En bra vård handlar framför allt om människorna som utför den: Om kompetenta och engagerade medarbetare. De rekordstora investeringar vi kommer att göra i vården de närmaste åren, när i princip alla sjukhus byggs om, kommer naturligtvis också att vara en enorm satsning på bättre arbetsmiljö.

De flesta nya vårdplatser – i nybyggda eller ombyggda hus och vårdavdelningar – kommer att vara i enkelrum.

I väntan på dessa stora förändringar behöver vi göra ännu mer än vi gör i dag. Själva ombyggnationerna och andra förändringar kan förstås också innebära extra stress och press. För att möta det gör vi vår särskilda extra 150-miljonerssatsning.

Anna Starbrink har som personallandstingsråd ansvaret för och bloggar om detta. Hon har också talat med SvD.

Oron är stor hos näringsidkare och boende inför försämringar av trafikeringen framför allt i mellersta skärgården. Vi kräver garantier för att sjötrafiken i mellanskärgården bibehålls i minst nuvarande omfattning innan trafiknämnden kan ta ett tilldelningsbeslut, och att Skärgårdsstiftelsen får ett ordentligt svar på de frågor man har ställt.

Vi är också oroliga över den ojämna storleken på trafikområdena och möjligheterna för små rederier att lägga anbud eller vara underentrepenörer. Vi kräver svar på hur man ska undvika en monopolsituation.

Folkpartiet slår dessutom vakt om ångbåtarna. De historiska fartygen är en viktig del av Stockholms och skärgårdens identitet och kulturarv – och för vårt varumärke. Om ångbåtarna inte längre kommer gå till Grinda, utan bara vända i Vaxholm och sedan ligga still vid Strömkajen, så förlorar detta en del av sitt värde.

Grundproblemet är att skärgårdsupphandlingens upplägg inte har förankrats politiskt i Alliansen eller trafiknämnden. Med den skrivelse Stella Fare (FP) och hennes liberala kollegor lägger på dagens trafiknämnd hoppas vi få frågetecken uträtade.

Anna Starbrinks blogg, Folkpartibloggen.

På kortare sikt kan bl.a. Södertälje sjukhus utöka sin förlossningsverksamhet och ta emot fler födande mammor och blivande föräldrar. Detta talade jag om i Radio Stockholm i måndags, vilket även Länstidningen i Södertälje tog upp. Och i dag kan Länstidningen berätta mer om de förstärka resurserna som ger glada miner i Södertälje och kommer betyda mycket för hela länet. I papperstidningen har jag också en kommentar, se  bild nedan.

(När det gäller Sophiahemmet handlar det alltså om flera tusen förlossningar; där och på S:t Göran kan det bli 3-4.000 förlossningar per år, i Södertälje utökar vi nu till 2.000/år.)

LT 8 maj 2013 om fler förlossningar.

De gångna sju åren har stundtals varit ekonomiskt oroliga i vår omvärld. När vi ser tillbaka på landstingets ekonomi så har verkligheten dock överträffat våra prognoser, vi har gått med miljardöverskott, och det är de pengarna som gör att vi nu också verkligen har råd att satsa. Även om vi får betala en hel del till andra landsting i skatteutjämning, betyder det förstås också mycket för Stockholmsregionen och därmed hela Sverige, att vi de komman de tio åren kan göra sådana investeringar. Vi satsar på läkande vårdmiljöer – människovänliga och människovärdiga miljöer, i fräscha och fina lokaler, med sådant som konst och bra mat. Det är miljöer som bidrar till läkandet. Du kan läsa mer om Framtidens hälso- och sjukvård här.

Hälso- och sjukvården får 1,8 miljarder mer att röra sig med nästa år (skattepengarna till vården omfattar totalt 51 miljarder – pengar som alltså går till drift, till skillnad från investeringar). Det betyder att vi har ekonomi inte bara att investera, utan också att fylla de nya sjukhuslokalerna och vårdplatserna med bra vård.

Vi fortsätter att med Vårdval göra patienten till den verkligt viktiga personen i vården. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om en nätverkssjukvård, där vården är organiserad kring patienten – vi ska slutligen röra oss från organisatoriska ”stuprör” där patienten skickas runt.

