Mer förlossningsvård i Södertälje

Förlossningsvården i Stockholms län behöver förstärkas – både på kort och lång sikt. På lite längre sikt handlar det om BB-planer både i anslutning till Sophiahemmet, och på S:t Görans sjukhus vilket Folkpartiet har drivit.

På kortare sikt kan bl.a. Södertälje sjukhus utöka sin förlossningsverksamhet och ta emot fler födande mammor och blivande föräldrar. Detta talade jag om i Radio Stockholm i måndags, vilket även Länstidningen i Södertälje tog upp. Och i dag kan Länstidningen berätta mer om de förstärka resurserna som ger glada miner i Södertälje och kommer betyda mycket för hela länet. I papperstidningen har jag också en kommentar, se  bild nedan.

(När det gäller Sophiahemmet handlar det alltså om flera tusen förlossningar; där och på S:t Göran kan det bli 3-4.000 förlossningar per år, i Södertälje utökar vi nu till 2.000/år.)

LT 8 maj 2013 om fler förlossningar.

Jämställda styrelser verklighet i landstingets bolag

I landstingets professionella bolags- och förvaltningsstyrelser råder jämställdhet mellan män och kvinnor. Hälften av de professionella styrelseledamöterna liksom varannan styrelseordförande är kvinna. 

Kompetensen är viktigast när vi som ägare sätter samman våra styrelser för sjukhusen och andra bolag och förvaltningar. Om man utgår från meriter är det ingen konst att få jämställda styrelser. Det handlar naturligtvis inte om att det alltid ska vara 50-50 men nu har det råkat bli så.

Genom att visa att jämställda styrelser är fullt möjliga hoppas jag att vi kan vara en förebild och en inspiration för andra. I såväl andra landsting och kommuner som det privata näringslivet finns det ju tyvärr stort utrymme för förbättring. Om inte annat så kan säkert några av våra duktiga styrelseledamöter ta på sig fler eller i framtiden andra uppdrag.

Stockholmsnytt rapporterar om detta i dag och har talat med mig och Meg Tivéus, ordförande i Folktandvården. Också ABC rapporterar.

Fakta: Jämställda styrelser

I landstingets professionella styrelser var vid årsskiftet 2012/2013 50 procent kvinnor (oräknat två politiskt tillsatta ledamöter (S) i SLSO:s styrelse, bägge män). Av styrelseordförandena var varannan, exakt 50 procent, kvinnor. Tre styrelser hade helt jämn könsfördelning, fyra hade fler kvinnor än män och tre hade fler män än kvinnor. Fördelningen för respektive styrelse framgår av nedanstående tabell. År 2000 fanns inte en enda kvinnlig ordförande, och bara omkring en tredjedel av styrelseledamöterna var kvinnor.

Könsfördelning bland styrelser och ordförande. Notering till tabell: Om de två politiskt tillsatta ledamöterna (S) räknas med blir andelen kvinnor i SLSO:s styrelse 50%, och bland ledamöterna i alla styrelser 48%. SLSO = Stockholms läns sjukvårdsområde, förvaltning som driver primärvård, geriatrik och psykiatri.

Läs gärna mitt pressmeddelande.

Cynisk modelljakt bland anorektiker oacceptabel

Uppgifter har framkommit om att modellagenturer har försökt kontakta flickor som vårdas på Stockholms Centrum för ätstörningar för att värva nya modeller. Kontakter ska ha skett under gemensamma promenader för inlagda patienter, eller när flickor kommit till mottagningen för öppenvårdsbesök. Försöken kan enligt kliniken fortfarande pågå, enligt vad som framgår av dagens Metro. Om detta stämmer är det förstås förfärligt.

Modellagenturer som vill locka anorektiska flickor är något helt oacceptabelt. Att försöka närma sig flickor som rentav är så sjuka att de är inlagda för vård dygnet runt är så cyniskt att jag nästan saknar ord.

Modellvärlden har ju anklagats länge för att sprida sjuka kroppsideal – och därigenom bidra till det samhällsproblem som är en del av bakgrunden till ätstörningsproblematiken. Nu måste modell- och modebranschen ta ansvar och sätta stopp för dessa avarter, som jag utgår från och hoppas gäller någon mindre aktör.

Kanske kunde modevärlden också ta chansen att på allvar uppdatera sina kroppsideal till något som inte förstärker unga flickors och pojkars känsla av att inte duga. Tänk om man ville sprida ett sunt och hälsosamt ideal istället.

Anna Starbrink bloggar.

Tala tobak och kvinnohälsa med Borg, Maria Larsson!

