Etikettarkiv: Hälsa

Budget 2014 för framtidens vård, dagens hälsa och morgondagens kollektivtrafik

I dag har jag och de andra gruppledarna i Alliansen presenterat vår åttonde landstingsbudget, där vi både satsar stort på vården och kollektivtrafiken och kan budgetera för ett överskott. Vi föreslår också massiva investeringar: 42 miljarder inom vården och 33 miljarder inom kollektivtrafiken. I filmklippet nedan berättar jag mer – och läs gärna vidare under filmen!

De gångna sju åren har stundtals varit ekonomiskt oroliga i vår omvärld. När vi ser tillbaka på landstingets ekonomi så har verkligheten dock överträffat våra prognoser, vi har gått med miljardöverskott, och det är de pengarna som gör att vi nu också verkligen har råd att satsa. Även om vi får betala en hel del till andra landsting i skatteutjämning, betyder det förstås också mycket för Stockholmsregionen och därmed hela Sverige, att vi de komman de tio åren kan göra sådana investeringar. Vi satsar på läkande vårdmiljöer – människovänliga och människovärdiga miljöer, i fräscha och fina lokaler, med sådant som konst och bra mat. Det är miljöer som bidrar till läkandet. Du kan läsa mer om Framtidens hälso- och sjukvård här.

Hälso- och sjukvården får 1,8 miljarder mer att röra sig med nästa år (skattepengarna till vården omfattar totalt 51 miljarder – pengar som alltså går till drift, till skillnad från investeringar). Det betyder att vi har ekonomi inte bara att investera, utan också att fylla de nya sjukhuslokalerna och vårdplatserna med bra vård.

Vi fortsätter att med Vårdval göra patienten till den verkligt viktiga personen i vården. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om en nätverkssjukvård, där vården är organiserad kring patienten – vi ska slutligen röra oss från organisatoriska ”stuprör” där patienten skickas runt.

Vi satsar på psykiatrin, som får mer nya pengar än andra vårdgrenar nästa år. Vi kan öppna fler mottagningar för alkohol och hälsa (för dem med riskbruk eller missbruk av alkohol men med ibland ”städade” förhållanden, och som inte nås av ordinarie beroendemottagningar), och fler mottagningar för unga vuxna med kompetens från både BUP och vuxenpsykiatrin. Vi kan satsa mer på barn t.ex. neuropsykiatriska utredningar och stöd till barn och familjer vid psykisk sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blir också fler psykologer på vårdcentralerna – i ”första linjens psykiatri”.

Vi satsar på hälsofrämjande insatser: ett exempel är att vi åter går före övriga Sverige med vaccinationsprogram. Den här gången är det rota-virus, som jag skrivit om här.

En annan hälsosatsning är utökad diagnostisering för benskörhet, osteoporos som framför allt drabbar äldre kvinnor. För ännu mer jämlik vård kommer vi i primärvården att ge ökad ersättning för patienter med stora vårdbehov, till några husläkarmottagningar i ett projekt.

E-hälsan fortsätter utvecklas – med fokus på tjänster som praktiskt kan förbättra och underlätta för patienter och personal. Man ska kunna följa sin väg genom vården helt med stöd av Mina Vårdkontakter samt Vårdguiden, på datorn eller i sin smartphone. Nästa år ska patienter kunna direktboka tid via Mina Vårdkontakter hos husläkarmottagningar, barnavårdcentraler, mödravårdcentraler och ungdomsmottagningar, samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare.

2014 ska alla patienter kunna ta del av sin egen remiss, för att veta var den ligger i vårdkedjan och vart den skickas, detta gäller alltså hela vården. Vi skapar också löpande en rad självservicetjänster via Mina vårdkontakter. Nästa år ska reumatikerpatienter kunna initiera provtagning, och ta del av provsvar. Detta är något som vi sedan utvecklar för övriga delar av vården. Vi arbetar också med flera smarta e-tjänster för självrapportering av hälsa. Formulär för självskattning av levnadsvanor är ett exempel och vi håller på att utveckla hälsodeklaration inför operation som man alltså ska kunna göra själv i förväg med en e-tjänst.

Inget inom e-hälsa är förstås obligatoriskt för patienterna. Men det är obligatoriskt för vårdgivarna att erbjuda sina patienter dessa möjligheter!

