Alla Stockholmsbebisar ska vaccineras mot allvarligt magvirus

Vaccination av Rota-virus kommer att införas för alla halvårsgamla småbarn i Stockholms län. Det står nu klart att vi får med detta, som jag skrev om för några veckor sedan, i landstingsbudgeten för nästa år. Vi satsar 20 miljoner kronor under 2014, och sätter omedelbart igång processen att upphandla ett vaccin för att om möjligt kunna starta vaccinationer redan i år.

Rota-viruset är mycket smittsamt. Det är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka hos små barn och står för en stor del av de fall där småbarn behöver sjukhusvård – ca 500 barn per år. Viruset orsakar inte bara plågsamma magsjukdomar – det kostar också oerhört mycket pengar för vården och samhället, i sjukvårdskostnader och uteblivna skatteintäkter när föräldrar måste vara hemma. Därför är rota-virusvaccination klart samhällsekonomiskt lönsamt.

Om vi med ett vaccin kan hindra att hundratals barn per år blir så sjuka att de behöver sjukhusvård så är det definitivt skäl för oss att gå före övriga Sverige. Vi behöver inte vänta på Smittskyddsinstitutets utredning för att veta att rota-virusvaccination skulle göra stor nytta.

Och om vi kan starta vaccination mot rota-virus redan i år kan hundratals barn slippa plågsam magsjuka redan i vinter – och vården får det lite lättare under vinterns infektionstider.

DN skriver om detta i dag:

DN om vaccination mot rota-virus.

Mer fakta om Rota-virus

Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka, s.k. gastroenterit (GE), hos små barn, såväl i Sverige som globalt. WHO räknar med att ca en halv miljon barn årligen dör i rotavirusinfektioner. I Sverige är dödsfall ovanliga och färre än fem barn har avlidit till följd av rotavirus under de senaste 10 åren.

Det finns många olika typer av rotavirus, men det är ett fåtal av dessa som står för huvuddelen av sjukdomsbördan. Det finns idag två mycket väldokumenterade, effektiva och säkra vacciner. Bägge vacciner minskar risken för svår rotavirus-maginfluensa, som kräver sjukhusvård, med mer än 90 %. Smittskyddsinstitutet utreder ett införande av rota-virusvaccin i allmänna barnvaccinationsprogrammet. Stockholms läns landstings smittskyddsläkare rekommenderar ett införande.

Rotavirusinfektioner uppvisar en mycket tydlig säsongsvariation och brukar ha en kraftig topp under februari-mars, ofta samtidigt som RS-virus, vinterkräksjuka och influensa, vilket ger en mycket stor sjukvårdsbelastning under några få månader.

Med 500 sjuka barn per år beräknas vårdkostnaden till 8,75 miljoner kronor per år.

Läs mitt pressmeddelande.

Våga Väga – stöd för gravida med fetma

Att hjälpa personer med fetma är en viktig uppgift för vården. Fetma och övervikt  ökar risken för olika sjukdomar och försämrad hälsa. För gravida med fetma är det särskilt viktigt att få ett bra bemötande och bra stöd.

Ett högt BMI ökar risken för i stort sett alla gravididetskomplikationer. Gravida med fetma förlöses också i högre utsträckning kejsarsnitt. Kan vi med bra stöd också få gravida med fetma att långsiktigt få bättre levnadsvanor är det förstås väldigt bra för mammornas hälsa – och även för barnen längre fram i livet.

Just detta arbetar man med i Våga Väga-projektet på Danderyds sjukhus, som DN skriver om i dag (med mina kommentarer). Man har lyckats hålla tillbaka viktuppgången för de flesta som har deltagit i projektet. Andelen kejsarsnitt har blivit markant lägre än det brukar vara bland gravida med fetma – 26 procent mot upp till 50 procent. Och deltagarna är nöjda och skulle rekommendera verksamheten till andra.

Nu vill vi förstås sprida detta till resten av förlossningsvården i länet. Under bilden nedan lite fakta om projektet!

