Budget 2014 för framtidens vård, dagens hälsa och morgondagens kollektivtrafik

I dag har jag och de andra gruppledarna i Alliansen presenterat vår åttonde landstingsbudget, där vi både satsar stort på vården och kollektivtrafiken och kan budgetera för ett överskott. Vi föreslår också massiva investeringar: 42 miljarder inom vården och 33 miljarder inom kollektivtrafiken. I filmklippet nedan berättar jag mer – och läs gärna vidare under filmen!

De gångna sju åren har stundtals varit ekonomiskt oroliga i vår omvärld. När vi ser tillbaka på landstingets ekonomi så har verkligheten dock överträffat våra prognoser, vi har gått med miljardöverskott, och det är de pengarna som gör att vi nu också verkligen har råd att satsa. Även om vi får betala en hel del till andra landsting i skatteutjämning, betyder det förstås också mycket för Stockholmsregionen och därmed hela Sverige, att vi de komman de tio åren kan göra sådana investeringar. Vi satsar på läkande vårdmiljöer – människovänliga och människovärdiga miljöer, i fräscha och fina lokaler, med sådant som konst och bra mat. Det är miljöer som bidrar till läkandet. Du kan läsa mer om Framtidens hälso- och sjukvård här.

Hälso- och sjukvården får 1,8 miljarder mer att röra sig med nästa år (skattepengarna till vården omfattar totalt 51 miljarder – pengar som alltså går till drift, till skillnad från investeringar). Det betyder att vi har ekonomi inte bara att investera, utan också att fylla de nya sjukhuslokalerna och vårdplatserna med bra vård.

Vi fortsätter att med Vårdval göra patienten till den verkligt viktiga personen i vården. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om en nätverkssjukvård, där vården är organiserad kring patienten – vi ska slutligen röra oss från organisatoriska ”stuprör” där patienten skickas runt.

Vi satsar på psykiatrin, som får mer nya pengar än andra vårdgrenar nästa år. Vi kan öppna fler mottagningar för alkohol och hälsa (för dem med riskbruk eller missbruk av alkohol men med ibland ”städade” förhållanden, och som inte nås av ordinarie beroendemottagningar), och fler mottagningar för unga vuxna med kompetens från både BUP och vuxenpsykiatrin. Vi kan satsa mer på barn t.ex. neuropsykiatriska utredningar och stöd till barn och familjer vid psykisk sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blir också fler psykologer på vårdcentralerna – i ”första linjens psykiatri”.

Vi satsar på hälsofrämjande insatser: ett exempel är att vi åter går före övriga Sverige med vaccinationsprogram. Den här gången är det rota-virus, som jag skrivit om här.

En annan hälsosatsning är utökad diagnostisering för benskörhet, osteoporos som framför allt drabbar äldre kvinnor. För ännu mer jämlik vård kommer vi i primärvården att ge ökad ersättning för patienter med stora vårdbehov, till några husläkarmottagningar i ett projekt.

E-hälsan fortsätter utvecklas – med fokus på tjänster som praktiskt kan förbättra och underlätta för patienter och personal. Man ska kunna följa sin väg genom vården helt med stöd av Mina Vårdkontakter samt Vårdguiden, på datorn eller i sin smartphone. Nästa år ska patienter kunna direktboka tid via Mina Vårdkontakter hos husläkarmottagningar, barnavårdcentraler, mödravårdcentraler och ungdomsmottagningar, samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare.

2014 ska alla patienter kunna ta del av sin egen remiss, för att veta var den ligger i vårdkedjan och vart den skickas, detta gäller alltså hela vården. Vi skapar också löpande en rad självservicetjänster via Mina vårdkontakter. Nästa år ska reumatikerpatienter kunna initiera provtagning, och ta del av provsvar. Detta är något som vi sedan utvecklar för övriga delar av vården. Vi arbetar också med flera smarta e-tjänster för självrapportering av hälsa. Formulär för självskattning av levnadsvanor är ett exempel och vi håller på att utveckla hälsodeklaration inför operation som man alltså ska kunna göra själv i förväg med en e-tjänst.

Inget inom e-hälsa är förstås obligatoriskt för patienterna. Men det är obligatoriskt för vårdgivarna att erbjuda sina patienter dessa möjligheter!

Den tydligaste satsningen inom vården görs kanske på personalen. Lönesatsningen för specialistsjuksköterskor har jag skrivit om här.