Den tydligaste satsningen inom vården görs kanske på personalen. Lönesatsningen för specialistsjuksköterskor har jag skrivit om här.

Och detta är inte den enda personalsatsningen vi gör: Det ska bli mer attraktivt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska, och vi intar en mer öppen attityd till personalbostäder. Vi utökar platserna för specialistsjuksköterskeutbildning inom bristspecialiteter som barn- och anestesisjuksköterskor, platser som vi själva finansierar och där vi betalar deltagarna en viss utbildningslön. Det blir 100 platser, mot 70 i senaste omgången. ST-platserna för nya specialistläkare utökas också inom bristspecialiteter som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.

I trafiken är det upprustning och utbyggnad som står i fokus. Vi har lagt mångmiljardbelopp på att rusta upp tunnelbanan, senast nu röda linjen – och det handlar inte bara om att vidmakthålla befintlig standard. Tack vare vår investering med nytt signalsystem och kommande nya vagnar kommer man att kunna köra ytterligare hälften så många tåg, det blir en kapacitetsökning med 50 procent! Det är en rejäl satsning på tunnelbanan, Stockholms viktigaste transportsystem.

Tvärbanan förlängs från Sjöstaden till Sickla i Nacka, och ska byggas till Kista och Sollentuna.

Kulturen får naturligtvis sin beskärda del, när Folkpartiet är med och styr. Konserthuset kan fortsätta utvecklas som en musikscen i världsklass, vi kan vidareutveckla stödet till det fria kulturlivet och till filmen i Stockholmsregionen, och vi har barn och unga i fokus. Kulturen betyder mycket för attraktiviteten, utvecklingen och det demokratiska samtalet i Stockholmsregionen.

Läs gärna också Alliansens pressmeddelande.  Metro och ABC hör till de medier som rapporterat (du kan också läsa i bl.a. dagens DN STHLM, papperstidningen). Anna Starbrink bloggar.

Hälsomottagningar ska ge specialisthjälp mot tuffa ohälsoproblem

Livsstilsfaktorer som rökning, fetma och hög alkoholkonsumtion ligger bakom många sjukdomar och orsakar försämrad livskvalitet för många stockholmare. Att ändra ohälsosamma levnadsvanor är något av det viktigaste vi kan hjälpa människor med för att förebygga sjukdom och lidande.

Landstinget kommer därför att upphandla tre specialistmottagningar för goda levnadsvanor, vilket DN skriver om i dag. De tre nya hälsomottagningar ska ligga i Haninge, Skärholmen och Rinkeby-Kista. Placeringen är nära goda kommunikationer för att kunna täcka hela länet och samtidigt i områden där många människor har behov av stöd för att ändra ohälsosamma levnadsvanor.

DN STHLM om Stockholms läns nya hälsomottagningar.

DN STHLM om Stockholms läns nya hälsomottagningar.

På våra nya hälsomottagningar ska man få specialiserad hjälp av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister, psykologer och hälsopedagoger. Patienterna kommer dit med remiss från sin husläkare. Syftet är att hjälpa människor som har större problem med ohälsosamma levnadsvanor, och att därmed förebygga sjukdomar.

Huvudansvaret för att hjälpa människor till bättre hälsa ligger förstås fortfarande på husläkarmottagningarna. Detta handlar om patienter med mer omfattande problem med ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk, riskbruk av alkohol och därtill relaterad psykisk ohälsa. Man behöver uppfylla flera kriterier för att få en remiss (se nedan).

De specialiserade hälsomottagningarna ska också medverka till forskning, utveckling och utbildning, och sprida kunskap till husläkarmottagningarna.

Hälsomottagningarna är alltså en helt ny verksamhet som vi tog beslut om att införa för ett par år sedan.  Efter att hälso- och sjukvårdsnämnden nu har antagit förfrågningsunderlaget beräknas mottagningarna starta i början av 2014. I vårt beslut ligger också att denna nya verksamhet ska utvärderas, vilket ska göras av Umeå Universitet.

Minst fyra av nedanstående kriterier ska vara uppfyllda för remiss:

  • Känd hjärt-kärlsjukdom orsakad av ateroskleros
  • Hypertoni
  • Hyperlipidemi
  • Övervikt/bukfetma/fetma
  • Diabetes typ 2
  • Hereditet för något av ovanstående tillstånd
  • Sömnapné
  • Otillräcklig fysisk aktivitet
  • Ohälsosamma matvanor
  • Dagligt tobaksbruk
  • Riskbruk av alkohol
  • Psykisk ohälsa relaterat till ohälsosamma levnadsvanor så som sömnproblem, stress, nedstämdhet och bristande tillit till egen förmåga

Anna Starbrink bloggar. Stockholmsnytt.

