Kategoriarkiv: Primärvård

Budget 2014 för framtidens vård, dagens hälsa och morgondagens kollektivtrafik

I dag har jag och de andra gruppledarna i Alliansen presenterat vår åttonde landstingsbudget, där vi både satsar stort på vården och kollektivtrafiken och kan budgetera för ett överskott. Vi föreslår också massiva investeringar: 42 miljarder inom vården och 33 miljarder inom kollektivtrafiken. I filmklippet nedan berättar jag mer – och läs gärna vidare under filmen!

De gångna sju åren har stundtals varit ekonomiskt oroliga i vår omvärld. När vi ser tillbaka på landstingets ekonomi så har verkligheten dock överträffat våra prognoser, vi har gått med miljardöverskott, och det är de pengarna som gör att vi nu också verkligen har råd att satsa. Även om vi får betala en hel del till andra landsting i skatteutjämning, betyder det förstås också mycket för Stockholmsregionen och därmed hela Sverige, att vi de komman de tio åren kan göra sådana investeringar. Vi satsar på läkande vårdmiljöer – människovänliga och människovärdiga miljöer, i fräscha och fina lokaler, med sådant som konst och bra mat. Det är miljöer som bidrar till läkandet. Du kan läsa mer om Framtidens hälso- och sjukvård här.

Hälso- och sjukvården får 1,8 miljarder mer att röra sig med nästa år (skattepengarna till vården omfattar totalt 51 miljarder – pengar som alltså går till drift, till skillnad från investeringar). Det betyder att vi har ekonomi inte bara att investera, utan också att fylla de nya sjukhuslokalerna och vårdplatserna med bra vård.

Vi fortsätter att med Vårdval göra patienten till den verkligt viktiga personen i vården. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om en nätverkssjukvård, där vården är organiserad kring patienten – vi ska slutligen röra oss från organisatoriska ”stuprör” där patienten skickas runt.

Vi satsar på psykiatrin, som får mer nya pengar än andra vårdgrenar nästa år. Vi kan öppna fler mottagningar för alkohol och hälsa (för dem med riskbruk eller missbruk av alkohol men med ibland ”städade” förhållanden, och som inte nås av ordinarie beroendemottagningar), och fler mottagningar för unga vuxna med kompetens från både BUP och vuxenpsykiatrin. Vi kan satsa mer på barn t.ex. neuropsykiatriska utredningar och stöd till barn och familjer vid psykisk sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blir också fler psykologer på vårdcentralerna – i ”första linjens psykiatri”.

Vi satsar på hälsofrämjande insatser: ett exempel är att vi åter går före övriga Sverige med vaccinationsprogram. Den här gången är det rota-virus, som jag skrivit om här.

En annan hälsosatsning är utökad diagnostisering för benskörhet, osteoporos som framför allt drabbar äldre kvinnor. För ännu mer jämlik vård kommer vi i primärvården att ge ökad ersättning för patienter med stora vårdbehov, till några husläkarmottagningar i ett projekt.

E-hälsan fortsätter utvecklas – med fokus på tjänster som praktiskt kan förbättra och underlätta för patienter och personal. Man ska kunna följa sin väg genom vården helt med stöd av Mina Vårdkontakter samt Vårdguiden, på datorn eller i sin smartphone. Nästa år ska patienter kunna direktboka tid via Mina Vårdkontakter hos husläkarmottagningar, barnavårdcentraler, mödravårdcentraler och ungdomsmottagningar, samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare.

2014 ska alla patienter kunna ta del av sin egen remiss, för att veta var den ligger i vårdkedjan och vart den skickas, detta gäller alltså hela vården. Vi skapar också löpande en rad självservicetjänster via Mina vårdkontakter. Nästa år ska reumatikerpatienter kunna initiera provtagning, och ta del av provsvar. Detta är något som vi sedan utvecklar för övriga delar av vården. Vi arbetar också med flera smarta e-tjänster för självrapportering av hälsa. Formulär för självskattning av levnadsvanor är ett exempel och vi håller på att utveckla hälsodeklaration inför operation som man alltså ska kunna göra själv i förväg med en e-tjänst.

Inget inom e-hälsa är förstås obligatoriskt för patienterna. Men det är obligatoriskt för vårdgivarna att erbjuda sina patienter dessa möjligheter!

Den tydligaste satsningen inom vården görs kanske på personalen. Lönesatsningen för specialistsjuksköterskor har jag skrivit om här.

