen.

Att Vänsterpartiet, som alltid har varit motståndare mot alternativ och valfrihet i vården, är kritiska mot upphandlingen är inte så förvånande (ABC, DN). Men deras argument om att kostnaden för upphandlingen, 65 mkr, motsvarar drygt halva den årliga besparingen, kan lika gärna vändas åt andra hållet.

Vi kan med Vänsterpartiets egna ord alltså konstatera att kostnaden för den största vårdupphandlingen någonsin betalar sig två gånger om redan det första året.

Detta är alltså jämfört med vad landstinget fick betala med det förra avtalet – och alltså oräknat hur kostnaderna, och vården, skulle ha sett ut om vi aldrig från början släppt in den fristående aktören.

Administrativa kostnader ska naturligtvis alltid hållas nere, men detta kan således ses som en investering i att få bästa möjliga vårdgivare för S:t Görans sjukhus. Att landstinget har behövt anlita extern experthjälp är inte så konstigt. Denna unika upphandling av ett helt akutsjukhus krävde naturligtvis särskild expertis, som landstinget inte kan – och inte heller ska – ha själv.

Prisad psykiatri i Södertälje och på Kungsholmen

Landstinget arbetar för att minska tvånget och förbättra vårdkvaliteten i psykiatrins heldygnsvård (slutenvård). Som en del i utvecklingsarbetet har elva enheter nominerats till ett utvecklingspris, som sedan utdelas till 3 enheter. Ett delat förstapris går till Psykiatricentrum Södertälje, avdelning 34 och 36. Ett andra pris tilldelas Norra Stockholms psykiatri, avdelning 25, på S:t Görans sjukhusområde på Kungsholmen. De prispengar vårdavdelningarna vinner ska användas till kompetensutveckling och studieresor.

Patienterna som blir inlagda på psykiatrisk klinik behöver bästa möjliga vård med god kvalitet, hög kompetens och bra bemötande. Teamet på avdelning 35 och 36 på Psykiatricentrum i Södertälje har entusiastiskt och målmedvetet arbetat med att använda sin arbetstid mer effektivt. De har introducerat en metod från England som de också spridit till psykiatrin i övriga länet. Hela personalgruppen har varit engagerad och resultatet är ökad patientsäkerhet och nöjdare patienter.

Norra Stockholms psykiatri, avdelning 25, har också med stor målmedvetenhet förändrat vården för att få en bättre vård med mindre tvång. Man har förändrat processer och arbetssätt på flera plan, och såväl patienter och anhöriga som personal och studenter har berörts.

Vårdvalsframtid med brett stöd

I dag har Folkpartiet och Alliansen tillsammans med Miljöpartiet enats om framtiden för Vårdval Stockholm inom primärvården. Det betyder att vi får ett ännu bredare stöd för friheten att välja husläkare och vårdcentral. Vi gör också ett antal viktiga förändringar – vårdvalet har ju hela tiden varit i utveckling. 2013 blir det lite extra stora förändringar.

Folkpartiet och jag gläds särskilt över att det hälsofrämjande inslaget stärks ytterligare. Distriktssköterskornas roll stärks, och ersättningen höjs för motiverande samtal och andra bevisat effektiva metoder för att förebygga sjukdomar och nå livsstilsförändringar. Det handlar om att förebygga t .ex. cancer, hjärt/kärlsjukdom, diabetes och psykisk ohälsa.

Vi gör vårdvalet ännu mer jämlikt; patienter med vissa kroniska sjukdomar eller med flera olika sjukdomar kommer att föra med sig en högre ersättning. Det kan handla om åtgärder vid nyupptäckt diabetes, screeningstest vid demensutredningar, omfattande vårdintyg, vårdplanering i hemmet och smittspårning.

Vi kommer också att höja tolkersättningens anslag med 50 miljoner kronor – det har betydelse för att bättre kunna ge vård åt personer med utländsk bakgrund, både nyanlända och människor som har levt i Sverige en tid men har svårigheter med språket, vilket ju kan kännas extra i mötet med vården – och i värsta fall kanske avskräcka från att söka vård. Tolkersättningen görs också om till att ha både en fast och en rörlig del för att bättre svara mot dessa behov.

Fortbildning för personalen på vårdcentralerna stärks genom en särskild ersättning för vidareutbildning. Vi inför också ersättning för läkemedelsgenomgångar även för patienter över 75 år med fem eller fler läkemedel (i dag gäller det patienter inskrivna i hemsjukvård).

