Kategoriarkiv: Hälsa

Budget 2014 för framtidens vård, dagens hälsa och morgondagens kollektivtrafik

I dag har jag och de andra gruppledarna i Alliansen presenterat vår åttonde landstingsbudget, där vi både satsar stort på vården och kollektivtrafiken och kan budgetera för ett överskott. Vi föreslår också massiva investeringar: 42 miljarder inom vården och 33 miljarder inom kollektivtrafiken. I filmklippet nedan berättar jag mer – och läs gärna vidare under filmen!

De gångna sju åren har stundtals varit ekonomiskt oroliga i vår omvärld. När vi ser tillbaka på landstingets ekonomi så har verkligheten dock överträffat våra prognoser, vi har gått med miljardöverskott, och det är de pengarna som gör att vi nu också verkligen har råd att satsa. Även om vi får betala en hel del till andra landsting i skatteutjämning, betyder det förstås också mycket för Stockholmsregionen och därmed hela Sverige, att vi de komman de tio åren kan göra sådana investeringar. Vi satsar på läkande vårdmiljöer – människovänliga och människovärdiga miljöer, i fräscha och fina lokaler, med sådant som konst och bra mat. Det är miljöer som bidrar till läkandet. Du kan läsa mer om Framtidens hälso- och sjukvård här.

Hälso- och sjukvården får 1,8 miljarder mer att röra sig med nästa år (skattepengarna till vården omfattar totalt 51 miljarder – pengar som alltså går till drift, till skillnad från investeringar). Det betyder att vi har ekonomi inte bara att investera, utan också att fylla de nya sjukhuslokalerna och vårdplatserna med bra vård.

Vi fortsätter att med Vårdval göra patienten till den verkligt viktiga personen i vården. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om en nätverkssjukvård, där vården är organiserad kring patienten – vi ska slutligen röra oss från organisatoriska ”stuprör” där patienten skickas runt.

Vi satsar på psykiatrin, som får mer nya pengar än andra vårdgrenar nästa år. Vi kan öppna fler mottagningar för alkohol och hälsa (för dem med riskbruk eller missbruk av alkohol men med ibland ”städade” förhållanden, och som inte nås av ordinarie beroendemottagningar), och fler mottagningar för unga vuxna med kompetens från både BUP och vuxenpsykiatrin. Vi kan satsa mer på barn t.ex. neuropsykiatriska utredningar och stöd till barn och familjer vid psykisk sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blir också fler psykologer på vårdcentralerna – i ”första linjens psykiatri”.

Vi satsar på hälsofrämjande insatser: ett exempel är att vi åter går före övriga Sverige med vaccinationsprogram. Den här gången är det rota-virus, som jag skrivit om här.

En annan hälsosatsning är utökad diagnostisering för benskörhet, osteoporos som framför allt drabbar äldre kvinnor. För ännu mer jämlik vård kommer vi i primärvården att ge ökad ersättning för patienter med stora vårdbehov, till några husläkarmottagningar i ett projekt.

E-hälsan fortsätter utvecklas – med fokus på tjänster som praktiskt kan förbättra och underlätta för patienter och personal. Man ska kunna följa sin väg genom vården helt med stöd av Mina Vårdkontakter samt Vårdguiden, på datorn eller i sin smartphone. Nästa år ska patienter kunna direktboka tid via Mina Vårdkontakter hos husläkarmottagningar, barnavårdcentraler, mödravårdcentraler och ungdomsmottagningar, samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare.

2014 ska alla patienter kunna ta del av sin egen remiss, för att veta var den ligger i vårdkedjan och vart den skickas, detta gäller alltså hela vården. Vi skapar också löpande en rad självservicetjänster via Mina vårdkontakter. Nästa år ska reumatikerpatienter kunna initiera provtagning, och ta del av provsvar. Detta är något som vi sedan utvecklar för övriga delar av vården. Vi arbetar också med flera smarta e-tjänster för självrapportering av hälsa. Formulär för självskattning av levnadsvanor är ett exempel och vi håller på att utveckla hälsodeklaration inför operation som man alltså ska kunna göra själv i förväg med en e-tjänst.

Inget inom e-hälsa är förstås obligatoriskt för patienterna. Men det är obligatoriskt för vårdgivarna att erbjuda sina patienter dessa möjligheter!

Den tydligaste satsningen inom vården görs kanske på personalen. Lönesatsningen för specialistsjuksköterskor har jag skrivit om här.