Våga Väga-projektet på Danderyds kvinnoklinik har sedan 2006 hjälpt kvinnor med BMI (Body Mass Index) över 30 genom ett interventionsprogram. 139 kvinnor har hittills deltagit, 36 procent har lyckats begränsa viktuppgången till max 6 kg vilket anses optimalt för gravida med fetma, 66 procent har klarat att begränsa viktuppgången till max 10 kg. Sju kvinnor, 6 procent, fick barn som anses stora, mot 5 procent i befolkningen totalt. 33 patienter, 26 procent, förlöstes med kejsarsnitt jämfört med 50 procent som är vanligt bland kvinnor med fetma. Snittandelen bland kvinnor i Sverige är 17 procent, på Danderyds kvinnoklinik 22 procent, bl.a. p.g.a. ökande ålder och ökande andel med fetma bland de gravida.

Målet för projektet är också att de gravida kvinnorna ska känna sig trygga och väl omhändertagna. Avsikten är inte att kvinnorna ska banta, utan få råd och stöd att äta bra med hjälp av tallriksmodellen. I en patientenkät är en överväldigande majoritet mycket nöjda med Våga Väga-projektet och alla kan tänka sig att rekommendera projektet till en vän. Mest positivt upplevs fler besök till sin barnmorska och gemensam vattengymnastik. Våga Väga-projektet fortsätter.

Landstingets handlingsprogram mot övervikt och fetma löper i sin aktuella fas 2010-2013. Totalt sett har andelen feta, med BMI över 30, fortsatt att öka fram till 2010. Bland barn minskar dock nu övervikt och fetma bland 4-åringar.

Mer barn- och ungdomspsykiatri

Också barn- och ungdomspsykiatrin utökas under 2009. Nya pengar, samt en smartare modell för ersättningar som gör att vi får ut mer patientarbete för de pengar vi redan satsar, ger mer vård. Framför allt öppenvården förstärks. Det enskilda området som ökar mest är de neuropsykiatriska utredningarna (av barn som kan ha ADHD och liknande problem).

8 miljoner kronor läggs specifikt på vården i områden som tidigare varit underförsörjda. Det är Stockholms stad samt de södra delarna av länet som nu får lite mer nya resurser för att kompensera en historisk orättvisa.

Läs mer här!

Intressant om..?

Pneumokockvaccination fungerar

Sedan hösten 2007 vaccineras alla barn under två år i Stockholms län mot pneumokocker. Och glädjande nog visar det sig att Folkpartiets och Alliansens initiativ om vaccination var motiverat. Sedan vaccinationen startade har 95 procent av barnen födda efter 1 juli 2007 vaccinerats, och under 2008 halverades fallen av invasiv pneumokocksjukdom bland barn under två år (samtidigt som de ökade bland vuxna). Inte något vaccinerat barn drabbades.

Pneumokocker är ju inte helt ovanliga bakterier, men den invasiva pneumokocksjukdom som de ibland orsakar är en otrevlig företeelse. Följden kan bli hörselskador, blodförgiftning eller i värsta fall en dödlig hjärnhinneinflammation, som förr skördade några barns liv varje år.

När vi  i Stockholms läns landsting införde vaccination 2007 föregick vi Socialstyrelsen och övriga landet (dock hade Smittskyddsinstitutet gett riktlinjer om hur vaccination skulle ske). Från och med 1 januari i år ingår dock pneumokockvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, i hela landet. Våra resultat i Stockholms län bekräftar att det är ett klokt beslut.

Birgitta Rydberg

Mer intressant?

Maskrosbarnen finns i varje skolklass

I går eftermiddag hade jag glädjen att få träffa Therese Eriksson som strax innan jul utnämndes till ”Svensk hjälte” i ett arrangemang av Aftonbladet och TV3. Therese Eriksson är verkligen en vardagshjälte som har startat en organisation som arbetar med barn vars föräldrar har problem med alkoholmissbruk, psykisk sjukdom, eller både och.

Therese Eriksson ville gärna träffa beslutsfattare i frågor kring missbruk och psykiatri och jag var alltså en av dem. Det var ett givande möte som bekräftade att det vi gör inom psykiatri- och missbruksvården är så oerhört viktigt men också att vi kan göra saker annorlunda och bättre. Ständig omprövning och öppenhet för nya idéer är nödvändigt.

Att barnen behöver uppmärksammas ännu mer när de vuxna i deras omgivning inte vill eller förmår ta sitt ansvar blev ännu tydligare för mig. Det var verkligen rörande att höra Therese Eriksson berätta om ansvaret att blir förälder till sin förälder fast hon bara var ett barn.

