För att ge alla som jobbar i vården en god arbetsmiljö arbetar vi i landstinget, i alla verksamheter, löpande med förbättringar. Nu gör vi dessutom en extra stor satsning under de tre åren 2014-2016: 50 miljoner per år, alltså totalt 150 miljoner till en bättre arbetsmiljö.
En bra vård handlar framför allt om människorna som utför den: Om kompetenta och engagerade medarbetare. De rekordstora investeringar vi kommer att göra i vården de närmaste åren, när i princip alla sjukhus byggs om, kommer naturligtvis också att vara en enorm satsning på bättre arbetsmiljö.
De flesta nya vårdplatser – i nybyggda eller ombyggda hus och vårdavdelningar – kommer att vara i enkelrum.
I väntan på dessa stora förändringar behöver vi göra ännu mer än vi gör i dag. Själva ombyggnationerna och andra förändringar kan förstås också innebära extra stress och press. För att möta det gör vi vår särskilda extra 150-miljonerssatsning.
Anna Starbrink har som personallandstingsråd ansvaret för och bloggar om detta. Hon har också talat med SvD.
I dag har jag och de andra gruppledarna i Alliansen presenterat vår åttonde landstingsbudget, där vi både satsar stort på vården och kollektivtrafiken och kan budgetera för ett överskott. Vi föreslår också massiva investeringar: 42 miljarder inom vården och 33 miljarder inom kollektivtrafiken. I filmklippet nedan berättar jag mer – och läs gärna vidare under filmen!
De gångna sju åren har stundtals varit ekonomiskt oroliga i vår omvärld. När vi ser tillbaka på landstingets ekonomi så har verkligheten dock överträffat våra prognoser, vi har gått med miljardöverskott, och det är de pengarna som gör att vi nu också verkligen har råd att satsa. Även om vi får betala en hel del till andra landsting i skatteutjämning, betyder det förstås också mycket för Stockholmsregionen och därmed hela Sverige, att vi de komman de tio åren kan göra sådana investeringar. Vi satsar på läkande vårdmiljöer – människovänliga och människovärdiga miljöer, i fräscha och fina lokaler, med sådant som konst och bra mat. Det är miljöer som bidrar till läkandet. Du kan läsa mer om Framtidens hälso- och sjukvård här.
Hälso- och sjukvården får 1,8 miljarder mer att röra sig med nästa år (skattepengarna till vården omfattar totalt 51 miljarder – pengar som alltså går till drift, till skillnad från investeringar). Det betyder att vi har ekonomi inte bara att investera, utan också att fylla de nya sjukhuslokalerna och vårdplatserna med bra vård.
Vi fortsätter att med Vårdval göra patienten till den verkligt viktiga personen i vården. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om en nätverkssjukvård, där vården är organiserad kring patienten – vi ska slutligen röra oss från organisatoriska ”stuprör” där patienten skickas runt.
Vi satsar på psykiatrin, som får mer nya pengar än andra vårdgrenar nästa år. Vi kan öppna fler mottagningar för alkohol och hälsa (för dem med riskbruk eller missbruk av alkohol men med ibland ”städade” förhållanden, och som inte nås av ordinarie beroendemottagningar), och fler mottagningar för unga vuxna med kompetens från både BUP och vuxenpsykiatrin. Vi kan satsa mer på barn t.ex. neuropsykiatriska utredningar och stöd till barn och familjer vid psykisk sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blir också fler psykologer på vårdcentralerna – i ”första linjens psykiatri”.
En annan hälsosatsning är utökad diagnostisering för benskörhet, osteoporos som framför allt drabbar äldre kvinnor. För ännu mer jämlik vård kommer vi i primärvården att ge ökad ersättning för patienter med stora vårdbehov, till några husläkarmottagningar i ett projekt.
E-hälsan fortsätter utvecklas – med fokus på tjänster som praktiskt kan förbättra och underlätta för patienter och personal. Man ska kunna följa sin väg genom vården helt med stöd av Mina Vårdkontakter samt Vårdguiden, på datorn eller i sin smartphone. Nästa år ska patienter kunna direktboka tid via Mina Vårdkontakter hos husläkarmottagningar, barnavårdcentraler, mödravårdcentraler och ungdomsmottagningar, samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare.