Skidspårsavgifterna handlar om mer än skidspår – slutreplik om allemansrätten

Hotet mot allemansrätten som rätten att ta ut skidspårsavgifter innebär, skrev jag om dagen före julafton här och på DN Debatt. I dag publicerar DN på nätet en slutreplik från mig i frågan då en socialdemokratisk politiker i Mora, liksom andra som inte delar min åsikt, menat att skidspårsavgifterna inte alls hotar allemansrätten.

Jag vidhåller förstås att det finns ett hot:

”Det är mycket troligt att avgifter för skidspår nu kommer att sprida sig som en präriebrand över landet. Och det finns en uppenbar risk att det också kan bli avgifter för joggingspår, vandringsleder, badplatser och så vidare. Allemansrätten är omnämnd i grundlagen. Men det är uppenbart att det inte räcker. Risken är stor att ekonomiska intressen av olika slag… blir ett allvarligt hot mot allemansrätten i framtiden.”

Läs hela den korta repliken hos DN Debatt här.

Rädda allemansrätten och främja hälsa med fria skidspår

Åter har vi fått en vit vinter, i stora delar av landet. Skidåkare och andra vintersportare har haft tillfälle att ge sig ut i skog och mark, och jullovet lovar många tillfällen till uteaktiviteter, om man är på det humöret.

Men det finns tyvärr ett mörkt moln över de vita skidspåren. Efter flera års juridiska turer har högsta förvaltningsdomstolen nämligen slagit fast att det är tillåtet att ta ut skidspårsavgifter.

Det är med allemansrättens stöd som vi kan vistas fritt ute i skog och natur. Denna sedvänja är juridiskt ganska lösligt reglerad, och det har också varit en del av värdet. Men om man nu inte ser något hinder för att avgiftsbelägga skidspår – i Mora, som rättsfallet har gällt, och i Järpen/Åre, som är på väg att följa efter – då är det tyvärr kanske dags för en tydligare lagreglering.

Om detta skriver jag i dag på DN Debatt. Jag har tidigare vintrar skrivit i DN (januari 2011) och tillsammans med Barbro Westerholm i SvD (januari 2012).

Hälsofrämjande arbete har nått en bit på vägen

För första gången har öppna jämförelser presenterats för ”hälsoinriktad hälso- och sjukvård”. Öppna jämförelser är ett viktigt sätt att utveckla vården. Genom att få reda på ens egna resultat i förhållande till andras, kan man lära och inspireras. Det är därför ett viktigt steg att detta verktyg nu finns tillgängligt även för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, som är en central del av vården – och måste få den tyngd det förtjänar.

Stockholms län, med en dryg femtedel av landets befolkning, hamnar förstås oftast ungefär i mitten av många sådana här resultat och jämförelser. I den hälsoinriktade vården ligger vi också ofta nära men inte alltför sällan också över snittet.

Att invånarna i Stockholms län har ett något större förtroende för vården är förstås en bra förutsättning för att lyckas med hälsofrämjande insatser. När det gäller specifika resultat så får t.ex. fler patienter på vårdcentralerna diskutera alkoholvanor och motion; för tobak ligger vi på rikssnittet. I psykiatrin är det betydligt fler än i primärvården som tar upp alkohol-, tobak- och motionsvanor.

DN skriver i dag om Stockholms resultat kring hälsoinriktad hälso- och sjukvård.

DN skriver i dag om Stockholms resultat kring hälsoinriktad hälso- och sjukvård.

Läs gärna mer om Stockholms läns resultat här – hela de öppna jämförelserna hittar du här.

Vi har haft en tydlig inriktning att stärka hälsofrämjande vård inom bl.a. vårdval Stockholm i husläkarverksamheten där vi har lyft distriktssköterskornas roll. Där går vi nu vidare med förändringarna av ersättningssystemet nästa år. Vi ska också arbeta vidare inte minst i psykiatrin. Men hälsoinriktad ska vården vara överallt – även på de stora sjukhusen.