Och detta är inte den enda personalsatsningen vi gör: Det ska bli mer attraktivt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska, och vi intar en mer öppen attityd till personalbostäder. Vi utökar platserna för specialistsjuksköterskeutbildning inom bristspecialiteter som barn- och anestesisjuksköterskor, platser som vi själva finansierar och där vi betalar deltagarna en viss utbildningslön. Det blir 100 platser, mot 70 i senaste omgången. ST-platserna för nya specialistläkare utökas också inom bristspecialiteter som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.

I trafiken är det upprustning och utbyggnad som står i fokus. Vi har lagt mångmiljardbelopp på att rusta upp tunnelbanan, senast nu röda linjen – och det handlar inte bara om att vidmakthålla befintlig standard. Tack vare vår investering med nytt signalsystem och kommande nya vagnar kommer man att kunna köra ytterligare hälften så många tåg, det blir en kapacitetsökning med 50 procent! Det är en rejäl satsning på tunnelbanan, Stockholms viktigaste transportsystem.

Tvärbanan förlängs från Sjöstaden till Sickla i Nacka, och ska byggas till Kista och Sollentuna.

Kulturen får naturligtvis sin beskärda del, när Folkpartiet är med och styr. Konserthuset kan fortsätta utvecklas som en musikscen i världsklass, vi kan vidareutveckla stödet till det fria kulturlivet och till filmen i Stockholmsregionen, och vi har barn och unga i fokus. Kulturen betyder mycket för attraktiviteten, utvecklingen och det demokratiska samtalet i Stockholmsregionen.

Läs gärna också Alliansens pressmeddelande.  Metro och ABC hör till de medier som rapporterat (du kan också läsa i bl.a. dagens DN STHLM, papperstidningen). Anna Starbrink bloggar.

Nya Karolinska – ett toppmodernt universitetssjukhus för högspecialiserad vård

Återigen uppmärksammas Nya Karolinska Solna (NKS), vårt nya toppmoderna universitetssjukhus som ska stå klart 2017. Några punkter är viktiga att komma ihåg.

Kostnaden: De många miljarderna kan låta som en hisnande summa. Minns då att det handlar inte bara om byggkostnaden, som när landstinget självt bygger sjukhus. NKS byggs som en s.k. OPS-lösning där byggaren har ansvar för kostnad och sedan drift under ett antal år. Kostnaden handlar alltså utöver bygginvesteringen om all den tekniska driften och motsvarande hyran fram till 2040. Samt om krav på att sjukhuset då, när det överlämnas i landstingets ägo, ska vara i så gott som nyskick.

Kostnaden för att bygga om det gamla Karolinska Solna, med sitt spretande komplex av byggnader från olika epoker, hade blivit minst lika stor och gett mindre funktionalitet än ett nytt, skräddarsytt, flexibelt sjukhus med en huvudbyggnad.

Vårdplatserna. NKS får avsevärt färre vårdplatser än dagens Karolinska Solna men kommer fortfarande vara ett av landets största sjukhus. Svenska sjukhus är internationellt sett ganska stora. Alltför stora sjukhus är troligtvis inte att föredra för effektivitet och bästa möjliga vård. Nya Karolinska ska framför allt ägna sig åt den mest högspecialiserade, och forskningsintensiva, vården.

Samtidigt som NKS byggs utökas vårdplatserna på andra håll i landstinget: på akutsjukhusen, på mindre sjukhus inte minst i geriatriken. Vi satsar bortåt 15 miljarder i investeringar på i princip alla andra sjukhus i länet (dvs oräknat satsningen på drift under åren framöver, som ingår i NKS-helhetskostnaden).

Ett par hundra vårdplatser har redan tillkommit inom sjukhusens befintliga organisation och lokaler.  De kommande åren tillförs ytterligare över 500 vårdplatser (enligt landstinget 500 till 2015, ytterligare 350 till 2018 då NKS är i fullt bruk).

Ett modernt sjukhus med patienten i fokus. Timbro, som står bakom den rapport som enligt SvD i dag ”sågar” NKS, är bl.a. kritiska mot satsningen på konst, 118 miljoner kronor. Detta är i enlighet med landstingets procentregel som säger att en viss andel av bygginvesteringar ska gå till konstnärlig gestaltning. Det handlar om att skapa en bra vårdmiljö. Vi vill inte ha sterila sjukhusmiljöer. Tvärtom ska NKS bli ett föredöme med enkelrum och goda, läkande vårdmiljöer för såväl trivsel som patientsäkerhet och arbetsmiljö.