Och detta är inte den enda personalsatsningen vi gör: Det ska bli mer attraktivt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska, och vi intar en mer öppen attityd till personalbostäder. Vi utökar platserna för specialistsjuksköterskeutbildning inom bristspecialiteter som barn- och anestesisjuksköterskor, platser som vi själva finansierar och där vi betalar deltagarna en viss utbildningslön. Det blir 100 platser, mot 70 i senaste omgången. ST-platserna för nya specialistläkare utökas också inom bristspecialiteter som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.

I trafiken är det upprustning och utbyggnad som står i fokus. Vi har lagt mångmiljardbelopp på att rusta upp tunnelbanan, senast nu röda linjen – och det handlar inte bara om att vidmakthålla befintlig standard. Tack vare vår investering med nytt signalsystem och kommande nya vagnar kommer man att kunna köra ytterligare hälften så många tåg, det blir en kapacitetsökning med 50 procent! Det är en rejäl satsning på tunnelbanan, Stockholms viktigaste transportsystem.

Tvärbanan förlängs från Sjöstaden till Sickla i Nacka, och ska byggas till Kista och Sollentuna.

Kulturen får naturligtvis sin beskärda del, när Folkpartiet är med och styr. Konserthuset kan fortsätta utvecklas som en musikscen i världsklass, vi kan vidareutveckla stödet till det fria kulturlivet och till filmen i Stockholmsregionen, och vi har barn och unga i fokus. Kulturen betyder mycket för attraktiviteten, utvecklingen och det demokratiska samtalet i Stockholmsregionen.

Läs gärna också Alliansens pressmeddelande.  Metro och ABC hör till de medier som rapporterat (du kan också läsa i bl.a. dagens DN STHLM, papperstidningen). Anna Starbrink bloggar.

Alla Stockholmsbebisar ska vaccineras mot allvarligt magvirus

Vaccination av Rota-virus kommer att införas för alla halvårsgamla småbarn i Stockholms län. Det står nu klart att vi får med detta, som jag skrev om för några veckor sedan, i landstingsbudgeten för nästa år. Vi satsar 20 miljoner kronor under 2014, och sätter omedelbart igång processen att upphandla ett vaccin för att om möjligt kunna starta vaccinationer redan i år.

Rota-viruset är mycket smittsamt. Det är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka hos små barn och står för en stor del av de fall där småbarn behöver sjukhusvård – ca 500 barn per år. Viruset orsakar inte bara plågsamma magsjukdomar – det kostar också oerhört mycket pengar för vården och samhället, i sjukvårdskostnader och uteblivna skatteintäkter när föräldrar måste vara hemma. Därför är rota-virusvaccination klart samhällsekonomiskt lönsamt.

Om vi med ett vaccin kan hindra att hundratals barn per år blir så sjuka att de behöver sjukhusvård så är det definitivt skäl för oss att gå före övriga Sverige. Vi behöver inte vänta på Smittskyddsinstitutets utredning för att veta att rota-virusvaccination skulle göra stor nytta.

Och om vi kan starta vaccination mot rota-virus redan i år kan hundratals barn slippa plågsam magsjuka redan i vinter – och vården får det lite lättare under vinterns infektionstider.

DN skriver om detta i dag:

DN om vaccination mot rota-virus.

DN om vaccination mot rota-virus.

Mer fakta om Rota-virus

Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka, s.k. gastroenterit (GE), hos små barn, såväl i Sverige som globalt. WHO räknar med att ca en halv miljon barn årligen dör i rotavirusinfektioner. I Sverige är dödsfall ovanliga och färre än fem barn har avlidit till följd av rotavirus under de senaste 10 åren.

Det finns många olika typer av rotavirus, men det är ett fåtal av dessa som står för huvuddelen av sjukdomsbördan. Det finns idag två mycket väldokumenterade, effektiva och säkra vacciner. Bägge vacciner minskar risken för svår rotavirus-maginfluensa, som kräver sjukhusvård, med mer än 90 %. Smittskyddsinstitutet utreder ett införande av rota-virusvaccin i allmänna barnvaccinationsprogrammet. Stockholms läns landstings smittskyddsläkare rekommenderar ett införande.

Rotavirusinfektioner uppvisar en mycket tydlig säsongsvariation och brukar ha en kraftig topp under februari-mars, ofta samtidigt som RS-virus, vinterkräksjuka och influensa, vilket ger en mycket stor sjukvårdsbelastning under några få månader.

Med 500 sjuka barn per år beräknas vårdkostnaden till 8,75 miljoner kronor per år.