Och detta är inte den enda personalsatsningen vi gör: Det ska bli mer attraktivt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska, och vi intar en mer öppen attityd till personalbostäder. Vi utökar platserna för specialistsjuksköterskeutbildning inom bristspecialiteter som barn- och anestesisjuksköterskor, platser som vi själva finansierar och där vi betalar deltagarna en viss utbildningslön. Det blir 100 platser, mot 70 i senaste omgången. ST-platserna för nya specialistläkare utökas också inom bristspecialiteter som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.

I trafiken är det upprustning och utbyggnad som står i fokus. Vi har lagt mångmiljardbelopp på att rusta upp tunnelbanan, senast nu röda linjen – och det handlar inte bara om att vidmakthålla befintlig standard. Tack vare vår investering med nytt signalsystem och kommande nya vagnar kommer man att kunna köra ytterligare hälften så många tåg, det blir en kapacitetsökning med 50 procent! Det är en rejäl satsning på tunnelbanan, Stockholms viktigaste transportsystem.

Tvärbanan förlängs från Sjöstaden till Sickla i Nacka, och ska byggas till Kista och Sollentuna.

Kulturen får naturligtvis sin beskärda del, när Folkpartiet är med och styr. Konserthuset kan fortsätta utvecklas som en musikscen i världsklass, vi kan vidareutveckla stödet till det fria kulturlivet och till filmen i Stockholmsregionen, och vi har barn och unga i fokus. Kulturen betyder mycket för attraktiviteten, utvecklingen och det demokratiska samtalet i Stockholmsregionen.

Läs gärna också Alliansens pressmeddelande.  Metro och ABC hör till de medier som rapporterat (du kan också läsa i bl.a. dagens DN STHLM, papperstidningen). Anna Starbrink bloggar.

Psykosociala besök mer än fördubblade med Vårdval

Att hjälpa människor tidigt så att de slipper bli sjukare – det är för mig och Folkpartiet det viktigaste målet med Vårdval Stockholm och den ökade tillgängligheten. Och det ska gälla både kropp och själ.

Möjligheten att få stöd vid psykisk ohälsa, vid livskriser, nedstämdhet, ångest eller depression ska finnas för alla människor. Genom den kraftiga utbyggnaden av psykosocialt stöd som Vårdval Stockholm har inneburit, är vi en god bit på väg. Fler än någonsin får hjälp av psykolog, kurator eller samtalsstöd.

Mellan 2011 och 2012 fortsatte dessa s.k. psykosociala besök att öka med ca 23.000 eller drygt 15 procent; året innan var ökningen ca 21.000 eller 16 procent. Det innebär en ökning sedan 2007, året före vårdvalet, med ca 93.000 besök eller 117 procent. Det är med andra ord långt mer än en fördubbling.

För att stärka och stödja ökningen av psykosocialt stöd har vi 2012 höjt ersättningen till husläkarmottagningarna. De fick också dela på 10,4 miljoner kronor i stimulans för avslutad KBT-behandling, via rehabiliteringsgarantin.

Att den ”första linjens psykiatri” finns nära människorna, på husläkarmottagningen, är viktigt. Det ska inte vara krångligt att söka hjälp när själen gör ont. Det är också viktigt att ha kopplingen till den övriga vården, eftersom psykiska besvär kan yttra sig genom fysiska åkommor, eller tvärtom.

Psykisk ohälsa är en av våra två stora sjukskrivningsorsaker. Det visar på problemets vidd – och problemen det kan leda till om vi inte gör något. Det gör vi nu.

Hälsofrämjande arbete har nått en bit på vägen

För första gången har öppna jämförelser presenterats för ”hälsoinriktad hälso- och sjukvård”. Öppna jämförelser är ett viktigt sätt att utveckla vården. Genom att få reda på ens egna resultat i förhållande till andras, kan man lära och inspireras. Det är därför ett viktigt steg att detta verktyg nu finns tillgängligt även för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, som är en central del av vården – och måste få den tyngd det förtjänar.

Stockholms län, med en dryg femtedel av landets befolkning, hamnar förstås oftast ungefär i mitten av många sådana här resultat och jämförelser. I den hälsoinriktade vården ligger vi också ofta nära men inte alltför sällan också över snittet.

Att invånarna i Stockholms län har ett något större förtroende för vården är förstås en bra förutsättning för att lyckas med hälsofrämjande insatser. När det gäller specifika resultat så får t.ex. fler patienter på vårdcentralerna diskutera alkoholvanor och motion; för tobak ligger vi på rikssnittet. I psykiatrin är det betydligt fler än i primärvården som tar upp alkohol-, tobak- och motionsvanor.