2014 ska alla patienter kunna ta del av sin egen remiss, för att veta var den ligger i vårdkedjan och vart den skickas, detta gäller alltså hela vården. Vi skapar också löpande en rad självservicetjänster via Mina vårdkontakter. Nästa år ska reumatikerpatienter kunna initiera provtagning, och ta del av provsvar. Detta är något som vi sedan utvecklar för övriga delar av vården. Vi arbetar också med flera smarta e-tjänster för självrapportering av hälsa. Formulär för självskattning av levnadsvanor är ett exempel och vi håller på att utveckla hälsodeklaration inför operation som man alltså ska kunna göra själv i förväg med en e-tjänst.
Inget inom e-hälsa är förstås obligatoriskt för patienterna. Men det är obligatoriskt för vårdgivarna att erbjuda sina patienter dessa möjligheter!
Och detta är inte den enda personalsatsningen vi gör: Det ska bli mer attraktivt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska, och vi intar en mer öppen attityd till personalbostäder. Vi utökar platserna för specialistsjuksköterskeutbildning inom bristspecialiteter som barn- och anestesisjuksköterskor, platser som vi själva finansierar och där vi betalar deltagarna en viss utbildningslön. Det blir 100 platser, mot 70 i senaste omgången. ST-platserna för nya specialistläkare utökas också inom bristspecialiteter som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.
I trafiken är det upprustning och utbyggnad som står i fokus. Vi har lagt mångmiljardbelopp på att rusta upp tunnelbanan, senast nu röda linjen – och det handlar inte bara om att vidmakthålla befintlig standard. Tack vare vår investering med nytt signalsystem och kommande nya vagnar kommer man att kunna köra ytterligare hälften så många tåg, det blir en kapacitetsökning med 50 procent! Det är en rejäl satsning på tunnelbanan, Stockholms viktigaste transportsystem.
Tvärbanan förlängs från Sjöstaden till Sickla i Nacka, och ska byggas till Kista och Sollentuna.
Kulturen får naturligtvis sin beskärda del, när Folkpartiet är med och styr. Konserthuset kan fortsätta utvecklas som en musikscen i världsklass, vi kan vidareutveckla stödet till det fria kulturlivet och till filmen i Stockholmsregionen, och vi har barn och unga i fokus. Kulturen betyder mycket för attraktiviteten, utvecklingen och det demokratiska samtalet i Stockholmsregionen.
Vaccination av Rota-virus kommer att införas för alla halvårsgamla småbarn i Stockholms län. Det står nu klart att vi får med detta, som jag skrev om för några veckor sedan, i landstingsbudgeten för nästa år. Vi satsar 20 miljoner kronor under 2014, och sätter omedelbart igång processen att upphandla ett vaccin för att om möjligt kunna starta vaccinationer redan i år.
Rota-viruset är mycket smittsamt. Det är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka hos små barn och står för en stor del av de fall där småbarn behöver sjukhusvård – ca 500 barn per år. Viruset orsakar inte bara plågsamma magsjukdomar – det kostar också oerhört mycket pengar för vården och samhället, i sjukvårdskostnader och uteblivna skatteintäkter när föräldrar måste vara hemma. Därför är rota-virusvaccination klart samhällsekonomiskt lönsamt.
Om vi med ett vaccin kan hindra att hundratals barn per år blir så sjuka att de behöver sjukhusvård så är det definitivt skäl för oss att gå före övriga Sverige. Vi behöver inte vänta på Smittskyddsinstitutets utredning för att veta att rota-virusvaccination skulle göra stor nytta.
Och om vi kan starta vaccination mot rota-virus redan i år kan hundratals barn slippa plågsam magsjuka redan i vinter – och vården får det lite lättare under vinterns infektionstider.
DN skriver om detta i dag:
DN om vaccination mot rota-virus.
