Sedan Vårdval Stockholm infördes för husläkarmottagningarna har det blivit slut med den snårskog av olika avtal med varje enskild mottagning som fanns tidigare. Vårdval Stockholm innebär inte längre detaljreglering av varje mottagning – och det betyder i sin tur att vi förtroendevalda och landstingets tjänstemän har mer tid och kraft över åt att följa upp att alla verkligen lever upp till våra högt ställda krav.
Landstingets revisorer menar i en färsk rapport, som DN skrev om i går, att vi borde bli ännu bättre på att ställa krav och följa upp. Jag håller i grund och botten naturligtvis med men jämförelserna måste också göras mot hur det var tidigare – inte bara mot ett tänkt ideal. Vårdval Stockholm har bara funnits i drygt två år (och förvisso gett goda resultat). Tydligare krav och utvärdering är något vi måste utveckla kontinuerligt och nu finns alltså möjligheter att göra det. Som jag sade till DN blir det fler medicinska revisioner i alla delar av Stockholmsvården framöver, 30-40 planeras. Jag berättade också att vi förvisso ännu inte dragit in några auktorisationer, men haft en del påpekanden som då lett till rättelser.
Vad revisorerna missat är att varje verksamhet är skyldiga att ha ett bra kvalitetsledningssystem. Det kan låta lite tekniskt men det är på så sätt som verksamhetschefen har ansvar för att all medicinsk personal arbetar efter vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet. Det är vårt viktigaste styrinstrument för kvalitet i den nära vården.
Den allra viktigaste kontrollmekanismen ligger annars i Vårdvalets stora huvudtanke: Ingen mottagning är garanterad några andra pengar än dem som patienterna för med sig, i fast ersättning för det val av husläkare/mottagning de gör, och i rörlig ersättning för de besök de gör hos på denna mottagning, hos doktorn, distriktssköterskan, psykologen. Att inte detaljreglera, utan styra med tydliga auktorisationskrav och följa upp mer långsiktigt, samt att ge patienterna makten – det borgar för trygg och bra vård.
Intressant..?