SvD, ABC. Läs gärna mer om hur konstprojekten utvecklas på NKS här.

S:t Göransupphandlingen – väl värt att göra rätt

S:t Görans sjukhus är sedan 1999 Sveriges enda privat drivna akutsjukhus. Erfarenheten av denna fristående aktör bland våra sjukhus är att vi har fått mer och bättre vård för patienterna, att personalen är nöjdare, och att vi har fått in nya idéer i vården som har påverkat även andra vårdgivare och landstingets egna sjukhus till förändring och förbättring. Kostnaderna har också blivit lägre – dvs att vi har fått mer pengar över till mer vård. I det nya avtalet sänks kostnaderna ytterligare med ca 120 mkr/år.

Upphandlingen av  driften av S:t Görans sjukhus i våras var den största i svensk hälso- och sjukvård någonsin. För att vi och andra ska kunna dra nytta av erfarenheterna, så utvärderas naturligtvis upphandlingen.

Att Vänsterpartiet, som alltid har varit motståndare mot alternativ och valfrihet i vården, är kritiska mot upphandlingen är inte så förvånande (ABC, DN). Men deras argument om att kostnaden för upphandlingen, 65 mkr, motsvarar drygt halva den årliga besparingen, kan lika gärna vändas åt andra hållet.

Vi kan med Vänsterpartiets egna ord alltså konstatera att kostnaden för den största vårdupphandlingen någonsin betalar sig två gånger om redan det första året.

Detta är alltså jämfört med vad landstinget fick betala med det förra avtalet – och alltså oräknat hur kostnaderna, och vården, skulle ha sett ut om vi aldrig från början släppt in den fristående aktören.

Administrativa kostnader ska naturligtvis alltid hållas nere, men detta kan således ses som en investering i att få bästa möjliga vårdgivare för S:t Görans sjukhus. Att landstinget har behövt anlita extern experthjälp är inte så konstigt. Denna unika upphandling av ett helt akutsjukhus krävde naturligtvis särskild expertis, som landstinget inte kan – och inte heller ska – ha själv.

220 miljoner mer till psykiatrin och psykosociala åtgärder

I hälso- och sjukvårdens budget för 2013 fortsätter vi att satsa på vården för patienter med psykisk sjukdom eller psykosociala besvär. Den kraftiga ökningen av psykosociala besök i primärvården får möjlighet att fortsätta, med en budgetökning på 52 miljoner kronor eller 57 procent. (2007-2011 ökade ju de psykosociala besöken, efter Vårdval Stockholms införande, med 88 procent.)

Om vi kan hjälpa fler tidigt, hos kuratorer, psykologer och i samtalsgrupper på vårdcentralerna, så kan många förhoppningsvis undvika förvärrade problem.

Även psykiatrin får mer pengar, nära 170 miljoner. Därav går 20 miljoner till fler neuropsykiatriska utredningar – något som ju har ökat kraftigt, och där behoven tycks fortsatt stora.

Vår utgångspunkt ä den enskilde patienten. Hon eller han ska få bästa möjliga vård oavsett vart man vänder sig med sina psykiska besvär. Oavsett om det krävs lättare eller mer omfattande insatser.

Fakta om vårdens budget
Hälso- och sjukvårdsnämnden budget omfattar 48,2 miljarder, varav 47,7 utgör landstingsbidrag från landstingets skattebetalare. Primärvårdens budget blir knappt 8,2 miljarder kronor, en ökning med drygt 250 miljoner kronor eller 5,8 procent. Budgeten för psykosociala insatser ökar med hela 57 procent. Psykiatrin ökar sin budget med 167 miljoner kronor från 4,96 till 5,13 miljarder. Resurserna till neuropsykiatriska utredningar, med 5 miljoner kronor i vuxenpsykiatrin och med 15 miljoner kronor i barn- och ungdomspsykiatrin.

Sjukvårdsdebatt om valfrihet och hälsa

Landstingsfullmäktige debatterar 2013 års budget i dagarna två, och i dag på den andra dagen är det framför allt hälso- och sjukvård i fokus. Jag talade om vår liberala vision om patientmakt, kvalitet, mångfald och valfrihet – som allt mer fylls av reellt innehåll.