Mer fakta om Rota-virus
Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka, s.k. gastroenterit (GE), hos små barn, såväl i Sverige som globalt. WHO räknar med att ca en halv miljon barn årligen dör i rotavirusinfektioner. I Sverige är dödsfall ovanliga och färre än fem barn har avlidit till följd av rotavirus under de senaste 10 åren.
Det finns många olika typer av rotavirus, men det är ett fåtal av dessa som står för huvuddelen av sjukdomsbördan. Det finns idag två mycket väldokumenterade, effektiva och säkra vacciner. Bägge vacciner minskar risken för svår rotavirus-maginfluensa, som kräver sjukhusvård, med mer än 90 %. Smittskyddsinstitutet utreder ett införande av rota-virusvaccin i allmänna barnvaccinationsprogrammet. Stockholms läns landstings smittskyddsläkare rekommenderar ett införande.
Rotavirusinfektioner uppvisar en mycket tydlig säsongsvariation och brukar ha en kraftig topp under februari-mars, ofta samtidigt som RS-virus, vinterkräksjuka och influensa, vilket ger en mycket stor sjukvårdsbelastning under några få månader.
Med 500 sjuka barn per år beräknas vårdkostnaden till 8,75 miljoner kronor per år.
Vi fortsätter att satsa på framtidens vårdpersonal. Det handlar både om att utbilda och rekrytera nya medarbetare – och om att vara en attraktiv arbetsgivare för dem vi redan har. Lönesatsningen på specialistsjuksköterskor, som vi presenterade häromdagen, kompletteras nu med fler satsningar som min kollega Anna Starbrink (FP) kan berätta om i dag. Det handlar om fler platser för blivande specialistläkare och specialistsjuksköterskor. Se bild ur SvD nedan!
SvD om Alliansens och Folkpartiets personalsatsningar i landstinget.
Fysisk aktivitet på recept (FaR®) fortsätter att öka mycket kraftigt i Stockholms län. 2011 använde vården FaR eller motsvarande nio gånger oftare än 2008. Mellan 2011 och 2012 är ökningen 142 procent. Överlägset vanligast är FaR på husläkarmottagningarna, medan den starkaste relativa ökningen har skett i psykiatrin. DN skriver om detta i dag.
Motion är ett av de allra säkraste sätten för de flesta att förebygga ohälsa. Det kan komplettera eller ersätta mediciner, och vi vet att råd om motion och fysisk aktivitet efterlevs mycket mer om det har skrivits ut på ett recept – precis som ett läkemedel.
Hela vården ska arbeta sjukdomsförebyggande, nu enligt nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. Snart sagt alla patienter inom alla vårdgrenar har nytta av fysisk aktivitet, för att förebygga sjukdom eller för att lindra ett sjukdomstillstånd, och det är ett av de viktigaste hälsofrämjande verktygen vi har.
Störst användning av FaR finns på husläkarmottagningarna och det är inte alls konstigt – det är i första linjens vård hos husläkare och distriktssköterska som huvudansvaret för de flesta patienters hälsa finns. Sjukgymnaster på sjukhusen arbetar förstås med patienter som ofta har särskilt stor nytta av fysisk aktivitet. Men det gäller också inom psykiatrin vars patienter ofta har ett sämre fysiskt hälsoläge än befolkningen i stort, och där motion kan lindra även psykiska besvär. Jag gläds väldigt mycket över att fysisk aktivitet på recept nu tycks ha fått rejält fotfäste i psykiatrin.
Fysisk aktivitet på recept och motsvarande, 2008-2012.
Antibiotikaförbrukningen minskade med tolv procent i Stockholms län under första kvartalet i år. I hela Sverige var minskningen nio procent. Trots mycket infektioner i början av året har vi alltså lyckats minska antibiotikaanvändningen.
Luftvägsantibiotika minskar mest, och jag är extra glad över att den största minskningen sker bland barn under 15 år. Ännu har vi en bit ned till det nationella patientsäkerhetsmålet men vi rör oss tydligt åt rätt håll (målet är 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år, minskningen i Stockholms län innebär att vi nu kommer under 400 och landar på 390 antibiotikarecept under de senaste tolv månaderna).
Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot människors hälsa – utan fungerande antibiotika omöjliggörs en stor del av den moderna hälso- och sjukvården. Därför är minskad antibiotikaanvändning av oerhörd vikt.
De förskrivande läkarna har huvudansvaret men vi kan alla hjälpa till att inte efterfråga antibiotika i onödan. Ofta blir man frisk på några dagar utan antibiotika, och mot virusinfektioner hjälper det som bekant inte alls med penicillin.
Stockholmarna använder mest antibiotika och Stockholms län har en femtedel av Sveriges befolkning– därför är det särskilt viktigt att vi kan minska antibiotikaanvändningen här hos oss. Vår regionala STRAMA-grupp arbetar envetet med att minska förskrivningen av antibiotika, och lämnar ingen sten orörd – vilket många i vården har märkt av. I arbetet mot antibiotika behöver vi vara ihärdiga och lite besvärliga.
Kravet på vetenskap och erfarenhet måste vara A och O i behandling av sjukdom. Vården kan inte misstänkas för att använda metoder som är föråldrade eller vars effektivitet är obevisad – om de inte ingår i en ordentlig vetenskaplig studie.
Mitt och Folkpartiets mantra om evidens kanske ibland verkar tjatigt. Men det är i allra högsta grad påkallat – vilket nu visas av Mittuniversitets häpnadsväckande studie om homeopati vid premenstruella besvär (Vetenskapsradion).
Homeopati är ingenting annat än humbug. De senaste stollerierna på Mittuniversitetet gör mig förbluffad, över det skattefinansierade universitetets naivitet och bristande professionalism. Stollerierna gör mig också förbannad, över att man utsätter kvinnor med premenstruella besvär för homeopatisk ”behandling”, i universitetets betryggande namn.
Vetenskapliga studier ska visst kunna göras. Men homeopatin går inte in för något sådant – tvärtom väljer man på Mittuniversitetet bort en jämförande grupp som behandlas med placebo. Det är med andra ord en helt värdelös studie ur vetenskaplig synvinkel – någon effekt av homeopatin riskerar man alltså inte att upptäcka eller vetenskapligt belägga.
Risken för att hitta några sådana belägg är förstås obefintlig. Men Mittuniversitetets ledning har en del att svara för.
Hälso- och sjukvården i Stockholms län kommer byggas ut kraftigt de kommande åren – men vi kommer inte bara få mer vård, utan den kommer också att se annorlunda ut. Vi har talat länge om att mer vård ska utföras närmare människorna, utanför de stora sjukhusen. Samtidigt ska vi rusta sjukhusen för att vi blir allt fler, och allt fler äldre, stockholmare.
I fjol tog vi ett första beslut om det som kallas Framtidens hälso- och sjukvård. Nu finns det andra steget, med större konkretion. Det handlar om vårdplatser: 870 ska ha tillkommit från 2010 till 2018 (vi har fått ca 250 på plats). 220 av dem kommer på akutsjukhusen, ca 400 i geriatriken (den specialiserade äldresjukvården) och ca 100 i somatisk specialistvård på de mindre sjukhusen, och 145 i bl.a. psykiatri, rehabilitering och stödjande vård. Se den upplysande (om än inte geografiskt helt korrekta) kartan nedan.
Vårdplatser och vårdtillfällen med framtidens hälso- och sjukvård.
De flesta nya vårdplatser ska bli i enkelrum. Det är bra för patienters integritet, patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö.
Målet om mer vård närmare människorna, på mindre sjukhus och specialistcentra, kommer nu förverkligas. Vården på akutsjukhusen ska öka med ca 7 procent, utanför akutsjukhusen med 40 procent. Totalt blir det ca 16 procent mer vård till 2018. Vi tar nu höjd för den demografiska utvecklingen.
En ny förlossningsklinik och BB på S:t Görans sjukhus, nya moderna vårdlokaler för psykiatri på Sabbatsbergs sjukhus, och ett i princip nybyggt äldresjukhus för geriatrik i nuvarande Sollentuna sjukhus hör till de konkreta planerna.