I morgon möter folkhälsominister Maria Larsson den nya hälsokommissionären Tonio Borg. De borde ha mycket att tala om. Det finns all anledning att uppmärksamma EU:s tobakspolitik just nu – även om Sverige inte heller har anledning till särskilt hög svansföring.

De rykten som går om EU:s tobaksdirektiv låter som tobaksindustrins önskedröm –  sanningen blir förhoppningsvis en annan. Som det sägs nu vill EU göra snuset ännu farligare och säger samtidigt nej till reella åtgärder som kan minska rökningen bland ungdomar, som neutrala tobaksförpackningar.

För Sverige och folkhälsoministern återstår också, tyvärr, mycket att bevisa i tobakspolitiken. Om den svenska regeringen vill driva en linje för hälsa borde man för det första naturligtvis sluta att propagera för svensk snusexport. Man kan inte vara trovärdig och samtidigt vilja tvinga på övriga Europa ytterligare en beroendeframkallande tobaksprodukt.

Dessutom borde den svenska regeringen ställa sig i framkant för att införa neutrala tobakspaket och varningsbilder som i Australien – istället för att som nu simma lugnt i bakvattnet.

I ett möte med Tonio Borg skulle förstås varje kvinna och man som tror på jämställda villkor naturligtvis inte heller missa chansen att inskärpa vikten av en jämställd politik kring sexualitet och kvinnors hälsa. Borg hotar kanske inte aborträtten i Sverige och andra europeiska länder, men risken är att EU:s viktiga bistånd till reproduktiv hälsa i omvärlden hamnar i farozonen.

Våga Väga – stöd för gravida med fetma

Att hjälpa personer med fetma är en viktig uppgift för vården. Fetma och övervikt  ökar risken för olika sjukdomar och försämrad hälsa. För gravida med fetma är det särskilt viktigt att få ett bra bemötande och bra stöd.

Ett högt BMI ökar risken för i stort sett alla gravididetskomplikationer. Gravida med fetma förlöses också i högre utsträckning kejsarsnitt. Kan vi med bra stöd också få gravida med fetma att långsiktigt få bättre levnadsvanor är det förstås väldigt bra för mammornas hälsa – och även för barnen längre fram i livet.

Just detta arbetar man med i Våga Väga-projektet på Danderyds sjukhus, som DN skriver om i dag (med mina kommentarer). Man har lyckats hålla tillbaka viktuppgången för de flesta som har deltagit i projektet. Andelen kejsarsnitt har blivit markant lägre än det brukar vara bland gravida med fetma – 26 procent mot upp till 50 procent. Och deltagarna är nöjda och skulle rekommendera verksamheten till andra.

Nu vill vi förstås sprida detta till resten av förlossningsvården i länet. Under bilden nedan lite fakta om projektet!

Våga Väga-projektet på Danderyds kvinnoklinik har sedan 2006 hjälpt kvinnor med BMI (Body Mass Index) över 30 genom ett interventionsprogram. 139 kvinnor har hittills deltagit, 36 procent har lyckats begränsa viktuppgången till max 6 kg vilket anses optimalt för gravida med fetma, 66 procent har klarat att begränsa viktuppgången till max 10 kg. Sju kvinnor, 6 procent, fick barn som anses stora, mot 5 procent i befolkningen totalt. 33 patienter, 26 procent, förlöstes med kejsarsnitt jämfört med 50 procent som är vanligt bland kvinnor med fetma. Snittandelen bland kvinnor i Sverige är 17 procent, på Danderyds kvinnoklinik 22 procent, bl.a. p.g.a. ökande ålder och ökande andel med fetma bland de gravida.

Målet för projektet är också att de gravida kvinnorna ska känna sig trygga och väl omhändertagna. Avsikten är inte att kvinnorna ska banta, utan få råd och stöd att äta bra med hjälp av tallriksmodellen. I en patientenkät är en överväldigande majoritet mycket nöjda med Våga Väga-projektet och alla kan tänka sig att rekommendera projektet till en vän. Mest positivt upplevs fler besök till sin barnmorska och gemensam vattengymnastik. Våga Väga-projektet fortsätter.

Landstingets handlingsprogram mot övervikt och fetma löper i sin aktuella fas 2010-2013. Totalt sett har andelen feta, med BMI över 30, fortsatt att öka fram till 2010. Bland barn minskar dock nu övervikt och fetma bland 4-åringar.

Vårdens ansvar för våldutsatta kvinnor

Det är skrämmande att ta del av uppgifter om att en tredjedel av vårdpersonalen på vår största akutmottagning tycker att det är kvinnans fel att hon har blivit misshandlad.  Om det stämmer  har vi oerhört mycket mer att göra än jag någonsin kunnat tro.  Att skuldbelägga en kvinna som har blivit misshandlad är naturligtvis helt oacceptabelt i vården, och detta är något som sjukhusets och akutmottagningens ledning direkt måste ta tag i.