DN skriver i dag om Stockholms resultat kring hälsoinriktad hälso- och sjukvård.

DN skriver i dag om Stockholms resultat kring hälsoinriktad hälso- och sjukvård.

Läs gärna mer om Stockholms läns resultat här – hela de öppna jämförelserna hittar du här.

Vi har haft en tydlig inriktning att stärka hälsofrämjande vård inom bl.a. vårdval Stockholm i husläkarverksamheten där vi har lyft distriktssköterskornas roll. Där går vi nu vidare med förändringarna av ersättningssystemet nästa år. Vi ska också arbeta vidare inte minst i psykiatrin. Men hälsoinriktad ska vården vara överallt – även på de stora sjukhusen.

220 miljoner mer till psykiatrin och psykosociala åtgärder

I hälso- och sjukvårdens budget för 2013 fortsätter vi att satsa på vården för patienter med psykisk sjukdom eller psykosociala besvär. Den kraftiga ökningen av psykosociala besök i primärvården får möjlighet att fortsätta, med en budgetökning på 52 miljoner kronor eller 57 procent. (2007-2011 ökade ju de psykosociala besöken, efter Vårdval Stockholms införande, med 88 procent.)

Om vi kan hjälpa fler tidigt, hos kuratorer, psykologer och i samtalsgrupper på vårdcentralerna, så kan många förhoppningsvis undvika förvärrade problem.

Även psykiatrin får mer pengar, nära 170 miljoner. Därav går 20 miljoner till fler neuropsykiatriska utredningar – något som ju har ökat kraftigt, och där behoven tycks fortsatt stora.

Vår utgångspunkt ä den enskilde patienten. Hon eller han ska få bästa möjliga vård oavsett vart man vänder sig med sina psykiska besvär. Oavsett om det krävs lättare eller mer omfattande insatser.

Fakta om vårdens budget
Hälso- och sjukvårdsnämnden budget omfattar 48,2 miljarder, varav 47,7 utgör landstingsbidrag från landstingets skattebetalare. Primärvårdens budget blir knappt 8,2 miljarder kronor, en ökning med drygt 250 miljoner kronor eller 5,8 procent. Budgeten för psykosociala insatser ökar med hela 57 procent. Psykiatrin ökar sin budget med 167 miljoner kronor från 4,96 till 5,13 miljarder. Resurserna till neuropsykiatriska utredningar, med 5 miljoner kronor i vuxenpsykiatrin och med 15 miljoner kronor i barn- och ungdomspsykiatrin.

Fördubbling av fysisk aktivitet på recept

Mer och mer vikt läggs vid att vården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det handlar inte om att överta människors ansvar att ta hand om sin egen hälsa, utan om att uppmärksamma hälsorisker och behandla symtom och sjukdomar på ett effektivt sätt.

Ett sådant sätt är fysisk aktivitet på recept – att man helt enkelt som patient får ett recept på motion eller träning av något slag av sin läkare. Att fysisk aktivitet inte bara är allmänt välgörande för hälsan, utan också påverkar prognosen för flera sjukdomstillstånd, är väl belagt. Det kan minska behovet av läkemedel och ibland kan ett recept på fysisk aktivitet (s.k. FaR ®) rentav ersätta läkemedelsbehandling.

Därför är det så glädjande att vi ser en fortsatt stark ökning av antalet recept på fysisk aktivitet, framför allt från husläkarnas sida. De har fördubblats mellan 2010 och 2011, och nära tredubblats sedan 2008. DN skriver om detta i dag. Men vi kan göra mer. Övriga delar av vården kan bli lika duktiga, det gäller specialistvård även på våra sjukhus där många patienter skulle må bättre av motion, och det gäller inte minst psykiatrin; fysisk aktivitets koppling till psykiskt välmående är också väl känd. Det gäller också husläkarmottagningarna som kan bli ännu bättre.

Från landstingets sida ser vi hela tiden över hur vi kan arbeta mer för en hälsofrämjande vård, och nu finns ju också de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande insatser.

Här finns dagens pressmeddelande. Också StockholmsnyttABC, den engelskspråkiga webbtidningen The Local och Dagens Medicin rapporterar. Och så här ser ökningen ut:

2008

2009

2010

2011

Ökning 2008-2011

Ökning 2010-2011

Husläkarmott

3024

4520

5610

12.075

299%

115%

Rehab

637

472

1273

1878

195%

48%

Psykiatri1

80

138

138

138

73%

0%

Sjukgymn sjukhus2

288

650

126%

3741

5130

7309

14.741

273%3

100%3

1) Osäker rapportering, försiktigt antagande om oförändrat antal FaR.
2) Ej heltäckande rapportering.
3) Borträknat psykiatri och sjukgymnastik 2008-2011, psykiatri 2010-2011.