Vi satsar på psykiatrin, som får mer nya pengar än andra vårdgrenar nästa år. Vi kan öppna fler mottagningar för alkohol och hälsa (för dem med riskbruk eller missbruk av alkohol men med ibland ”städade” förhållanden, och som inte nås av ordinarie beroendemottagningar), och fler mottagningar för unga vuxna med kompetens från både BUP och vuxenpsykiatrin. Vi kan satsa mer på barn t.ex. neuropsykiatriska utredningar och stöd till barn och familjer vid psykisk sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blir också fler psykologer på vårdcentralerna – i ”första linjens psykiatri”.

Vi satsar på hälsofrämjande insatser: ett exempel är att vi åter går före övriga Sverige med vaccinationsprogram. Den här gången är det rota-virus, som jag skrivit om här.

En annan hälsosatsning är utökad diagnostisering för benskörhet, osteoporos som framför allt drabbar äldre kvinnor. För ännu mer jämlik vård kommer vi i primärvården att ge ökad ersättning för patienter med stora vårdbehov, till några husläkarmottagningar i ett projekt.

E-hälsan fortsätter utvecklas – med fokus på tjänster som praktiskt kan förbättra och underlätta för patienter och personal. Man ska kunna följa sin väg genom vården helt med stöd av Mina Vårdkontakter samt Vårdguiden, på datorn eller i sin smartphone. Nästa år ska patienter kunna direktboka tid via Mina Vårdkontakter hos husläkarmottagningar, barnavårdcentraler, mödravårdcentraler och ungdomsmottagningar, samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare.

2014 ska alla patienter kunna ta del av sin egen remiss, för att veta var den ligger i vårdkedjan och vart den skickas, detta gäller alltså hela vården. Vi skapar också löpande en rad självservicetjänster via Mina vårdkontakter. Nästa år ska reumatikerpatienter kunna initiera provtagning, och ta del av provsvar. Detta är något som vi sedan utvecklar för övriga delar av vården. Vi arbetar också med flera smarta e-tjänster för självrapportering av hälsa. Formulär för självskattning av levnadsvanor är ett exempel och vi håller på att utveckla hälsodeklaration inför operation som man alltså ska kunna göra själv i förväg med en e-tjänst.

Inget inom e-hälsa är förstås obligatoriskt för patienterna. Men det är obligatoriskt för vårdgivarna att erbjuda sina patienter dessa möjligheter!

Den tydligaste satsningen inom vården görs kanske på personalen. Lönesatsningen för specialistsjuksköterskor har jag skrivit om här.

Och detta är inte den enda personalsatsningen vi gör: Det ska bli mer attraktivt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska, och vi intar en mer öppen attityd till personalbostäder. Vi utökar platserna för specialistsjuksköterskeutbildning inom bristspecialiteter som barn- och anestesisjuksköterskor, platser som vi själva finansierar och där vi betalar deltagarna en viss utbildningslön. Det blir 100 platser, mot 70 i senaste omgången. ST-platserna för nya specialistläkare utökas också inom bristspecialiteter som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.

I trafiken är det upprustning och utbyggnad som står i fokus. Vi har lagt mångmiljardbelopp på att rusta upp tunnelbanan, senast nu röda linjen – och det handlar inte bara om att vidmakthålla befintlig standard. Tack vare vår investering med nytt signalsystem och kommande nya vagnar kommer man att kunna köra ytterligare hälften så många tåg, det blir en kapacitetsökning med 50 procent! Det är en rejäl satsning på tunnelbanan, Stockholms viktigaste transportsystem.

Tvärbanan förlängs från Sjöstaden till Sickla i Nacka, och ska byggas till Kista och Sollentuna.

Kulturen får naturligtvis sin beskärda del, när Folkpartiet är med och styr. Konserthuset kan fortsätta utvecklas som en musikscen i världsklass, vi kan vidareutveckla stödet till det fria kulturlivet och till filmen i Stockholmsregionen, och vi har barn och unga i fokus. Kulturen betyder mycket för attraktiviteten, utvecklingen och det demokratiska samtalet i Stockholmsregionen.

Läs gärna också Alliansens pressmeddelande.  Metro och ABC hör till de medier som rapporterat (du kan också läsa i bl.a. dagens DN STHLM, papperstidningen). Anna Starbrink bloggar.