220 miljoner mer till psykiatrin och psykosociala åtgärder

I hälso- och sjukvårdens budget för 2013 fortsätter vi att satsa på vården för patienter med psykisk sjukdom eller psykosociala besvär. Den kraftiga ökningen av psykosociala besök i primärvården får möjlighet att fortsätta, med en budgetökning på 52 miljoner kronor eller 57 procent. (2007-2011 ökade ju de psykosociala besöken, efter Vårdval Stockholms införande, med 88 procent.)

Om vi kan hjälpa fler tidigt, hos kuratorer, psykologer och i samtalsgrupper på vårdcentralerna, så kan många förhoppningsvis undvika förvärrade problem.

Även psykiatrin får mer pengar, nära 170 miljoner. Därav går 20 miljoner till fler neuropsykiatriska utredningar – något som ju har ökat kraftigt, och där behoven tycks fortsatt stora.

Vår utgångspunkt ä den enskilde patienten. Hon eller han ska få bästa möjliga vård oavsett vart man vänder sig med sina psykiska besvär. Oavsett om det krävs lättare eller mer omfattande insatser.

Fakta om vårdens budget
Hälso- och sjukvårdsnämnden budget omfattar 48,2 miljarder, varav 47,7 utgör landstingsbidrag från landstingets skattebetalare. Primärvårdens budget blir knappt 8,2 miljarder kronor, en ökning med drygt 250 miljoner kronor eller 5,8 procent. Budgeten för psykosociala insatser ökar med hela 57 procent. Psykiatrin ökar sin budget med 167 miljoner kronor från 4,96 till 5,13 miljarder. Resurserna till neuropsykiatriska utredningar, med 5 miljoner kronor i vuxenpsykiatrin och med 15 miljoner kronor i barn- och ungdomspsykiatrin.

Dags för neutrala tobakspaket också i Sverige

Australien kommer snart att få neutrala tobakspaket. En dom i landets högsta domstol slår fast att det är förenligt med konstitutionen. (Se bl.a. DN.) Det är ett viktigt steg för att motverka och minska rökning – och sådana åtgärder behövs verkligen.

Rökningen ökar åter bland svenska ungdomar. Därför bör Sverige följa i Australiens fotspår och inför neutrala tobakspaket – utan lockande loggor, glamourösa färger och annat som ska locka till köp. Neutrala paket med en enkel standardfärg, produktnamnet i liten stil och större varningsbilder skulle visa vad det egentligen handlar om: en oglamourös och livsfarlig produkt.

Det finns fler länder som har gått före Sverige i antirökningsarbetet och som vi bör följa efter, inte minst våra nära grannländer. Norge har infört exponeringsförbud – tobaksvaror får inte skyltas öppet och locka till köp. Finland har infört ett mål för när landet ska vara tobaksfritt.

Vi borde också ha en nollvision för rökning för Sverige. Ett mål är att ingen längre ska välja att röka – inte genom förbud utan genom träget och metodiskt arbete, genom att hjälpa människor att sluta röka – och helst göra så att de aldrig börjar.

Avslutningsvis vill jag travestera den australiska regeringen:

Det finns långt över 6.000 skäl att införa neutrala tobakspaket. Så många dör varje år av förtida rökning i Sverige.

Jag har tidigare skrivit om rökning bl.a. här. Dagens Medicin skriver också i dag.

Våga Väga – stöd för gravida med fetma

Att hjälpa personer med fetma är en viktig uppgift för vården. Fetma och övervikt  ökar risken för olika sjukdomar och försämrad hälsa. För gravida med fetma är det särskilt viktigt att få ett bra bemötande och bra stöd.

Ett högt BMI ökar risken för i stort sett alla gravididetskomplikationer. Gravida med fetma förlöses också i högre utsträckning kejsarsnitt. Kan vi med bra stöd också få gravida med fetma att långsiktigt få bättre levnadsvanor är det förstås väldigt bra för mammornas hälsa – och även för barnen längre fram i livet.

Just detta arbetar man med i Våga Väga-projektet på Danderyds sjukhus, som DN skriver om i dag (med mina kommentarer). Man har lyckats hålla tillbaka viktuppgången för de flesta som har deltagit i projektet. Andelen kejsarsnitt har blivit markant lägre än det brukar vara bland gravida med fetma – 26 procent mot upp till 50 procent. Och deltagarna är nöjda och skulle rekommendera verksamheten till andra.

