Våga Väga – stöd för gravida med fetma

Att hjälpa personer med fetma är en viktig uppgift för vården. Fetma och övervikt  ökar risken för olika sjukdomar och försämrad hälsa. För gravida med fetma är det särskilt viktigt att få ett bra bemötande och bra stöd.

Ett högt BMI ökar risken för i stort sett alla gravididetskomplikationer. Gravida med fetma förlöses också i högre utsträckning kejsarsnitt. Kan vi med bra stöd också få gravida med fetma att långsiktigt få bättre levnadsvanor är det förstås väldigt bra för mammornas hälsa – och även för barnen längre fram i livet.

Just detta arbetar man med i Våga Väga-projektet på Danderyds sjukhus, som DN skriver om i dag (med mina kommentarer). Man har lyckats hålla tillbaka viktuppgången för de flesta som har deltagit i projektet. Andelen kejsarsnitt har blivit markant lägre än det brukar vara bland gravida med fetma – 26 procent mot upp till 50 procent. Och deltagarna är nöjda och skulle rekommendera verksamheten till andra.

Nu vill vi förstås sprida detta till resten av förlossningsvården i länet. Under bilden nedan lite fakta om projektet!

Våga Väga-projektet på Danderyds kvinnoklinik har sedan 2006 hjälpt kvinnor med BMI (Body Mass Index) över 30 genom ett interventionsprogram. 139 kvinnor har hittills deltagit, 36 procent har lyckats begränsa viktuppgången till max 6 kg vilket anses optimalt för gravida med fetma, 66 procent har klarat att begränsa viktuppgången till max 10 kg. Sju kvinnor, 6 procent, fick barn som anses stora, mot 5 procent i befolkningen totalt. 33 patienter, 26 procent, förlöstes med kejsarsnitt jämfört med 50 procent som är vanligt bland kvinnor med fetma. Snittandelen bland kvinnor i Sverige är 17 procent, på Danderyds kvinnoklinik 22 procent, bl.a. p.g.a. ökande ålder och ökande andel med fetma bland de gravida.

Målet för projektet är också att de gravida kvinnorna ska känna sig trygga och väl omhändertagna. Avsikten är inte att kvinnorna ska banta, utan få råd och stöd att äta bra med hjälp av tallriksmodellen. I en patientenkät är en överväldigande majoritet mycket nöjda med Våga Väga-projektet och alla kan tänka sig att rekommendera projektet till en vän. Mest positivt upplevs fler besök till sin barnmorska och gemensam vattengymnastik. Våga Väga-projektet fortsätter.

Landstingets handlingsprogram mot övervikt och fetma löper i sin aktuella fas 2010-2013. Totalt sett har andelen feta, med BMI över 30, fortsatt att öka fram till 2010. Bland barn minskar dock nu övervikt och fetma bland 4-åringar.

Ojämlik hälsa redan i mammas mage, i P1 Morgon

Hälsan är inte jämlik och hälsoskillnaderna börjar tyvärr redan så tidigt som i mammas mage. Det är en erfarenhet vi redan har i vården och som väntas bekräftas i en forskningsrapport från Karolinska institutet. Det handlar om mammans hälsa och levnadsvanor, sådant som kost, rökning och motion. När barnen sedan växer upp påverkas de givetvis också av föräldrarnas vanor och den övriga omgivningen.

Hälsan och resursfördelningen i mödravården var jag med och diskuterade med Barnmorskeförbundets ordförande i P1 Morgon i morse (ett referat finns också hos Radio Stockholm). Vårdvalet innebär en fast ersättning för varje gravid kvinna men också en rörlig besöksersättning. Kvinnor som behöver mer stöd med t.ex. kostråd gör fler besök och genererar då mer resurser till den mödravårdscentralen. Exakt hur utfallet blir och vad vårdvalets raka, lättförståeliga ersättningsmodell har betytt för mödravården får vi se när de större utvärderingarna kommer, bl.a. Karolinska institutets i höst.

Förändringar i vårdvalet kommer att göras om det behövs, men det är viktigt att ha den större bilden framför sig: jämlik hälsa kräver en fungerande integration. En politik för jobb, språk och kunskap är vad som framför allt behövs från kommunal och nationell nivå. Sedan ska vården göra allt för att motverka hälsoskillnader och dess effekter.

Birgitta Rydberg

Eventuellt intressant om hälsa, mödravård, jämlikhet, ojämlikhet, integration

Ojämlik vård: Ultraljud och fosterdiagnostik

Ultraljud är något naturligt för nästan alla blivande föräldrar. 95-97 procent av alla gravida kvinnor genomgår minst ett ultraljud. Ändå finns en geografisk skillnad inom länet som inte är medicinskt motiverad. Det visar den översyn och den beställarrevision som hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning har låtit göra och det är en av utgångspunkterna för vårdval för s.k. obstetriska ultraljud som tas upp på hälso- och sjukvårdsnämnden i morgon.

Den större ojämlikheten inom mödrahälsovården råder dock inom fosterdiagnostiken och inte minst KUB-testen. Vår ambition att tydligt erbjuda alla blivande mödrar information om och möjlighet till KUB-test har ju blivit kontroversiellt bland vissa debattörer, men vår utgångspunkt är helt enkelt att vården måste vara jämlik. I dag ser vi att antalet KUB-test är vanligare i länets norra än södra delar, och bland kvinnor med högre utbildning och inkomster.

Fosterdiagnostik som KUB-test kan ge viktiga indikationer på eventuella problem, och kunskaper som förbereder föräldrarna bättre på det barn de väntar. KUB-test är också säkrare för mamman och fostret än de tidigare bredare använda fostervattenproven. Färre fostervattenprov innebär färre missfall.

Vår översyn av ultraljud visar att uppdrag, kvalitetskrav och uppföljning behöver bli bättre. Ersättningen varierar också i dag omotiverat mellan vårdgivarna. Genom att införa vårdval från 2010 blir det rakare rör. Det blir en enhetlig ersättning till auktoriserade vårdgivare med säkerställd medicinsk och etisk kvalitet, tydlig uppföljning och jämlik vård för alla kvinnor (och foster!).

För den som vill läsa mer om ultraljud finns mer information på landstingets hemsida (pdf-filer), om vårdvalet och översynen, samt om beställarrevisionen med dess rapport.

Birgitta Rydberg

Eventuellt intressant om ultraljud, fosterdiagnostik, KUB-test, vårdval, vård, politik