Psykosociala besöken snart fördubblade

En viktig del av Vårdval Stockholm  har varit att stärka vården och förebyggande insatser för psykisk hälsa. Det ekonomiska utrymmet för psykosociala besök har därför stärkts och uppdraget förtydligats. Och det fortsätter ge resultat: Antalet psykosociala besök fortsätter att öka starkt.

Under 2010 ökade de psykosociala besöken med 16 procent. Sedan Vårdvalets införande har besöken hos psykologer och kuratorer eller i samtalsbehandling i grupp därmed ökat med 88 procent.

Den fortsatt starka ökningen av psykosociala besök är mycket positiv. Det är viktigt att vi tar den psykiska hälsan på allvar. Psykiska besvär kan ju ofta senare också yttra sig i kroppsliga sjukdomar. Ibland kan psykiska problem förvärras till svårare psykisk sjukdom – men om man får hjälp i tid så finns alla chanser att den psykiska ohälsan inte blir kronisk.

Det har funnits ett vårdbehov hos stockholmarna som inte riktigt har tillgodosetts tidigare. Nu möter vi vårdbehoven på det psykosociala området bättre och bättre. En stor orsak till ökningen är att fler husläkarmottagningar nu tillhandahåller psykosociala insatser som en del av den nationella rehabiliteringsgarantin vilket naturligtvis är viktigt. Psykisk ohälsa är ju numera vår största grund för sjukskrivning.

Psykosociala besök 2011: 150.600
Ökning sedan 2010: ca 21.000 (16%)
Ökning sedan 2007: ca 70.000 (88%) 

Nu bygger vi vidare på Vårdval Stockholms framgångar

När Vårdval Stockholm infördes i januari 2008 var de viktigaste målen ökad tillgänglighet, och ökad jämlikhet i vården. Och så har det också blivit, vilket Karolinska institutets oberoende granskningar har bekräftat. Dessa positiva resultat nämns inte alltid i debatten och mediebevakningen – de stör bilden som vissa vill måla upp och som en del har bestämt sig för.

Lyckligtvis verkar invånarna och patienterna i länet låta sin bild färgas av den verklighet de möter. Nöjdheten med vården har sällan varit bättre, och klagomål på tillgänglighet, som har varit ett bekymmer så länge jag har varit med, hörs numera sällan.

Och för jämlikheten är ju faktum att det nu för första gången görs fler besök i s.k. utsatta områden än i stadsdelar och kommuner med högre medelinkomster. Och personer med lägre inkomster tycks också dra nytta av vårdverksamheten i de mer välmående områdena – de utnyttjar nämligen valfriheten och går till doktorn även någon annanstans än där de bor.

Vårdval Stockholm är inte perfekt, inte färdigt och inte hugget i sten – det har vi också sagt från början, och upprepat många gånger. Vi har löpande, år från år, förändrat den regelbok som styr vårdvalet, t.ex. för att stärka det hälsofrämjande inslaget genom förebyggande insatser.

Nu går vi vidare – med ännu större hälsofokus och mer differentierade ersättningar. SvD har snappat upp en del av förändringarna, på DN Sthlm Debatt skriver vi från Alliansen om helheten.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Mer hjälp med hälsan på vårdcentralerna – framgång för motiverande samtal

Hälsoinriktade samtal, hos distrikts- och sjuksköterskor på husläkarmottagningarna, ökar kraftigt i Stockholms län. Om vi jämför de första fem månaderna i år och samma period förra året, ökade motiverande samtal kring hälsa och livsstil med 22 procent. De särskilda hälsosamtalen för 75-åringar, som förstås kan variera beroende på hur många 75-åriga patienter som finns just på en viss mottagning, ökade med 41 procent.

Mer hälsofokus är absolut nödvändigt för att vården och samhället ska klara framtidens utmaningar med växande vårdbehov och förväntningar. Det handlar om att stärka det friska, att hjälpa människor att upptäcka risker och se begynnande sjukdomar i tid, och att ge dem råd kring hur de kan förändra sin livsstil. Hälsa och livsstil uppmärksammas allt mer vilket vi ska dra nytta av på ett positivt sätt, genom att vården ger ett positivt erbjudande om stöd och råd, utan att komma med pekpinnar.