Kompetensen är viktigast när vi som ägare sätter samman våra styrelser för sjukhusen och andra bolag och förvaltningar. Om man utgår från meriter är det ingen konst att få jämställda styrelser. Det handlar naturligtvis inte om att det alltid ska vara 50-50 men nu har det råkat bli så.

Genom att visa att jämställda styrelser är fullt möjliga hoppas jag att vi kan vara en förebild och en inspiration för andra. I såväl andra landsting och kommuner som det privata näringslivet finns det ju tyvärr stort utrymme för förbättring. Om inte annat så kan säkert några av våra duktiga styrelseledamöter ta på sig fler eller i framtiden andra uppdrag.

Stockholmsnytt rapporterar om detta i dag och har talat med mig och Meg Tivéus, ordförande i Folktandvården. Också ABC rapporterar.

Fakta: Jämställda styrelser

I landstingets professionella styrelser var vid årsskiftet 2012/2013 50 procent kvinnor (oräknat två politiskt tillsatta ledamöter (S) i SLSO:s styrelse, bägge män). Av styrelseordförandena var varannan, exakt 50 procent, kvinnor. Tre styrelser hade helt jämn könsfördelning, fyra hade fler kvinnor än män och tre hade fler män än kvinnor. Fördelningen för respektive styrelse framgår av nedanstående tabell. År 2000 fanns inte en enda kvinnlig ordförande, och bara omkring en tredjedel av styrelseledamöterna var kvinnor.

Könsfördelning bland styrelser och ordförande. Notering till tabell: Om de två politiskt tillsatta ledamöterna (S) räknas med blir andelen kvinnor i SLSO:s styrelse 50%, och bland ledamöterna i alla styrelser 48%. SLSO = Stockholms läns sjukvårdsområde, förvaltning som driver primärvård, geriatrik och psykiatri.

Läs gärna mitt pressmeddelande.

Rota-viruset är mycket smittsamt. Det är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka hos små barn och står för en stor del av de fall där småbarn behöver sjukhusvård – ca 500 barn per år. Viruset orsakar inte bara plågsamma magsjukdomar – det kostar också oerhört mycket pengar för vården och samhället, i sjukvårdskostnader och uteblivna skatteintäkter när föräldrar måste vara hemma. Därför är rota-virusvaccination klart samhällsekonomiskt lönsamt.

Om vi med ett vaccin kan hindra att hundratals barn per år blir så sjuka att de behöver sjukhusvård så är det definitivt skäl för oss att gå före övriga Sverige. Vi behöver inte vänta på Smittskyddsinstitutets utredning för att veta att rota-virusvaccination skulle göra stor nytta.

Och om vi kan starta vaccination mot rota-virus redan i år kan hundratals barn slippa plågsam magsjuka redan i vinter – och vården får det lite lättare under vinterns infektionstider.

DN skriver om detta i dag:

DN om vaccination mot rota-virus.

Mer fakta om Rota-virus

Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka, s.k. gastroenterit (GE), hos små barn, såväl i Sverige som globalt. WHO räknar med att ca en halv miljon barn årligen dör i rotavirusinfektioner. I Sverige är dödsfall ovanliga och färre än fem barn har avlidit till följd av rotavirus under de senaste 10 åren.

Det finns många olika typer av rotavirus, men det är ett fåtal av dessa som står för huvuddelen av sjukdomsbördan. Det finns idag två mycket väldokumenterade, effektiva och säkra vacciner. Bägge vacciner minskar risken för svår rotavirus-maginfluensa, som kräver sjukhusvård, med mer än 90 %. Smittskyddsinstitutet utreder ett införande av rota-virusvaccin i allmänna barnvaccinationsprogrammet. Stockholms läns landstings smittskyddsläkare rekommenderar ett införande.

Rotavirusinfektioner uppvisar en mycket tydlig säsongsvariation och brukar ha en kraftig topp under februari-mars, ofta samtidigt som RS-virus, vinterkräksjuka och influensa, vilket ger en mycket stor sjukvårdsbelastning under några få månader.

Med 500 sjuka barn per år beräknas vårdkostnaden till 8,75 miljoner kronor per år.

Läs mitt pressmeddelande.

Utbildning, ansvar, erfarenhet och att man i hög grad bidrar till verksamhetens mål måste löna sig. Det ska märkas den 26:e i varje månad.

