Budget 2014 för framtidens vård, dagens hälsa och morgondagens kollektivtrafik

I dag har jag och de andra gruppledarna i Alliansen presenterat vår åttonde landstingsbudget, där vi både satsar stort på vården och kollektivtrafiken och kan budgetera för ett överskott. Vi föreslår också massiva investeringar: 42 miljarder inom vården och 33 miljarder inom kollektivtrafiken. I filmklippet nedan berättar jag mer – och läs gärna vidare under filmen!

De gångna sju åren har stundtals varit ekonomiskt oroliga i vår omvärld. När vi ser tillbaka på landstingets ekonomi så har verkligheten dock överträffat våra prognoser, vi har gått med miljardöverskott, och det är de pengarna som gör att vi nu också verkligen har råd att satsa. Även om vi får betala en hel del till andra landsting i skatteutjämning, betyder det förstås också mycket för Stockholmsregionen och därmed hela Sverige, att vi de komman de tio åren kan göra sådana investeringar. Vi satsar på läkande vårdmiljöer – människovänliga och människovärdiga miljöer, i fräscha och fina lokaler, med sådant som konst och bra mat. Det är miljöer som bidrar till läkandet. Du kan läsa mer om Framtidens hälso- och sjukvård här.

Hälso- och sjukvården får 1,8 miljarder mer att röra sig med nästa år (skattepengarna till vården omfattar totalt 51 miljarder – pengar som alltså går till drift, till skillnad från investeringar). Det betyder att vi har ekonomi inte bara att investera, utan också att fylla de nya sjukhuslokalerna och vårdplatserna med bra vård.

Vi fortsätter att med Vårdval göra patienten till den verkligt viktiga personen i vården. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om en nätverkssjukvård, där vården är organiserad kring patienten – vi ska slutligen röra oss från organisatoriska ”stuprör” där patienten skickas runt.

Vi satsar på psykiatrin, som får mer nya pengar än andra vårdgrenar nästa år. Vi kan öppna fler mottagningar för alkohol och hälsa (för dem med riskbruk eller missbruk av alkohol men med ibland ”städade” förhållanden, och som inte nås av ordinarie beroendemottagningar), och fler mottagningar för unga vuxna med kompetens från både BUP och vuxenpsykiatrin. Vi kan satsa mer på barn t.ex. neuropsykiatriska utredningar och stöd till barn och familjer vid psykisk sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blir också fler psykologer på vårdcentralerna – i ”första linjens psykiatri”.

Vi satsar på hälsofrämjande insatser: ett exempel är att vi åter går före övriga Sverige med vaccinationsprogram. Den här gången är det rota-virus, som jag skrivit om här.

En annan hälsosatsning är utökad diagnostisering för benskörhet, osteoporos som framför allt drabbar äldre kvinnor. För ännu mer jämlik vård kommer vi i primärvården att ge ökad ersättning för patienter med stora vårdbehov, till några husläkarmottagningar i ett projekt.

E-hälsan fortsätter utvecklas – med fokus på tjänster som praktiskt kan förbättra och underlätta för patienter och personal. Man ska kunna följa sin väg genom vården helt med stöd av Mina Vårdkontakter samt Vårdguiden, på datorn eller i sin smartphone. Nästa år ska patienter kunna direktboka tid via Mina Vårdkontakter hos husläkarmottagningar, barnavårdcentraler, mödravårdcentraler och ungdomsmottagningar, samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare.

2014 ska alla patienter kunna ta del av sin egen remiss, för att veta var den ligger i vårdkedjan och vart den skickas, detta gäller alltså hela vården. Vi skapar också löpande en rad självservicetjänster via Mina vårdkontakter. Nästa år ska reumatikerpatienter kunna initiera provtagning, och ta del av provsvar. Detta är något som vi sedan utvecklar för övriga delar av vården. Vi arbetar också med flera smarta e-tjänster för självrapportering av hälsa. Formulär för självskattning av levnadsvanor är ett exempel och vi håller på att utveckla hälsodeklaration inför operation som man alltså ska kunna göra själv i förväg med en e-tjänst.