För patienten blir den egna doktorn och distriktssköterskan, men också psykologen, kuratorn, sjukgymnasten, dietisten eller andra, på vårdcentralen eller husläkarmottagningen än mer den första linjen i vården. En del husläkarmottagningar kan bygga ut sin service genom att knyta till sig ollika specialistläkare och bli ”mini-specialistcentra”. Närakuterna ska ge trygg vård för den som behöver snabb hjälp, men inte är så allvarligt sjuk, kvällar och helger. Och redan innan den ”första linjen” kan den som vill sköta och styra en stor del av sin egen vård och hälsa, med hjälp av allt fler smarta e-hälsoverktyg, IT-tjänster och appar.
Vi kommer att göra enorma investeringar, ca 28 miljarder, på i princip alla våra sjukhus, stora som små. Därtill ca 14 miljarder i Nya Karolinska Solna. Det är stora pengar som vi kan satsa eftersom vi har ordning på finanserna i vårt landsting. Och det är kloka investeringar. Vård på rätt vårdnivå, så tidigt och så nära patienterna som möjligt, är också effektivt. Det ger bättre hälsa och vårdresultat, och gör att vårdens resurser räcker längre.
Möjligheten att förebygga sjukdomar med vaccinationer är en av mänsklighetens och medicinens stora landvinningar. En mer tydlig hälsofrämjande åtgärd är svår att finna. Till ofta en relativt begränsad kostnad kan vi förhindra mycket lidande för många sjukdomar.
Det allmänna vaccinationsprogrammet, där vi med skattemedel subventionerar vaccinationer mot vissa sjukdomar, är därför en väldigt viktig och – krasst sett – lönsam insats. Även om vården inte alltid får igen hela kostnaden i minskade sjukvårdsutgifter, så vinner hela samhället stort.
De skattesubventionerade vaccinationerna har byggts ut gradvis. På senare år har det gällt pneumokocker, hepatit B och HPV. Och fler vaccinationer är aktuella.
TBE-spridningen blir alltid extra aktuell inför vår och sommar, då fästingarna vaknar till liv och då vi rör oss mer i skog och mark. Senast har DN rapporterat om ökande TBE-spridning (se artikel från DN+, tillgänglig en vecka). Grundvaccinationen mot TBE – som sedan ska fyllas på med några års mellanrum – kan kosta en tusenlapp per person. Naturligtvis är det inte bra om människor, framför allt de i riskzonen som vistas mycket i fästing- och TBE-täta områden, avstår vaccination av ekonomiska skäl.
Samtidigt vore en allmän subvention mycket kostsam för vården. Hittills har vår expertis inte tillrått subvention av TBE-vaccination – och om det blir aktuellt handlar det kanske i första hand om riskgrupper. Men vi följer frågan noga och som jag sade i gårdagens DN kommer vi lyssna till vår smittskyddsläkare.
Rota-virusvaccination kan bli aktuellt tidigare. Rota-virus orsakar till plågsam magsjukdom för drabbade barn. Både det nationella Smittskyddsinstitutet och vår smittskyddsläkare undersöker läget och förutsättningarna. Om en sådan vaccination blir aktuell att införa i allmänna vaccinationsprogrammet så kan det ske redan under nästa år. DN skriver om detta i papperstidningen i dag (se bild nedan).
Något som kan gör vården bättre, ger patienterna mer inflytande och gör att resurserna kan användas effektivare – det är förstås något verkligt eftersträvansvärt. E-tjänster i vården är något som vi bara har sett början på, men som kommer att kunna ha stora positiva effekter på alla dessa sätt.
Ett bra exempel från reumatikervården ges i dagens DN (ej på nätet; se bild nedan). Patienten kan själv styra över sin blodprovtagning, får svar med elektronisk information, och både vården och patienten blir bättre förberedd.
Egna provtagningar och självrapportering kommer att växa betydligt framöver. I många fall kan det innebära färre läkarbesök – men läkarbesök som sker när de verkligen behövs. Det kan hjälp inte minst många med livslånga sjukdomar, som t.ex. reumatism och diabetes.
Naturligtvis ersätter inte e-hälsa vanlig vård. Ingen ska tvingas att använda e-tjänsterna.