Läs mitt pressmeddelande.

Fysisk aktivitet på recept fortsätter öka kraftigt – fler får hjälp till hälsa

Fysisk aktivitet på recept (FaR®) fortsätter att öka mycket kraftigt i Stockholms län. 2011 använde vården FaR eller motsvarande nio gånger oftare än 2008. Mellan 2011 och 2012 är ökningen 142 procent. Överlägset vanligast är FaR på husläkarmottagningarna, medan den starkaste relativa ökningen har skett i psykiatrin. DN skriver om detta i dag.

Motion är ett av de allra säkraste sätten för de flesta att förebygga ohälsa. Det kan komplettera eller ersätta mediciner, och vi vet att råd om motion och fysisk aktivitet efterlevs mycket mer om det har skrivits ut på ett recept – precis som ett läkemedel.

Hela vården ska arbeta sjukdomsförebyggande, nu enligt nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. Snart sagt alla patienter inom alla vårdgrenar har nytta av fysisk aktivitet, för att förebygga sjukdom eller för att lindra ett sjukdomstillstånd, och det är ett av de viktigaste hälsofrämjande verktygen vi har.

Störst användning av FaR finns på husläkarmottagningarna och det är inte alls konstigt – det är i första linjens vård hos husläkare och distriktssköterska som huvudansvaret för de flesta patienters hälsa finns. Sjukgymnaster på sjukhusen arbetar förstås med patienter som ofta har särskilt stor nytta av fysisk aktivitet. Men det gäller också inom psykiatrin vars patienter ofta har ett sämre fysiskt hälsoläge än befolkningen i stort, och där motion kan lindra även psykiska besvär. Jag gläds väldigt mycket över att fysisk aktivitet på recept nu tycks ha fått rejält fotfäste i psykiatrin.

Fysisk aktivitet på recept och motsvarande, 2008-2012.

Fysisk aktivitet på recept och motsvarande, 2008-2012.

Nya hälsocoacher ska hjälpa barn och föräldrar med fetma

Vart femte barn i Stockholms län har övervikt eller fetma, och problemen är störst i områden med lägst inkomster. Övervikt hos föräldrar är också en stor riskfaktor för övervikt hos barn. Därför satsar vi nu från landstinget på hälsovägledare för att hjälpa barn och mammor att förebygga fetma och gå ned i vikt. DN skriver om detta i dag (se nedan och DN.se; även Dagens Medicin rapporterar).

Att förebygga fetma och övervikt bland barn är viktigt för deras framtida hälsa, och att göra något åt den ojämlika hälsan är viktigt för hela samhället.  Våra hälsocoacher ska hjälpa barn och föräldrar med individuella insatser där behoven är som störst.

DN 29 januari 2013 om hälsovägledare mot barnfetma.

DN 29 januari 2013 om hälsovägledare mot barnfetma.

Hälsovägledarna kommer att finnas på barna- och mödravårdscentraler och barnmedicinska mottagningar i Rinkeby, Husby, Kista och Skärholmen. De kommer tillsammans att ha breda språkkunskaper, i spanska, somaliska och arabiska.

Hälsocoacherna kommer att utvärderas vetenskapligt.  Om modellen med coachning och individuellt stöd ger de goda resultat som vi hoppas på, vill jag utvidga det successivt i hela länet. Flera andra områden och stadsdelar har redan visat intresse.

Övervikt och fetma bland barn

Cirka 20% av alla 4-18-åringar i Stockholms län är överviktiga/feta. Överviktiga föräldrar är en stark riskfaktor, och övervikt och fetma är betydligt vanligare i områden med låg köpkraft.

Hälsovägledare: Målgruppen är barn som avslutar amning eller är 1 år gamla, med en eller två överviktiga föräldrar, samt kvinnor med övervikt eller måttlig fetma som är gravida med sitt första barn. De identifieras och rekryteras till projektet via BVC respektive MVC. Antalet deltagare blir 200-250, jämnt fördelat mellan barn respektive mammor. De fyra hälsovägledarna kommer att verka på Rinkeby BVC och BMM (barnmedicinsk mottagning), Husby BVC, Mama Mia Kista BVC och MVC samt Skärholmens BVC och BMM.

För varje deltagare görs en individuell kartläggning och personlig plan kring mat, motion, hinder och möjligheter för beteendeförändring. Planen genomförs under regelbunden kontakt i gruppmöten och enskilt, med utbildning, stöd och motiverande samtal. Stöd erbjuds som längst till barnet fyller fyra år.