Inget inom e-hälsa är förstås obligatoriskt för patienterna. Men det är obligatoriskt för vårdgivarna att erbjuda sina patienter dessa möjligheter!

Den tydligaste satsningen inom vården görs kanske på personalen. Lönesatsningen för specialistsjuksköterskor har jag skrivit om här.

Och detta är inte den enda personalsatsningen vi gör: Det ska bli mer attraktivt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska, och vi intar en mer öppen attityd till personalbostäder. Vi utökar platserna för specialistsjuksköterskeutbildning inom bristspecialiteter som barn- och anestesisjuksköterskor, platser som vi själva finansierar och där vi betalar deltagarna en viss utbildningslön. Det blir 100 platser, mot 70 i senaste omgången. ST-platserna för nya specialistläkare utökas också inom bristspecialiteter som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.

I trafiken är det upprustning och utbyggnad som står i fokus. Vi har lagt mångmiljardbelopp på att rusta upp tunnelbanan, senast nu röda linjen – och det handlar inte bara om att vidmakthålla befintlig standard. Tack vare vår investering med nytt signalsystem och kommande nya vagnar kommer man att kunna köra ytterligare hälften så många tåg, det blir en kapacitetsökning med 50 procent! Det är en rejäl satsning på tunnelbanan, Stockholms viktigaste transportsystem.

Tvärbanan förlängs från Sjöstaden till Sickla i Nacka, och ska byggas till Kista och Sollentuna.

Kulturen får naturligtvis sin beskärda del, när Folkpartiet är med och styr. Konserthuset kan fortsätta utvecklas som en musikscen i världsklass, vi kan vidareutveckla stödet till det fria kulturlivet och till filmen i Stockholmsregionen, och vi har barn och unga i fokus. Kulturen betyder mycket för attraktiviteten, utvecklingen och det demokratiska samtalet i Stockholmsregionen.

Läs gärna också Alliansens pressmeddelande.  Metro och ABC hör till de medier som rapporterat (du kan också läsa i bl.a. dagens DN STHLM, papperstidningen). Anna Starbrink bloggar.

Hälsofrämjande arbete har nått en bit på vägen

För första gången har öppna jämförelser presenterats för ”hälsoinriktad hälso- och sjukvård”. Öppna jämförelser är ett viktigt sätt att utveckla vården. Genom att få reda på ens egna resultat i förhållande till andras, kan man lära och inspireras. Det är därför ett viktigt steg att detta verktyg nu finns tillgängligt även för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, som är en central del av vården – och måste få den tyngd det förtjänar.

Stockholms län, med en dryg femtedel av landets befolkning, hamnar förstås oftast ungefär i mitten av många sådana här resultat och jämförelser. I den hälsoinriktade vården ligger vi också ofta nära men inte alltför sällan också över snittet.

Att invånarna i Stockholms län har ett något större förtroende för vården är förstås en bra förutsättning för att lyckas med hälsofrämjande insatser. När det gäller specifika resultat så får t.ex. fler patienter på vårdcentralerna diskutera alkoholvanor och motion; för tobak ligger vi på rikssnittet. I psykiatrin är det betydligt fler än i primärvården som tar upp alkohol-, tobak- och motionsvanor.

DN skriver i dag om Stockholms resultat kring hälsoinriktad hälso- och sjukvård.

Läs gärna mer om Stockholms läns resultat här – hela de öppna jämförelserna hittar du här.

Vi har haft en tydlig inriktning att stärka hälsofrämjande vård inom bl.a. vårdval Stockholm i husläkarverksamheten där vi har lyft distriktssköterskornas roll. Där går vi nu vidare med förändringarna av ersättningssystemet nästa år. Vi ska också arbeta vidare inte minst i psykiatrin. Men hälsoinriktad ska vården vara överallt – även på de stora sjukhusen.