Valfriheten har ett egenvärde, genom att patienten får makten i situationen när man behöver sjukvård. Jag talade om de kvalitetsförbättringar vi har sett och hur vi ska förbättra möjligheterna ytterligare för patienterna att göra informerade val, med relevant och lättillgänglig information om nöjdhet, tillgänglighet, och kvalitetsresultat.

Jag i talarstolen under budgetdebatten om hälso- och sjukvården i Stockholms län.

I psykiatrin, inte minst, har vi märkt av hävstångseffekten när flera olika verksamheter och vårdgivare jämförs med varandra. Vårt arbete för jämlik och jämställd vård och om vårdens viktiga och ökande insatser för hälsa var också ämnen jag tog upp.

Jag hade också en del frågor till oppositionen; om hur Socialdemokraterna egentligen ser på företagande och vård, när man i ena stunden hyllar samarbete med industrin om forskning och men tar avstånd när det gäller företagsamhetens bidrag till att utveckla och erbjuda vårdtjänster. Vet inte höger- respektive vänsterhanden vad den andra skriver? Till Miljöpartiet hade jag frågor om hur de egentligen ser på kraven på vetenskap och evidens i vården, när de öppnar för att alla möjliga yrken och tjänster som på ett eller annat sätt talar om ”hälsa” ska kunna inlemmas i vården.

Läs hela mitt inledande anförande i den sjukvårdspolitiska debatten nedan.

Anförande i sjukvårdsdebatten 13 juni 2012
av Folkpartiets gruppledare, sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg

Ordförande och landstingsledamöter!

För folkpartiet är en vision om patientmakt, kvalitet i världsklass, mångfald och valfrihet successivt mer och mer fylld av reellt innehåll. I den sjunde alliansbudgeten i följd fortsätter vi reformer som kommer påverka andra landsting med några års fördröjning. För det är här mycket av nytänkande prövas först, i början granskat med misstänksamhet i resten av landet men sedan tar man intryck.

Valfriheten är ett egenvärde genom att den ger patienten makt över de egna skattemedlen när man behöver sjukvård. Vårdval som modell gör att vi får fler nya vårdgivare som finner nya sätt att möta vårdbehov. Vi har också sett t.ex. i ögonsjukvård och för höft- och knäplastiker att det främjar kvalitetsförbättringar. Det är viktigt att fortsätta underlätta för patienter att göra informerade val. Det är lättast att välja utifrån närhet, erfarenheter från grannar och vänner, öppettider, nischning med särskild inriktning och annan service. Allt detta ska finnas tillgängligt via landstingets hemsidor. Och successivt ska vi lägga ut mer medicinska resultat som ger ytterligare underlag för patienter. Detta främjar kvalitet, det vet vi från öppna jämförelser inom kvalitetsregistren. Folkpartiet gläds över att vi nu fortsätter införa fler nya vårdvalsområden inom somatiskt vård. Och jag är naturligtvis glad över att vi nu planerar för en första linjens barnpsykiatri genom vårdval på vissa husläkarmottagningar och barnläkarmottagningar med start under nästa år. Den stora ökning, en fördubbling, vi mött för vuxna med psyko-socialt stöd av kurator och psykolog i husläkarverksamheten ska nu få en motsvarighet i kompetens för barn och ungdomar.

Man ska inte underskatta den hävstångseffekt vi får till stånd när flera verksamheter jämförs med varandra. Jag vill påstå att det varit av strategisk betydelse för att förbättra vården. Inom psykiatrin och missbruksvården får patienterna definitivt ut mera vård idag från landstingets kliniker. Jag vill särskilt lyfta fram ökningen inom missbruksvården och den öppna psykiatrin där inte minst neuropsykiatrin ökat och vårdutbudet breddats. Mottagningsteam för unga vuxna finns nu i flera kliniker och detta är ett av de områden där det också nästa år ska ske utökningar. Bland annat finns detta med som krav i de nu aktuella upphandlingarna i Liljeholmen och Järfälla-Upplands-Bro. Kraven på äldreteam inom psykiatrin kommer att skärpas både hos landstingsägda kliniker och i upphandlingarna. Primavuxenpsykiatri i nordöstra länet och Praktikertjänst på Järvafältet har redan sådana team igång liksom Norra Stockholms Psykiatri.

Inom psykiatrin kommer stort fokus att handla om både läkande vårdmiljöer i slutenvården och vårdens innehåll.