Folkpartiet har länge talat för att sjuksköterskor – liksom lärare – ska kunna göra lönekarriär. Därför är jag glad över att vi i dag med övriga Alliansen kan presentera en stor budgetsatsning på specialistsjuksköterskors löner på akutsjukhusen.

Som liberal feminist och jämställdhetslandstingsråd gläds jag också över att detta blir en verklig jämställdhetssatsning. Lönekarriär ska vara möjligt också i ”typiska kvinnoyrken”!

Min Folkparti-kollega Anna Starbrink gör med denna satsning en verklig insats för jämställdhet och lön efter kompetens.

Läs mer i SvD och på Anna Starbrinks blogg. Också Helena Bargholtz, Cecilia Elving, Torbjörn Rosdahl, Hans Åberg bloggar.

Motion är ett av de allra säkraste sätten för de flesta att förebygga ohälsa. Det kan komplettera eller ersätta mediciner, och vi vet att råd om motion och fysisk aktivitet efterlevs mycket mer om det har skrivits ut på ett recept – precis som ett läkemedel.

Hela vården ska arbeta sjukdomsförebyggande, nu enligt nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. Snart sagt alla patienter inom alla vårdgrenar har nytta av fysisk aktivitet, för att förebygga sjukdom eller för att lindra ett sjukdomstillstånd, och det är ett av de viktigaste hälsofrämjande verktygen vi har.

Störst användning av FaR finns på husläkarmottagningarna och det är inte alls konstigt – det är i första linjens vård hos husläkare och distriktssköterska som huvudansvaret för de flesta patienters hälsa finns. Sjukgymnaster på sjukhusen arbetar förstås med patienter som ofta har särskilt stor nytta av fysisk aktivitet. Men det gäller också inom psykiatrin vars patienter ofta har ett sämre fysiskt hälsoläge än befolkningen i stort, och där motion kan lindra även psykiska besvär. Jag gläds väldigt mycket över att fysisk aktivitet på recept nu tycks ha fått rejält fotfäste i psykiatrin.

Fysisk aktivitet på recept och motsvarande, 2008-2012.

Att förebygga fetma och övervikt bland barn är viktigt för deras framtida hälsa, och att göra något åt den ojämlika hälsan är viktigt för hela samhället.  Våra hälsocoacher ska hjälpa barn och föräldrar med individuella insatser där behoven är som störst.

DN 29 januari 2013 om hälsovägledare mot barnfetma.

Hälsovägledarna kommer att finnas på barna- och mödravårdscentraler och barnmedicinska mottagningar i Rinkeby, Husby, Kista och Skärholmen. De kommer tillsammans att ha breda språkkunskaper, i spanska, somaliska och arabiska.

Hälsocoacherna kommer att utvärderas vetenskapligt.  Om modellen med coachning och individuellt stöd ger de goda resultat som vi hoppas på, vill jag utvidga det successivt i hela länet. Flera andra områden och stadsdelar har redan visat intresse.

Övervikt och fetma bland barn

Cirka 20% av alla 4-18-åringar i Stockholms län är överviktiga/feta. Överviktiga föräldrar är en stark riskfaktor, och övervikt och fetma är betydligt vanligare i områden med låg köpkraft.

Hälsovägledare: Målgruppen är barn som avslutar amning eller är 1 år gamla, med en eller två överviktiga föräldrar, samt kvinnor med övervikt eller måttlig fetma som är gravida med sitt första barn. De identifieras och rekryteras till projektet via BVC respektive MVC. Antalet deltagare blir 200-250, jämnt fördelat mellan barn respektive mammor. De fyra hälsovägledarna kommer att verka på Rinkeby BVC och BMM (barnmedicinsk mottagning), Husby BVC, Mama Mia Kista BVC och MVC samt Skärholmens BVC och BMM.

För varje deltagare görs en individuell kartläggning och personlig plan kring mat, motion, hinder och möjligheter för beteendeförändring. Planen genomförs under regelbunden kontakt i gruppmöten och enskilt, med utbildning, stöd och motiverande samtal. Stöd erbjuds som längst till barnet fyller fyra år.

Projektet med hälsocoacher har planerats sedan hösten 2012 och startar med deltagare i april 2013. Det följs upp utifrån BMI och vikt; personliga målsättningar; föräldrars kunskap, motivation och beteende kring mat och motion; antal remisser till överviktsbehandling; samt personalens upplevelser och lärdomar.