Naturligtvis måste vi också se över hur vi arbetar i hela landstinget – vi har stora förändringar på gång, med ett utvidgat handlingsprogram och ett kunskapscentrum. Om detta har jag skrivit tidigare.

Inte nog med skuldbeläggandet – hälften av de svarande hade, enligt Ekots rapportering, inte frågat kvinnor med misstänkta misshandelsskador om de blivit misshandlade. Var tionde ansåg inte att det är sjukvårdens uppgift att utreda hur en kvinnas skador uppkommit. Knappt var tionde misshandlad kvinna som misshandlats fick inte sina skador dokumenterade.

Om detta är sant är det oerhört allvarligt och innebär att vården på Södersjukhuset inte lever upp till sina förpliktelser och till de mycket tydliga direktiv och riktlinjer vi har. Min oro gäller förstås också hur det ser ut på andra håll, om detta gäller Södersjukhuset, som har en mycket hög profil och ett väldigt ambitiöst arbete med dessa frågor. Det kanske speglar problem som vi har i hela samhället – men kraven på vården och vårdpersonalen är, och ska vara, högre.

Varje gång jag nämner våld mot kvinnor och våld i nära relationer, så handlar det om att se, våga fråga, och våga ta tag i problemen. Det är i högsta grad vårdens ansvar att göra mer än att bara behandla yttre skador när en kvinna har blivit slagen. Och det är ett absolut, ofrånkomligt grundkrav att behandla alla offer för misshandel med respekt.

Uppdaterat 14 december: Bilden av den studie som refererades i måndags har nyanserats och kompletterats av professor Maarit Castrén: ”Påståendet var formulerat som att ”kvinnans passiva personlighet utsätter henne för våld”. 28 procent av personalen tycker att det kan vara en del av orsaken”, säger hon till SvD. Det är förstås inte lika allvarligt som att rent ut säga att det är ”det är kvinnans fel om hon blivit misshandlad”, som det först beskrevs. Studiens resultat är icke desto mindre mycket bekymmersamma – inte minst om man inte fullt ut lever upp till kraven på rutiner, dokumentation av skador och stöd till kvinnan, eller vilket våldsoffer det än må vara, att anmäla. Se SvD, Second Opinion.

Södersjukhusets kommentar. Anna Starbrink bloggar. Uppdatering på Annas blogg. SR Ekot, DN, SvD.

Folkhälsorapporten 2011: Hälsan förbättras i Stockholms län – men stora utmaningar återstår

Vart fjärde år presenteras den stora Folkhälsorapporten, och 2011 års upplaga visar en positiv trend för hälsan i länet.  Att hälsan förbättras brett för de flesta invånare i Stockholms län är en mycket glädjande nyhet. Vi lever längre, vi lägger fler friska år till livet, och även människor i utsatta grupper skattar sin egen hälsa och livskvalitet bättre nu än för fyra år sedan. Det tyder på att vården och samhällets övriga insatser har effekt.

Samtidigt ser vi också att stora utmaningar återstår, kring skillnader i hälsa, ungas ohälsa och de stora folksjukdomarna. Det kommer att kräva fortsatta strategiska insatser från såväl hälso- och sjukvården som kommuner, näringsliv, arbetsgivare och civilsamhälle. Kunskapen i Folkhälsorapporten ska användas av hälso- och sjukvården men även av andra aktörer som grund för motiverade åtgärder för en bättre hälsa. Det gäller att inte bara hela vården, utan alla aktörer i samhället arbetar hälsofrämjande.

Skillnaderna i hälsa förblir den stora utmaningen. Även om hälsan förbättras för de flesta så är det oacceptabelt att människors olika förutsättningar ska ha så stor inverkan på deras hälsoläge. Vårdvalets trendbrott där människor i utsatta områden nu använder vården mest, visar att vi äntligen börjar få grepp om den ojämlika vården – det måste på sikt påverka också hälsoläget.

Mest oro inför framtiden känner jag över de unga, där bland annat psykisk ohälsa, rökning och alkohol är stora orosmoln. Den utbyggda skolhälsovård som nu är på gång efter regeringens och kommuners initiativ är välkommen och välbehövlig.

Mer fakta och hela Folkhälsorapporten kan du hitta här.