För oss i folkpartiet är det svårbegripligt hur den socialdemokratiska budgeten lovordar näringslivet när det gäller forskning men ratar det när det gäller vårdtjänster. Vet inte vänstra handen vad den högra skriver? Finns det kanske en spricka mellan er som gillar företagsamhet och er som ogillar det och att ni har delat på skrivarbetet? Varför omfamna viss industri och sky annan företagsamhet? Vi liberaler har tilltro till väl tämjda privata företag där landstinget ställer tuffa krav på alla och följer upp kvalitet och resultat. Det är dags att ni i oppositionen bekänner färg, innebär rödgrön politik att ni ska återta vård i landstingsregi? Ni har röstat emot ett stort antal vårdval, sagt nej till upphandlade vårdavtal. Ge oss och länets medborgare besked om ni ska begränsa valmöjligheterna och med politiska beslut styra var medborgare tillåts söka vård. Är det återställare till politisk styrning av vårdmottagningars lokalisering som är ert recept?

Ledamöter!

Läkemedel är den vanligaste behandlingsinsatsen i vården. Vi kommer att införa en ny läkemedelsstrategi från 2013 som ni här i salen får besluta om. Den ska innehålla klara riktlinjer för att skapa trygghet att de som har svåra sjukdomar som behöver dyra men effektiva läkemedel också kan få det, likaväl som att uppmärksamma biverkningsproblem och brister kring läkemedelsgenomgångar. En genusknapp för förskrivare i it-stödet ska ge stöd för läkare att se om det finns genusskillnader i effekter och lämpliga ordinationer.

HSN arbetar med indikatorer kring jämlik och jämställd vård och nu är vi i skede då detta mer offensivt kan användas i vårdbeställningar. Alla avtalshandläggare kommer att få särskild utbildning för att använda dessa verktyg. Nu i höst kommer vi också att ha underlag till en genderbudget i tandvården. Att skärpa beställarrollen innebär att utforma vårdavtal och utveckla ersättningssystem så vården ges till dem som har störst behov. Därför utvecklar vi vidare husläkaråtagandets ersättningar och barnpsykiatrins ersättningar ytterligare. Hittills har läkarbesöken i utsatta områden ökat med 30%. Kommande ersättningsmodeller kommer ytterligare rikta ersättningar till dem med stora vårdbehov och mer förebyggande insatser.

Ordförande och ledamöter!

Att främja hälsa och förebygga sjukdomar är möjligt. Vi får allt mer kunskap om geners resp livsstilfaktorers betydelse för ohälsa.  Samtidigt kommer mer forskning som belägger effekterna av livsstilsförändringar för god hälsa. Det är viktigt att vården använder denna kunskap i många olika former. Befolkningsinriktad kunskapsspridning via Vårdguiden och i samarbete med externa aktörer och kommuner är viktig. Men det som sjukvården har en unik förutsättning för är att använda den förtroendesituation som finns mellan patienter och vårdgivare. Husläkare, distriktssköterskor och sjukgymnaster har liksom flera av specialistmottagninngarna i vården unika möjligheter att stödja patienter med förändring av levnadsvanor. Vi har sett en fyrdubbling av ordination av fysisk aktivitet på recept i husläkarmottagningarna på 3 år. Men mer kan det bli. Stöd till minskad rökning, minskad övervikt och fetma, effektivt stöd som motverkar psykisk ohälsa samt riskbruk av alkohol behöver öka. Ett viktigt stöd blir de nya tre livsstilsmottagningar som är igång efter årsskiftet. Implementering av Socialstyrelsens nya riktlinjer för hälsofrämjande sjukvård kommer vara ett stort uppdrag som ger stöd för den Handlingsplan för hälsa fullmäktige beslutat om.

Utmaningarna är många för att ständigt ge vården förutsättningar att ta fram ny kunskap genom att delta i forskning och kliniska läkemedelsstudier. Men också för att snabbare införa ny kunskap och utsortera det som inte ger tillräckligt bra effekt. Vidare att ta emot och utbilda många nya studenter så vi har hög kompetens bland morgondagens medarbetare. Därför måste även HSN i sina olika avtal säkra att vi på många sätt ger utrymme för morgondagens sjukvård.

Med detta vill jag yrka bifall till LS förslag för sjukvården.