Projektet med hälsocoacher har planerats sedan hösten 2012 och startar med deltagare i april 2013. Det följs upp utifrån BMI och vikt; personliga målsättningar; föräldrars kunskap, motivation och beteende kring mat och motion; antal remisser till överviktsbehandling; samt personalens upplevelser och lärdomar.

Mindre antibiotika i Stockholm

Antibiotikaförbrukningen minskade med tolv procent i Stockholms län under första kvartalet i år. I hela Sverige var minskningen nio procent.  Trots mycket infektioner i början av året har vi alltså lyckats minska antibiotikaanvändningen.

Luftvägsantibiotika minskar mest, och jag är extra glad över att den största minskningen sker bland barn under 15 år. Ännu har vi en bit ned till det nationella patientsäkerhetsmålet men vi rör oss tydligt åt rätt håll (målet är 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år, minskningen i Stockholms län innebär att vi nu kommer under 400 och landar på  390 antibiotikarecept under de senaste tolv månaderna).

Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot människors hälsa – utan fungerande antibiotika omöjliggörs en stor del av den moderna hälso- och sjukvården. Därför är minskad antibiotikaanvändning av oerhörd vikt.

De förskrivande läkarna har huvudansvaret men vi kan alla hjälpa till att inte efterfråga antibiotika i onödan. Ofta blir man frisk på några dagar utan antibiotika, och mot virusinfektioner hjälper det som bekant inte alls med penicillin.

Stockholmarna använder mest antibiotika och Stockholms län har en femtedel av Sveriges befolkning– därför är det särskilt viktigt att vi kan minska antibiotikaanvändningen här hos oss. Vår regionala STRAMA-grupp arbetar envetet med att minska förskrivningen av antibiotika, och lämnar ingen sten orörd – vilket många i vården har märkt av. I arbetet mot antibiotika behöver vi vara ihärdiga och lite besvärliga.

 

Cynisk modelljakt bland anorektiker oacceptabel

Uppgifter har framkommit om att modellagenturer har försökt kontakta flickor som vårdas på Stockholms Centrum för ätstörningar för att värva nya modeller. Kontakter ska ha skett under gemensamma promenader för inlagda patienter, eller när flickor kommit till mottagningen för öppenvårdsbesök. Försöken kan enligt kliniken fortfarande pågå, enligt vad som framgår av dagens Metro. Om detta stämmer är det förstås förfärligt.

Modellagenturer som vill locka anorektiska flickor är något helt oacceptabelt. Att försöka närma sig flickor som rentav är så sjuka att de är inlagda för vård dygnet runt är så cyniskt att jag nästan saknar ord.

Modellvärlden har ju anklagats länge för att sprida sjuka kroppsideal – och därigenom bidra till det samhällsproblem som är en del av bakgrunden till ätstörningsproblematiken. Nu måste modell- och modebranschen ta ansvar och sätta stopp för dessa avarter, som jag utgår från och hoppas gäller någon mindre aktör.

Kanske kunde modevärlden också ta chansen att på allvar uppdatera sina kroppsideal till något som inte förstärker unga flickors och pojkars känsla av att inte duga. Tänk om man ville sprida ett sunt och hälsosamt ideal istället.

Anna Starbrink bloggar.

Vaccinationsdiskussioner – TBE och rota-virus

Möjligheten att förebygga sjukdomar med vaccinationer är en av mänsklighetens och medicinens stora landvinningar. En mer tydlig hälsofrämjande åtgärd är svår att finna. Till ofta en relativt begränsad kostnad kan vi förhindra mycket lidande för många sjukdomar.

Det allmänna vaccinationsprogrammet, där vi med skattemedel subventionerar vaccinationer mot vissa sjukdomar, är därför en väldigt viktig och – krasst sett – lönsam insats. Även om vården inte alltid får igen hela kostnaden i minskade sjukvårdsutgifter, så vinner hela samhället stort.

De skattesubventionerade vaccinationerna har byggts ut gradvis. På senare år har det gällt pneumokocker, hepatit B och HPV. Och fler vaccinationer är aktuella.

TBE-spridningen blir alltid extra aktuell inför vår och sommar, då fästingarna vaknar till liv och då vi rör oss mer i skog och mark. Senast har DN rapporterat om ökande TBE-spridning (se artikel från DN+, tillgänglig en vecka). Grundvaccinationen mot TBE – som sedan ska fyllas på med några års mellanrum – kan kosta en tusenlapp per person. Naturligtvis är det inte bra om människor, framför allt de i riskzonen som vistas mycket i fästing- och TBE-täta områden, avstår vaccination av ekonomiska skäl.