Vårdvalsframtid med brett stöd

I dag har Folkpartiet och Alliansen tillsammans med Miljöpartiet enats om framtiden för Vårdval Stockholm inom primärvården. Det betyder att vi får ett ännu bredare stöd för friheten att välja husläkare och vårdcentral. Vi gör också ett antal viktiga förändringar – vårdvalet har ju hela tiden varit i utveckling. 2013 blir det lite extra stora förändringar.

Folkpartiet och jag gläds särskilt över att det hälsofrämjande inslaget stärks ytterligare. Distriktssköterskornas roll stärks, och ersättningen höjs för motiverande samtal och andra bevisat effektiva metoder för att förebygga sjukdomar och nå livsstilsförändringar. Det handlar om att förebygga t .ex. cancer, hjärt/kärlsjukdom, diabetes och psykisk ohälsa.

Vi gör vårdvalet ännu mer jämlikt; patienter med vissa kroniska sjukdomar eller med flera olika sjukdomar kommer att föra med sig en högre ersättning. Det kan handla om åtgärder vid nyupptäckt diabetes, screeningstest vid demensutredningar, omfattande vårdintyg, vårdplanering i hemmet och smittspårning.

Vi kommer också att höja tolkersättningens anslag med 50 miljoner kronor – det har betydelse för att bättre kunna ge vård åt personer med utländsk bakgrund, både nyanlända och människor som har levt i Sverige en tid men har svårigheter med språket, vilket ju kan kännas extra i mötet med vården – och i värsta fall kanske avskräcka från att söka vård. Tolkersättningen görs också om till att ha både en fast och en rörlig del för att bättre svara mot dessa behov.

Fortbildning för personalen på vårdcentralerna stärks genom en särskild ersättning för vidareutbildning. Vi inför också ersättning för läkemedelsgenomgångar även för patienter över 75 år med fem eller fler läkemedel (i dag gäller det patienter inskrivna i hemsjukvård).

Framöver vill vi också bl.a. stärka den psykiatriska kompetensen; psykosociala besök har ju redan ökat kraftigt och vi har sedan tidigare i budgeten fastställt bl.a. 57 miljoner mer till de psykosociala insatserna.

I dag är det också klart att vi ökar hela primärvårdens budget med 330 miljoner kronor eller hela tio procent.

DN, Dagens Medicin, Vårdfokus.

Nu bygger vi vidare på Vårdval Stockholms framgångar

När Vårdval Stockholm infördes i januari 2008 var de viktigaste målen ökad tillgänglighet, och ökad jämlikhet i vården. Och så har det också blivit, vilket Karolinska institutets oberoende granskningar har bekräftat. Dessa positiva resultat nämns inte alltid i debatten och mediebevakningen – de stör bilden som vissa vill måla upp och som en del har bestämt sig för.

Lyckligtvis verkar invånarna och patienterna i länet låta sin bild färgas av den verklighet de möter. Nöjdheten med vården har sällan varit bättre, och klagomål på tillgänglighet, som har varit ett bekymmer så länge jag har varit med, hörs numera sällan.

Och för jämlikheten är ju faktum att det nu för första gången görs fler besök i s.k. utsatta områden än i stadsdelar och kommuner med högre medelinkomster. Och personer med lägre inkomster tycks också dra nytta av vårdverksamheten i de mer välmående områdena – de utnyttjar nämligen valfriheten och går till doktorn även någon annanstans än där de bor.

Vårdval Stockholm är inte perfekt, inte färdigt och inte hugget i sten – det har vi också sagt från början, och upprepat många gånger. Vi har löpande, år från år, förändrat den regelbok som styr vårdvalet, t.ex. för att stärka det hälsofrämjande inslaget genom förebyggande insatser.