Nu vill vi förstås sprida detta till resten av förlossningsvården i länet. Under bilden nedan lite fakta om projektet!

Våga Väga-projektet på Danderyds kvinnoklinik har sedan 2006 hjälpt kvinnor med BMI (Body Mass Index) över 30 genom ett interventionsprogram. 139 kvinnor har hittills deltagit, 36 procent har lyckats begränsa viktuppgången till max 6 kg vilket anses optimalt för gravida med fetma, 66 procent har klarat att begränsa viktuppgången till max 10 kg. Sju kvinnor, 6 procent, fick barn som anses stora, mot 5 procent i befolkningen totalt. 33 patienter, 26 procent, förlöstes med kejsarsnitt jämfört med 50 procent som är vanligt bland kvinnor med fetma. Snittandelen bland kvinnor i Sverige är 17 procent, på Danderyds kvinnoklinik 22 procent, bl.a. p.g.a. ökande ålder och ökande andel med fetma bland de gravida.

Målet för projektet är också att de gravida kvinnorna ska känna sig trygga och väl omhändertagna. Avsikten är inte att kvinnorna ska banta, utan få råd och stöd att äta bra med hjälp av tallriksmodellen. I en patientenkät är en överväldigande majoritet mycket nöjda med Våga Väga-projektet och alla kan tänka sig att rekommendera projektet till en vän. Mest positivt upplevs fler besök till sin barnmorska och gemensam vattengymnastik. Våga Väga-projektet fortsätter.

Landstingets handlingsprogram mot övervikt och fetma löper i sin aktuella fas 2010-2013. Totalt sett har andelen feta, med BMI över 30, fortsatt att öka fram till 2010. Bland barn minskar dock nu övervikt och fetma bland 4-åringar.

Öka motionsmöjligheterna – avstå från skidspårsavgifter

Denna vinter har hittills inte inneburit så många tillfällen till vintersport i de flesta delar av landet. Till skillnad från de gångna två vintrarna ligger marken bar. Det är trist för dem som älskar skidåkning och andra snöberoende utomhusaktiviteter.

När snön väl kommer, borde vintersport och spontan motion på snön vara en möjlighet för alla som vill. Skidspår borde vara avgiftsfria – precis som motionsslingorna sommartid. För det talar såväl hälsoskäl och allemansrättstraditionen, och för kommunerna även deras serviceåtagande.

Tyvärr verkar nu dörrar öppnas för kommuner och andra att avgiftsbelägga skidspår. Om detta skrev jag för ett år sedan, och nu tar jag tillsammans med Barbro Westerholm återigen upp tråden på SvD Brännpunkt. Rättsläget är oklart. Sedan sist har kammarrätten kommit med ett utslag som i våra ögon går åt fel håll, och vi hoppas att högsta förvaltningsdomstolen väljer att ta upp detta principärende till prövning.

Helst skulle ju detta inte behöva vara ett rättsligt problem överhuvudtaget – om de som ansvarar för skidspåren självmant avstår från möjligheten att ta ut skidspårsavgifter. Annars ser vi tyvärr ett behov av att förtydliga och lagreglera allemansrätten.

Fritt spår för skidåkare

Vi har hittills haft en kall och snörik vinter där fler människor, tidigare än annars, har kunnat snöra på sig skidorna. Sådan spontan vintersport bör vara fri och öppen för alla, skidspår bör vara avgiftsfria precis som joggingspåren under den snöfria säsongen. Om det skriver jag i dag på DN Debatt.

Avgiftsbelagda skidspår är alltså något som bör undvikas, framför allt när det är kommuner som står för skötseln. Även om lagarna eventuellt medger avgifter borde omtanken om hälsan, liksom den traditionella allemansrätten, gå före. Här förenas tre för mig viktiga liberala värden: frihet – att kunna ge sig ut och motionera; jämlikhet – spontan vintersport ska inte göras ännu mer beroende av familjens plånbok, särskilt inte för barn och unga; och ansvar – för den egna hälsan.

Allemansrätten är också en sedvana värd att försvara mot inskränkningar. Ytterligare lagar och regler behöver inte vara svaret, utan jag vill uppmana kommuner och även andra som sköter traditionella skidspår att låta dem förbli avgiftsfria.

Anna Starbrink och Amie Kronblad bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,