Samtidigt vore en allmän subvention mycket kostsam för vården.  Hittills har vår expertis inte tillrått subvention av TBE-vaccination – och om det blir aktuellt handlar det kanske i första hand om riskgrupper. Men vi följer frågan noga och som jag sade i gårdagens DN kommer vi lyssna till vår smittskyddsläkare.

Rota-virusvaccination kan bli aktuellt tidigare. Rota-virus orsakar till plågsam magsjukdom för drabbade barn. Både det nationella Smittskyddsinstitutet och vår smittskyddsläkare undersöker läget och förutsättningarna. Om en sådan vaccination blir aktuell att införa i allmänna vaccinationsprogrammet så kan det ske redan under nästa år. DN skriver om detta i papperstidningen i dag (se bild nedan).

DN 10 april 2013.

DN 10 april 2013.

Sprutbytesförsök startar 9 april

På tisdag 9 april öppnar försöksverksamheten med sprututbyte i Stockholm för brukarna. Vi vill minska smittspridningen av hiv och hepatit bland injektionsmissbrukare i Stockholm och om sprututbyte fungerar är vi intresserade av att använda det. Men syftet med sprututbyte är inte bara rena sprutor – utan att nå missbrukarna med missbruksvård och andra vårdinsatser.

Injektionsmissbrukare lever ofta under utsatta förhållanden, med en svår både social och medicinsk situation. Farliga smittor är ett stort hot mot injektionsmissbrukare – men det dödligaste hotet är själva missbruket. Därför är det viktigt att både motverka smittspridning och hjälpa fler ur missbruk.

Forskningen är en viktig del av sprututbytesförsöket. Vilken påverkan som sprututbyte i Stockholm får på smittspridning, missbrukarnas allmänna hälsoläge, deras sociala situation, kontakterna med missbruksvården och andra instanser och stödfunktioner, är sådana frågor som vi vill ha vetenskapligt grundade svar på.

DN skriver i dag om starten av sprutbytesförsöket. Även Vårt Kungsholmen skriver om sprutbytesförsöket i dag.

Fakta om sprutbytesförsöket i Stockholm

Sprutbytesförsöket genomförs tillsammans med socialtjänsten i Stockholms stad. Det är en del av en samlad strategi för att minska missbruk och smittspridning, som beslutades av landstingsfullmäktige i juni 2010.

Mottagningen räknar med ungefär 100 besök per dag. Projektet ska drivas under fyra år. Utvärderingen kommer att ske under fem år från och med starten. Verksamheten riktar sig till personer i Stockholms län som är 20 år eller äldre och injicerar narkotika, vilket ska kunna styrkas med anamnetiska uppgifter och/eller stickmärken. Om personer yngre än 20 år besöker mottagningen ges de tillgång till behandling, provtagning, vaccinering och länkning till socialtjänst och missbruksvård. Alla deltagare i sprututbytesprogrammet ska kunna styrka sin identitet.

Mottagningen bemannas av speciellt utbildade sjuksköterskor och har tillgång till kurator, infektionsläkare och tandläkare. Kvinnor som ingår i sprututbytesprogrammet får erbjudande om besök hos barnmorska som bland annat kan erbjuda graviditetstest och rådgivning. Vid behov kan patienten remitteras till gynekologisk undersökning och uppföljning.Mottagningen ger information och rådgivning om smittrisker och smittvägar för HIV och hepatit. Det gäller även sexuell smitta. Information om säker injektionsteknik, preventivmedel och kondomanvändning ges också.

Alla deltagare i sprututbytesprogrammet erbjuds att HIV-testa sig vid första besöket på mottagningen. HIV-tester sker minst en gång per halvår. Deltagare erbjuds också hepatit A-, B- och C-tester i samband med inskrivningen. Mottagningen vaccinerar mot hepatit A och B, samt även mot difteri och stelkramp.

Anna Starbrink och Lotta Edholm har också bloggat.

Hälsomottagningar ska ge specialisthjälp mot tuffa ohälsoproblem

Livsstilsfaktorer som rökning, fetma och hög alkoholkonsumtion ligger bakom många sjukdomar och orsakar försämrad livskvalitet för många stockholmare. Att ändra ohälsosamma levnadsvanor är något av det viktigaste vi kan hjälpa människor med för att förebygga sjukdom och lidande.