Nu går vi vidare – med ännu större hälsofokus och mer differentierade ersättningar. SvD har snappat upp en del av förändringarna, på DN Sthlm Debatt skriver vi från Alliansen om helheten.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, politik, vårdval, Vårdval Stockholm, valfrihet, tillgänglighet, jämlikhet, jämlik vård, Folkpartiet, Alliansen, Stockholms läns landsting, primärvård, husläkare, DN, SvD

Konkurrens i välfärden – om kostnader och idéer

I går konstaterade forskare från SNS att det saknas forskning och tillräcklig kunskap om effekten av konkurrens i välfärden. Det gav raskt bränsle till den alltid pyrande debatten om privata inslag i vård och välfärd – ofta med den faktiskt felaktiga uttolkningen att  ”privatiseringar i välfärden” inte har ökat effektiviteten.

Det forskarnas egen kunskapssammanställning säger sig visa är att det inte finns någon vetenskaplig forskning, så man kan varken säga om effektiviteten ökat eller minskat. Själva forskarrapporten och dess presentation kan kritiseras av olika skäl, se t.ex. DN:s och SvD:s huvudledare i dag.

Vi i Stockholms län och vårt landsting kan också gå till våra egna erfarenheter. I dag skriver jag tillsammans med mina Allians-gruppledarkollegor i en replik på DN Debatt om några av alla våra goda exempel – i hårda siffror om t.ex. billigare gråstarroperationer men också i ökad patientmakt och valfrihet, även för vårdpersonalen. Konkurrens, om kostnader och idéer, har effekt.

”Den som inte frågar får inga svar”. Men i Stockholms läns landsting försöker vi se till att ställa frågorna, också i vetenskaplig utvärdering – mest tydligt med vår stora uppföljning av Vårdval Stockholm. Som för övrigt, bland mycket annat positivt, visar på kraftigt ökad produktivitet.

Bloggar gör bl.a. Edvin Alam (M), Peter Andersson (S), Folkpartiet Huddinge, Gunnar Hökmark (M), Lotta Olsson (M), Om Vård, Kent Persson (M), T0mmy Rydfeldt (FP), Johan Sjölander (S), Anna Starbrink (FP), Timbro på Second Opinion. Se också min och Anna Starbrinks kommentar i går.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, konkurrens, privatiseringar, alternativ, mångfald, vårdval, SNS, Alliansen, Folkpartiet, Stockholms läns landsting, Stockholm, DN Debatt

Säkra avgiftsfria insulinpumpar

Många diabetiker har blivit hjälpta och fått en enklare vardag tack vare insulinpumpar. Nu finns oro inför att dessa pumpar inte längre ska ingå i den statliga läkemedelsförmånen. Landstingen ska ta över ansvaret, men för att säkerställa att alla som behöver får en insulinpump – avgiftsfritt – oavsett vilket landsting man bor i, vill vi i Folkpartiet att detta slås fast i nationella rekommendationer. Det kan bli ett komplement till  Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården. Vi vill också att man ska sikta på valfrihet, ett vårdval som gör att diabetiker kan välja mellan olika modeller av pumpar.

Om detta skriver Barbro Westerholm, Gilbert Tribo och jag i kväll i SvD på nätet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om insulinpumpar, diabetes, diabetiker, valfrihet, nationella riktlinjer, diabetesvård, TLV

Vårdvalets jämlikhetsframgångar bekräftade på nytt

Vårdvalet har gjort vården i Stockholms län mer jämlik – och gör att pengarna som vi satsar på vården räcker längre. Denna verklighet som vi länge har påtalat, bekräftas nu av Karolinska insitutets senaste uppföljningsrapport.

Åter visas hur läkarbesöken ökar mest i områden med lägst medelinkomst. Även resurser till mottagningar i områden med högre inkomster kommer människor i socioekonomiskt utsatta områden till del – dessa mottagningar har nu fler patienter från kommuner med lägre medelinkomst. Vårdvalet har också gjort att pengarna har räckt till mer vård.