Framöver vill vi också bl.a. stärka den psykiatriska kompetensen; psykosociala besök har ju redan ökat kraftigt och vi har sedan tidigare i budgeten fastställt bl.a. 57 miljoner mer till de psykosociala insatserna.

I dag är det också klart att vi ökar hela primärvårdens budget med 330 miljoner kronor eller hela tio procent.

DN, Dagens Medicin, Vårdfokus.

220 miljoner mer till psykiatrin och psykosociala åtgärder

I hälso- och sjukvårdens budget för 2013 fortsätter vi att satsa på vården för patienter med psykisk sjukdom eller psykosociala besvär. Den kraftiga ökningen av psykosociala besök i primärvården får möjlighet att fortsätta, med en budgetökning på 52 miljoner kronor eller 57 procent. (2007-2011 ökade ju de psykosociala besöken, efter Vårdval Stockholms införande, med 88 procent.)

Om vi kan hjälpa fler tidigt, hos kuratorer, psykologer och i samtalsgrupper på vårdcentralerna, så kan många förhoppningsvis undvika förvärrade problem.

Även psykiatrin får mer pengar, nära 170 miljoner. Därav går 20 miljoner till fler neuropsykiatriska utredningar – något som ju har ökat kraftigt, och där behoven tycks fortsatt stora.

Vår utgångspunkt ä den enskilde patienten. Hon eller han ska få bästa möjliga vård oavsett vart man vänder sig med sina psykiska besvär. Oavsett om det krävs lättare eller mer omfattande insatser.

Fakta om vårdens budget
Hälso- och sjukvårdsnämnden budget omfattar 48,2 miljarder, varav 47,7 utgör landstingsbidrag från landstingets skattebetalare. Primärvårdens budget blir knappt 8,2 miljarder kronor, en ökning med drygt 250 miljoner kronor eller 5,8 procent. Budgeten för psykosociala insatser ökar med hela 57 procent. Psykiatrin ökar sin budget med 167 miljoner kronor från 4,96 till 5,13 miljarder. Resurserna till neuropsykiatriska utredningar, med 5 miljoner kronor i vuxenpsykiatrin och med 15 miljoner kronor i barn- och ungdomspsykiatrin.

Fler än någonsin får hjälp för psykisk sjukdom och ohälsa

Sedan 2006 har vi arbetat strategiskt för att förändra psykiatrin, med nya ersättningssystem, fler vårdgivare som ger konkurrens om vårdidéer, och mer specialisering. Och det ger allt tydligare resultat, när vi ser på 2011. Allt fler patienter får hjälp av psykiatrin, både i öppenvården och slutenvården. Allt fler av dem får också  hjälp som är mer anpassad för deras behov, på mer specialiserade enheter, för t.ex. allvarlig ångest och depression, självskadebeteende

Men allra mest markant är nog den fortsatta starka ökningen av psykosocialt stöd i primärvården: + 88 procent på fyra år, mellan 2007 och 2011.

Det innebär att tiotusentals stockholmare kan få hjälp av kurator, psykolog eller i en samtalsgrupp, via vårdcentralen. ”Första linjens psykiatri”, som vi kallar det, blir mer och mer en självklarhet.

Också ätstörningsvården har haft en mycket kraftig utveckling: mer än en tredubbling av läkarbesök mellan 2006 och 2011.

Slutenvården i ätstörningsvården har ökat mindre – man undviker i det längsta att lägga in de ju oftast unga patienterna på klinik.

Om detta och mycket mer skriver vi om i en ny rapport, Psykiatrins utveckling, där vi visar vad som har gjorts sedan 2006 – och även hur vi vill gå vidare. (Se mer om siffrorna nedan eller läs hela rapporten Psykiatrins utveckling här – vi gjorde en liknande rapport i fjol höstas, som jag skrev om här.) DN skriver om detta i dag (ej på nätet).

För reformarbetet fortsätter. En stor satsning kommer inte minst att göras på vårdmiljöerna i slutenvården. I dag vet vi mycket mer om hur vi kan utforma positiva och värdiga vårdmiljöer, som bidrar till framgångsrik behandling för de svårast sjuka. Det är redan klart att stora delar av Norra Stockholms psykiatri ska flytta in i nyrenoverade lokaler på Sabbatsberg inom några år. Också kompetensen behöver höjas i slutenvården, med fler specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor, fler psykologer och arbetsterapeuter.