Landstinget kommer därför att upphandla tre specialistmottagningar för goda levnadsvanor, vilket DN skriver om i dag. De tre nya hälsomottagningar ska ligga i Haninge, Skärholmen och Rinkeby-Kista. Placeringen är nära goda kommunikationer för att kunna täcka hela länet och samtidigt i områden där många människor har behov av stöd för att ändra ohälsosamma levnadsvanor.

DN STHLM om Stockholms läns nya hälsomottagningar.

DN STHLM om Stockholms läns nya hälsomottagningar.

På våra nya hälsomottagningar ska man få specialiserad hjälp av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister, psykologer och hälsopedagoger. Patienterna kommer dit med remiss från sin husläkare. Syftet är att hjälpa människor som har större problem med ohälsosamma levnadsvanor, och att därmed förebygga sjukdomar.

Huvudansvaret för att hjälpa människor till bättre hälsa ligger förstås fortfarande på husläkarmottagningarna. Detta handlar om patienter med mer omfattande problem med ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk, riskbruk av alkohol och därtill relaterad psykisk ohälsa. Man behöver uppfylla flera kriterier för att få en remiss (se nedan).

De specialiserade hälsomottagningarna ska också medverka till forskning, utveckling och utbildning, och sprida kunskap till husläkarmottagningarna.

Hälsomottagningarna är alltså en helt ny verksamhet som vi tog beslut om att införa för ett par år sedan.  Efter att hälso- och sjukvårdsnämnden nu har antagit förfrågningsunderlaget beräknas mottagningarna starta i början av 2014. I vårt beslut ligger också att denna nya verksamhet ska utvärderas, vilket ska göras av Umeå Universitet.

Minst fyra av nedanstående kriterier ska vara uppfyllda för remiss:

  • Känd hjärt-kärlsjukdom orsakad av ateroskleros
  • Hypertoni
  • Hyperlipidemi
  • Övervikt/bukfetma/fetma
  • Diabetes typ 2
  • Hereditet för något av ovanstående tillstånd
  • Sömnapné
  • Otillräcklig fysisk aktivitet
  • Ohälsosamma matvanor
  • Dagligt tobaksbruk
  • Riskbruk av alkohol
  • Psykisk ohälsa relaterat till ohälsosamma levnadsvanor så som sömnproblem, stress, nedstämdhet och bristande tillit till egen förmåga

Anna Starbrink bloggar. Stockholmsnytt.

Tredubbel budget för stöd mot riskbruk av alkohol – och snart tre gånger så många alkohol- och hälsomottagningar

Landstingets Alkohol- och hälsomottagning mitt i stan har på kort tid fått många patienter. Nu ökar nära nog tredubblar vi budgeten från 1,4 till 4 miljoner kronor. Nästa år vill vi också starta två nya liknande mottagningar, en i norr och en i söder.

Mottagningen på Riddargatan 1 har lockat många nya patienter som tidigare inte sökt hjälp för sina riskabla alkoholvanor. De flesta patienter har har aldrig tidigare varit i kontakt med beroendevården. Våra vanliga lokala beroendemottagningar är inte alltid något man känner till – eller känner att man kan och vill vända sig till. Då har Alkohol- och hälsomottagningen en viktig roll att fylla. Vår satsning gör det nu möjligt att ta emot minst 600 patienter under 2013.

Personer med riskabla alkoholvanor ska också kunna få hjälp hos husläkaren eller företagsläkaren. Alkohol- och hälsomottagningen har ett separat uppdrag att utveckla metoder och stötta vårdcentraler och företagshälsovården.

DN skriver om detta i dag – se foto av uppslaget i tidningen. Nedanför bilden lite mer fakta. Läs också gärna mer här och se en liten film från invigningen på Riddargatan hösten 2011.

DN STHLM 1 mars 2013.

DN STHLM 1 mars 2013.

FAKTA
Uppdraget för Alkohol- och hälsomottagningen kan sammanfattas:

  • att tidigare nå dem som inte söker de lokala beroendemottagningarna (integrerad beroendevård + socialtjänst);
  • att samarbeta med, sprida kunskap till och stötta primärvård och företagshälsovård;
  • att utveckla metoder för goda behandlingsresultat för personer inte betraktar sig som missbrukare men inser att deras alkoholvanor påverkar deras hälsa och dagliga liv.

Budgeten omfattade 2012 1,4 mkr och utökas 2013 till 4 mkr, en ökning med drygt 185%. Budgeten är för 3.700 besök, man räknar med ca 6 besök per patient, dvs ca 600 patienter.