Karolinska institutets uppföljningsrapport ger råg i ryggen för oss som har genomfört och stöttat Vårdvalet. Vi får också ett ännu bättre underlag inför den fortsatta utvecklingen och den nya modell av Vårdval Stockholm som ska införas nästa år. Där behöver vi gå vidare med att basera vården och resurserna ännu mer på individernas vårdbehov. För mig och oss i Folkpartiet är det också angeläget att ytterligare stärka de förebyggande och hälsofrämjande insatserna, såväl för kroppen som psykosocialt, för själen.

Några sammanfattande fakta ur rapporten (som du kan läsa i sin helhet här: Uppföljning av husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm år 2010).

• Patienter i socioekonomiskt utsatta områden har konsumerat en ökad andel av vårdtjänsterna under 2010.
• Om resursfördelningen mellan områden under perioden 2006 till 2010 baseras på antalet listade individer per kommun/stadsdel istället för per invånare per kommun/stadsdel erhåller socioekonomiskt utsatta områden en större andel av resurserna. Den tidigare påvisade ökningen av resurser till vårdgivare i områden med hög medelinkomst främst under reformens första år förklaras därför delvis av att dessa områden uppvisar en ökad andel listade från kommuner med lägre medelinkomst.
• Några direkta s.k. ”övervältringseffekter” på andra vårdformer kan inte noteras under 2010. Primärvården har fortsatt att öka sin andel av öppenvårdsbesöken även under 2010. Under 2010 ökar dock även andelen öppenvård på akutsjukhusen, medan andelen för privata specialister fortsätter att minska.
• Antalet läkarbesök har ökat med ca 3 procent 2010 efter de första årens kraftigare ökningar (sedan 2008 har besöken ökat i snitt drygt 5 procent per år). Produktiviteten har ökat med 2,1 procent under 2010. De husläkarmottagningar som nyetablerats från och med 2008 och framåt har en högre produktivitet än övriga mottagningar under 2010.
• Ökningen av antalet prestationer har tillfallit samtliga åldersgrupper och inte missgynnat t.ex. de äldre. Fördelningen av de ökade prestationerna över tid mellan kvinnor och män visar inte heller några större skillnader.
• Den sammantagna patientnöjdheten är i stort sett oförändrad mellan 2010 och 2009.

Anna Starbrink bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vårdval, Vårdval Stockholm, Karolinska institutet, läkarbesök, jämlikhet, jämlik vård, vård, politik, Stockholms läns landsting, socioekonomi

Folkpartiet och Alliansens landstingsbudget: Hälsa, psykiatri, vårdval för jämlikhet

Nu är landstingsbudgeten antagen efter två dagars debatt i landstingsfullmäktige. Vi passade på att spela in en film där jag berättar om Folkpartiets avtryck och främsta glädjeämnen i Alliansens budget. Det handlar om mer fokus på hälsofrämjande vård, om utbyggd och förbättrad psykiatri inte minst för unga och unga tjejer, och om vårdval och patientmakt.

Jag passar på att återigen understryka det trendbrott för mer jämlik vård, som Vårdvalet har inneburit: För första gången görs fler läkarbesök i mer utsatta områden, där människor ofta har sämre hälsa, än i de mer välmående delarna av länet. Där har man ju egentligen oftast bättre hälsa men traditionellt har det också varit där som man har gått mest till doktorn. Så är det alltså inte längre, tack vare Vårdvalet, där patientens behov styr och tillgänglighet premieras.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om landstinget, Stockholms läns landsting, budget, landstingsbudget, Alliansen, Folkpartiet, hälsa, hälsovård, förebyggande, psykiatri, ätstörningsvård, vårdval, valfrihet, patientmakt, jämlikhet, jämlik vård

Jämlik vård – Vårdval en bra bit på vägen

Hälsan är inte jämlik. Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att minska klyftorna så att alla kan få lika god vård på lika goda villkor. Som på andra håll i samhället vet vi att personer med hög utbildning, goda inkomster och som är pålästa och ”om sig och kring sig” har lättare att ta sig fram i vården, så som också DN skriver i dag. Det kräver ett strukturerat arbete att ändra detta.