Mer om Folkhälsorapporten, med de 12 delrapporterna, finns också här på Folkhälsoguiden.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, folkhälsa, folkhälsorapport, folkhälsoguiden, Stockholms län, rökning, alkohol, tobak, folksjukdomar, övervikt, fetma, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, ojämlik hälsa

Vi är beredda att starta HPV-vaccination direkt

Äntligen kanske sista ordet har sagts om HPV-vaccinupphandlingen. Förvaltningsrätten i Stockholm finner att upphandlingen har varit korrekt och att det därför inte finns någon anledning att göra om den. Det återstår att se om det klagande företaget, som förlorade upphandlingen, kommer att överklaga – jag hoppas att detta som sagt blir sista ordet.

Det viktigaste för oss har nämligen hela tiden varit att komma igång med vaccinationen, som ju p.g.a. rättsprocesserna har försenats med två år. Vi har länge stått startberedda. Om inte förvaltningsrättens utslag överklagas, bedömer jag att vi kan starta vaccination inom en mycket snar framtid.

Vi borde kunna börja HPV-vaccinationen direkt efter årsskiftet.

Detta är mycket goda nyheter, framför allt för alla de flickor som nu kan få sitt vaccin som skyddar mot HPV-virus och i förlängningen mot en mycket farlig cancerform, livmoderhalscancer.

Läs mer: SvD.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vaccin, hpv, vaccination, livmoderhalscancer

Mer kunskap mot våld i nära relationer

Landstinget ska inrätta ett kunskapscentrum för våld i nära relationer. Det blir en permanent organisation för att stödja vården i att upptäcka, och kunna hantera, fall av våld. Ekonomiskt innebär det en satsning på ca fyra miljoner per år. Kunskapscentret ska upprättas samtidigt som vi utvidgar handlingsprogrammet för våldutsatta kvinnor till allt våld i nära relationer. Beslutet tas av hälso- och sjukvårdsnämnden på tisdag – DN har talat med mig om detta, artikeln finns i dagens tidning (ej på nätet).

Våldet mot kvinnor är ett stort samhällsproblem – varje år anmäls över 4.000 fall i Stockholms län, men det verkliga antalet är kanske fem gånger så stort. Men problemet omfattar inte bara män som slår kvinnor. Det kan handla om samkönade relationer, eller vuxna barn och åldriga föräldrar.

Handlingsprogrammet för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor som antogs 2005 har hittills varit vägledande. Personal inom de flesta vårdområden har erbjudits att delta i utbildningar för att öka kunskapsnivån och verksamheterna har fått stöd för att ta fram lokala, skriftliga rutiner. Totalt har cirka 5.000 medarbetare inom framför allt primärvården deltagit. Erfarenheten är att införandet av handlingsprogrammet måste bli effektivare, och efterlevnaden bli bättre.

Arbetet mot våld i nära relationer omfattar hela landstinget. Alla verksamheter har och ska känna ett ansvar. Man måste kunna se tecken, våga fråga och veta hur man ska hantera ett svar från en person som utsätts för våld av en närstående. Då behövs såväl kunskap som tydliga lokala rutiner.

Vårt nya kunskapscentrum ska samordna arbetet mot relationsvåld såväl inom landstinget som med andra aktörer som polis och socialtjänst. Personalen ute i verksamheterna ska få utbildning och generell kunskap, men också direkt stöd i samband med en specifik patientkontakt.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, våld, övergrepp, kvinnovåld, våld mot kvinnor, relationsvåld, våld i nära relationer, Stockholms läns landsting, Stockholm, kunskapscentrum

Felaktiga könsskillnader i medicinering ska granskas

I dag har DN intervjuat mig om att ”Medicinintag ska granskas” (ej på nätet i skrivande stund). Det handlar om könsskillnader i läkemedelsanvändningen.

Att kvinnor och män får olika behandling i vården är ingen nyhet. Det gäller inte minst läkemedelsanvändningen. Ibland är det motiverat – kvinnor och män är ju inte lika – men ofta är det mer slumpartat. Det handlar då oftast om att kvinnor får mer läkemedel – fler recept, större doser i förhållande till kroppsvikt, och även fler biverkningar.

Ibland kan det förstås vara så att behandlingen för kvinnor och män är likadan, t.ex. samma läkemedel i samma dos, när det borde vara olika.

Kunskapen om könsskillnaderna i läkemedelsanvändning har fördjupats genom en studie som nyligen presenterades i Läkartidningen, av bl.a. landstingets jämställdhetsstrateg och chefen för Centrum för Genusmedicin Karin Schenck-Gustafsson, professor Ulf Bergman och en av våra läkemedelsexperter på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Björn Wettermark. Nu har vi i Alliansen gett uppdraget att granska de felaktiga, omotiverade könsskillnaderna noggrant och föreslå åtgärder.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, läkemedel, jämställdhet, könsskillnader, genus, medicin