Alla 75-åringar erbjuds hälsosamtal sedan några år tillbaka genom Vårdval Stockholm, och detta erbjudande verkar bli allt mer populärt. Det är ett sätt att hjälpa människor till ett så friskt åldrande som möjligt.

Hälsostöd behövs förstås för alla patienter och på alla vårdnivåer, men främst förstås i den nära vården hos husläkaren och distriktssköterskan. Vi i Folkpartiet har strävat efter att öka det hälsofrämjande inslaget i Vårdval Stockholm. Alliansen i landstinget har genom vårdvalet prövat olika modeller, sedan i fjol har distrikts- och sjuksköterskor en särskild egen besöksersättning för dessa s.k. motiverande samtal.

Stockholmsnytt berättar om den positiva utvecklingen i dag, och har talat med Hässelby vårdcentral där de motiverande samtalen ökade med över 100 procent. Det är mycket roligt att höra beskrivningen av deras framgångsrika arbete, och arbetsglädjen som inte minst distriktssköterskorna känner över att få arbeta förebyggande med hälsa. Det ger en tydlig nytta för patienten, som verksamhetschefen Erik Lucht påpekar, och roligt att jobba på ett nytt sätt, som chefssjuksköterskan Åsa Pettersson berättar.

Jag är glad över att vi har nått så långt och inför 2012 behöver vi lägga in en ännu högre växel. Det behöver finnas med i Vårdval Stockholms framtida nya ersättningsmodell. Som framgången för motiverande samtal visar handlar det både om ekonomiska incitament, med den särskilda besöksersättningen, och om nya arbetssätt – och arbetsglädje.

Så här ser siffrorna ut, januari-maj 2011/2010/förändring i procent:
Hälsosamtal 75-åringar 2.020/1.430/+ 41%
Motiverande samtal 11.603/9.526/+ 22%

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Vårdval, vårdköer och vårdplatser

I går var det vårddebattdags. Sjukvården är en av valets allra viktigaste frågor, enligt alla undersökningar av väljarnas prioriteringar. Och det är i landstinget som frågorna om stockholmarnas vård avgörs. När jag och Alliansens övriga sjukvårdspolitiker mötte de rödgröna, först i Radio Stockholm och sedan i ABC:s tv-studio i Kulturhuset, så var det många viktiga ämnen som togs upp.

Vårdvalet - där de rödgröna hårdnackat vägrar erkänna de stora vinsterna, med dramatiskt ökad tillgänglighet och ett stort trendbrott för jämlik vård, med högre vårdutnyttjande bland patienter med stora vårdbehov och i mer utsatta områden.

Vårdköer - som har blivit betydligt kortare sedan 2006, och i princip helt försvunnit för höft-, knäleds- och gråstarroperationer (tack vare Vårdval). Dessutom vet vi nu till skillnad från 2006 verkligen hur många väntande det finns – rapporteringsgraden från vårdgivarna har ökat från cirka en tredjedel till nästan 100 procent.

Vårdplatser - som behöver bli ca 500 fler de närmaste åren, vi i Folkpartiet vill ju t.ex. bygga nytt för 150 vårdplatser till att börja med på S:t Görans sjukhus, där man nu ska bygga en ny akutmottagning. Vi ska också naturligtvis utnyttja de lokaler som finns på våra akutsjukhus i dag.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Radioutfrågning: Vården har blivit bättre

I går eftermiddag var jag först ut i Radio Stockholms utfrågning av landstingets partiföreträdare. Det blev mycket sagt om vårdval, tillgänglighet, jämlikhet, om husläkare och psykiatri.

Det centrala fick jag sagt redan i svaret på den första frågan, hur vården har utvecklats under de senaste fyra åren. Den har blivit bättre. Många fler får vård, både genom att få träffa sin husläkare, distriktssköterska, kurator eller psykolog på vårdcentralen eller genom att få t.ex. den höft-, knä- eller starroperation man behöver.

Tillgången till vården har blivit mer jämlik – flest husläkarbesök görs nu i mer utsatta områden. Psykiatrin har blivit mer tillgänglig och fått ett ökat utbud med t.ex. nya mobila team, ångest- och depressionsmottagningar och suicidförebyggande verksamheter.

Nu vet vi hur många som väntar på vård – och det är färre än 2006. Det är grunden för en vårdgaranti värd namnet. Nu har hundratusen fler en egen doktor – Folkpartiets vallöfte och länge eftersträvade mål är uppnått.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,