I varje skolklass finns det ett par barn som har problem hemma med en förälder som har missbruk eller psykiska problem. Therese lyfte fram skolkuratorns stora betydelse. Tänk om vi kunde få en utbyggnad där så att det finns vuxna som kan hjälpa. Det Therese också lyfte fram var att barnen känner att de är annorlunda och de behöver veta att de inte är ensamma om att vara det.

Läs gärna mer intressant på Maskrosbarns hemsida.

Birgitta Rydberg

Ojämlik hälsa redan i mammas mage, i P1 Morgon

Hälsan är inte jämlik och hälsoskillnaderna börjar tyvärr redan så tidigt som i mammas mage. Det är en erfarenhet vi redan har i vården och som väntas bekräftas i en forskningsrapport från Karolinska institutet. Det handlar om mammans hälsa och levnadsvanor, sådant som kost, rökning och motion. När barnen sedan växer upp påverkas de givetvis också av föräldrarnas vanor och den övriga omgivningen.

Hälsan och resursfördelningen i mödravården var jag med och diskuterade med Barnmorskeförbundets ordförande i P1 Morgon i morse (ett referat finns också hos Radio Stockholm). Vårdvalet innebär en fast ersättning för varje gravid kvinna men också en rörlig besöksersättning. Kvinnor som behöver mer stöd med t.ex. kostråd gör fler besök och genererar då mer resurser till den mödravårdscentralen. Exakt hur utfallet blir och vad vårdvalets raka, lättförståeliga ersättningsmodell har betytt för mödravården får vi se när de större utvärderingarna kommer, bl.a. Karolinska institutets i höst.

Förändringar i vårdvalet kommer att göras om det behövs, men det är viktigt att ha den större bilden framför sig: jämlik hälsa kräver en fungerande integration. En politik för jobb, språk och kunskap är vad som framför allt behövs från kommunal och nationell nivå. Sedan ska vården göra allt för att motverka hälsoskillnader och dess effekter.

Birgitta Rydberg

Eventuellt intressant om hälsa, mödravård, jämlikhet, ojämlikhet, integration

Ojämlik vård: Ultraljud och fosterdiagnostik

Ultraljud är något naturligt för nästan alla blivande föräldrar. 95-97 procent av alla gravida kvinnor genomgår minst ett ultraljud. Ändå finns en geografisk skillnad inom länet som inte är medicinskt motiverad. Det visar den översyn och den beställarrevision som hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning har låtit göra och det är en av utgångspunkterna för vårdval för s.k. obstetriska ultraljud som tas upp på hälso- och sjukvårdsnämnden i morgon.

Den större ojämlikheten inom mödrahälsovården råder dock inom fosterdiagnostiken och inte minst KUB-testen. Vår ambition att tydligt erbjuda alla blivande mödrar information om och möjlighet till KUB-test har ju blivit kontroversiellt bland vissa debattörer, men vår utgångspunkt är helt enkelt att vården måste vara jämlik. I dag ser vi att antalet KUB-test är vanligare i länets norra än södra delar, och bland kvinnor med högre utbildning och inkomster.

Fosterdiagnostik som KUB-test kan ge viktiga indikationer på eventuella problem, och kunskaper som förbereder föräldrarna bättre på det barn de väntar. KUB-test är också säkrare för mamman och fostret än de tidigare bredare använda fostervattenproven. Färre fostervattenprov innebär färre missfall.

Vår översyn av ultraljud visar att uppdrag, kvalitetskrav och uppföljning behöver bli bättre. Ersättningen varierar också i dag omotiverat mellan vårdgivarna. Genom att införa vårdval från 2010 blir det rakare rör. Det blir en enhetlig ersättning till auktoriserade vårdgivare med säkerställd medicinsk och etisk kvalitet, tydlig uppföljning och jämlik vård för alla kvinnor (och foster!).

För den som vill läsa mer om ultraljud finns mer information på landstingets hemsida (pdf-filer), om vårdvalet och översynen, samt om beställarrevisionen med dess rapport.

Birgitta Rydberg

Eventuellt intressant om ultraljud, fosterdiagnostik, KUB-test, vårdval, vård, politik