En mycket konkret förändring har dock redan uppnåtts: tack vare Vårdval Stockholm har vi i Stockholms län äntligen lyckats bryta mönstret att människor med högre inkomster och utbildning går oftare till doktorn. För första gången görs nu flest husläkarbesök i Stockholms läns utsatta områden.

Jag noterar att Socialdemokraterna inte har tröttnat på att slåss mot väderkvarnar när de fortsätter att kritisera Vårdval Stockholm. Vi har alltid lagt mer resurser på vården i utsatta områden, och det gör vi fortfarande. Skillnaden är att Vårdval Stockholm utgår från de enskilda människornas val och hur många besök de gör i vården, och inte klumpar ihop människor utifrån bostadsområden. Vårdval Stockholm är en veritabel tillgänglighets-revolution: 2 av 3 får nu tid hos doktorn samma dag som de ringer och läkarbesöken har alltså ökat mest i utsatta områden

Jag är inte nöjd med Vårdval Stockholms framgångar och det vi har uppnått hittills. Vi måste gå vidare för att skapa en vård som är nära, trygg och tillgänglig för alla och som utgår från vars och ens vårdbehov. Om Socialdemokraterna vill vara konstruktiva är de välkomna att medverka till nästa generation av Vårdval Stockholm – men vi kommer aldrig gå med på att detaljstyra vården eller återgå till att bry oss mer om geografi än om människor.

Vårt arbete med jämlik, liksom jämställd, vård bedrivs dessutom nu mer strukturerat för att verkligen se till att vi gör handling av alla ord om att behandla alla lika oavsett bakgrund, bostadsort eller kön. Analyser av konsekvenser för jämlik vård ska göras vid alla beslut. Statistik ska inte bara tas fram utan också analyseras, och nyckeltal och checklistor ska göra det enkelt för alla våra handläggare att använda ”jämlikhetsglasögonen.”

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, sjukvård, hälso- och sjukvård, jämlikhet, jämlik vård, Vårdval, Vårdval Stockholm, Socialdemokraterna, Folkpartiet, politik, Stockholms läns landsting, landstinget

Vårdplatsstrategier

Det behövs mer plats på våra sjukhus för att tillgodose dagens och framtidens vårdbehov. Om det kan nog de flesta vara ense. Men lösningen är inte så enkel att bara öppna fler vårdplatser i form av fysiska sängar – även om det är en del.

Om strategier för att klara framtidens svenska vårdbehov skriver min landstingsrådskollega Anna Starbrink och jag på DN Debatt på nätet.

På kort sikt görs redan en hel del. Här i Stockholm har sjukhusen sitt ansvar inom ramen för flerårsavtal, där de har ansvar för att utforma vården och sköta sin ekonomi. Våra olika sjukhus har själva öppnat totalt ett 80-tal nya vårdplatser i befintliga lokaler på senare tid.

Rätt vård på rätt plats i rätt tid är en av de viktigaste åtgärderna både på kort och lång sikt. Akutsjukhusen ska kunna koncentrera sig på de patienter som verkligen behöver deras resurser.

Många äldre kan få en bättre vård på geriatriken, direkt, istället för att ta omvägen via akut och sjukhusinläggning. Många som behöver t.ex. en planerad operation kan få den minst lika bra ”på stan”, kanske på någon av de fristående vårdgivare som öppnat eller utökat i och med de olika Vårdval som har införts.

Insatser mot vårdskador, vårdinfektioner och läkemedelsbiverkningar; bättre samverkan med kommunerna; hjälp och stöd till ”mångbesökare” så att de kan få bättre stöd tidigare och i vardagen för att slippa åka in till akuten – det är ytterligare några strategier som behövs och som vi beskriver i vår debattartikel.

Från huvudstadens horisont handlar mycket om situationen i Stockholm men framtidens vårdbehov blir i allra högsta grad en utmaning för hela Sverige och alla sjukvårdspolitiker. En utmaning som det är lika bra att börja ta itu med redan nu.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, sjukvård, sjukhus, vårdplatser, vårdval, flerårsavtal, vårdskador