Många fler framtidsförslag – fortsatta resursförstärkningar, nytt ersättningssystem, fler mobila team, stärkt inflytande för patienter och anhöriga m.m. – kan du läsa om i rapporten.

Fristående vårdgivare har varit viktiga i förändringen av psykiatrin. De har tillfört nya idéer och gått i bräschen med många nya verksamheter. Nu omfattar de privata vårdgivarna cirka en tredjedel av psykiatrin. Patienterna har därmed fått en reell valfrihet och vi har fått en bra nivå för fortsatt förändringstryck.

I dagsläget ser vi därför inga anledningar till fler upphandlingar i psykiatrin, om inte särskilda skäl skulle finnas för en specifik situation och en viss verksamhet.

Fakta: Psykiatrin i siffror

Budget för hela psykiatrin och beroendevården 2006-2012: + 23%
(från 4.019 till 4.947 miljoner kronor)

Läkarbesök i öppenvård, 2006-2011: + 24%
Vårdtillfällen i slutenvård, 2006-2011: + 29%
Antal individer i slutenvård, 2006-2011: + 21%
Psykosociala besök, 2007 (ca)-2011: + 88%

Ätstörningsvård, vårdtillfällen 2006-2011: + 351%
Ätstörningsvård, läkarbesök 2006-2011: + 316%

Läs hela rapporten här: Psykiatri i utveckling.

Viktigt veta avsändaren bakom läkemedelsindustrins Jämlikhetskommission

I dag skriver företrädare för ”Kommission för jämlik vård” på DN Debatt om en mer jämlik tillgång till vård. Den målsättningen är förstås något som jag delar.

Det som är intressant är att det ingenstans framgår vilka som står bakom denna kommission: läkemedelsindustrins branschorgan, Lif. Om detta bloggade jag när kommissionen tillkom i vintras.

Mot den bakgrunden hamnar debattartikeln förstås i ett annat ljus – inte minst kravet tillgång till läkemedel, som lyfts fram som en av de viktigaste frågorna för jämlik vård.

Självklart ska alla som behöver, i hela Sverige, få de läkemedel som behövs. Men det är inte alltid ett läkemedel som är hela, eller enda, svaret på ett medicinskt behov. För läkemedelsindustrin handlar det förstås om att läkemedel, gärna de senaste och dyraste, ska användas i så stor utsträckning som möjligt. För en jämlik vård är prioriteringen annorlunda.

Decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel handlar om att vårdgivarna ska kunna använda de avsatta resurserna optimalt. Läkemedel ska ses som en del av vården. Det är viktigt att man i vården kan välja den bästa totala behandlingen för varje patient. Och det är viktigt att vi använder vårdens resurser på bästa sätt.

Mer och bättre psykiatri

Vårt förändringsarbete för psykiatrin ger resultat. Bättre ersättningsmodeller gör att pengarna ger större nytta – kopplade till hur många patienter som tas emot och vilken typ av behandling det handlar om. Fler får hjälp tidigt, i öppenvården, och det leder till minskat tryck på slutenvården när färre behöver läggas in på klinik, som DN kunde berätta om i måndags. Det ger minskat lidande för patienterna – och mer vård för landstingsskatten.

Fristående vårdgivare bidrar också – mångfalden ger en konkurrens om vårdidéer som utvecklar psykiatrin. Goda idéer sprider sig till fler vårdgivare. Ett exempel är beroendevården där vi har fått betydligt mer vård för pengarna på både privata Maria Beroendecentrum och landstingsdrivna Beroendecentrum Stockholm. Och vår upphandling av vården vid Maria verkar ju nu frigöra bortåt 30 miljoner kronor för annan vård.

Också första linjens psykiatri hjälper fler. I år beräknas de s.k. psykosociala besöken öka med 20 procent i primärvården. Förra året ökade de med 10 procent. (Se också dagens DN, ej på nätet.) Alla husläkarmottagningar ska erbjuda de patienter som behöver psykosocialt stöd av kurator eller psykolog.

Det är framför allt psykologbesöken som ökar – och nu ger vi ännu större utrymme genom att ta bort det övre taket för de psykosociala besöken. Om detta berättade jag i den sjukvårdspolitiska debatten på budgetfullmäktige i dag.

Intressant om..?