Miljardsatsningar på vård och kollektivtrafik

I dag har vi presenterat den sjunde landstingsbudgeten från Folkpartiet och Alliansen i landstinget. Vi gör återigen kraftiga satsningar på både vård och kollektivtrafik – viktigt i en växande Stockholmsregion. Vården får 1,5 miljarder kronor extra, vilket betyder totalt 49 miljarder till hälso- och sjukvård för invånarna i Stockholmsregionen nästa år. Skattemedlen till trafiken omfattar 7,9 miljarder, 430 miljoner mer än 2012. Landstinget kommer därtill att investera 67 miljarder (!) de närmaste åren, i vård och kollektivtrafik.

Vi kommer att skapa 700 nya vårdplatser fram till 2018, de flesta i geriatriken – de äldre är ju den största patientgruppen i vården. Psykiatrin ska också få en rejäl upprustning, för att få bättre vårdmiljöer för dem med psykisk sjukdom. Bland konkreta vårdsatsningar de kommande åren märks fri hepatit B-vaccinering för barn; vårdval för första linjens barnpsykiatri för att öka tillgängligheten och valfriheten till psykosocialt stöd; vårdval inom barn- och ungdomsmedicin som kommer ge akut sjuka barn under ett år rätt att träffa en barnläkare.

Vi satsar stort på forskning, bl.a. ska Södertälje bli ett innovationssjukhus vilket också kan stärka den delen av länet efter det tråkiga beskedet om Astra Zenecas nedläggning. Södertälje ska förbli en forsknings- och innovationsstad inom medicin.

I kollektivtrafiken investeras många miljarder de kommande åren: Citybanan ska färdigställas, gröna linjen rustas klart, röda linjen få nya signalsystem och nya fordon. Vi ska se hur vi kan få till stånd citynära båtpendling. Och skärgårdstrafiken blir förstås kvar vid Strömkajen.

Läs mer på landstingets hemsida, där ni kan läsa hela budgeten, och läs hela Alliansens pressmeddelande här.

Stockholmsnytt, SvD, ABC, DN (om hepatit B-vaccination).

Konkurrens i välfärden – om kostnader och idéer

I går konstaterade forskare från SNS att det saknas forskning och tillräcklig kunskap om effekten av konkurrens i välfärden. Det gav raskt bränsle till den alltid pyrande debatten om privata inslag i vård och välfärd – ofta med den faktiskt felaktiga uttolkningen att  ”privatiseringar i välfärden” inte har ökat effektiviteten.

Det forskarnas egen kunskapssammanställning säger sig visa är att det inte finns någon vetenskaplig forskning, så man kan varken säga om effektiviteten ökat eller minskat. Själva forskarrapporten och dess presentation kan kritiseras av olika skäl, se t.ex. DN:s och SvD:s huvudledare i dag.

Vi i Stockholms län och vårt landsting kan också gå till våra egna erfarenheter. I dag skriver jag tillsammans med mina Allians-gruppledarkollegor i en replik på DN Debatt om några av alla våra goda exempel – i hårda siffror om t.ex. billigare gråstarroperationer men också i ökad patientmakt och valfrihet, även för vårdpersonalen. Konkurrens, om kostnader och idéer, har effekt.

”Den som inte frågar får inga svar”. Men i Stockholms läns landsting försöker vi se till att ställa frågorna, också i vetenskaplig utvärdering – mest tydligt med vår stora uppföljning av Vårdval Stockholm. Som för övrigt, bland mycket annat positivt, visar på kraftigt ökad produktivitet.

Bloggar gör bl.a. Edvin Alam (M), Peter Andersson (S), Folkpartiet Huddinge, Gunnar Hökmark (M), Lotta Olsson (M), Om Vård, Kent Persson (M), T0mmy Rydfeldt (FP), Johan Sjölander (S), Anna Starbrink (FP), Timbro på Second Opinion. Se också min och Anna Starbrinks kommentar i går.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, konkurrens, privatiseringar, alternativ, mångfald, vårdval, SNS, Alliansen, Folkpartiet, Stockholms läns landsting, Stockholm, DN Debatt

Folkpartiet och Alliansens landstingsbudget: Hälsa, psykiatri, vårdval för jämlikhet

Nu är landstingsbudgeten antagen efter två dagars debatt i landstingsfullmäktige. Vi passade på att spela in en film där jag berättar om Folkpartiets avtryck och främsta glädjeämnen i Alliansens budget. Det handlar om mer fokus på hälsofrämjande vård, om utbyggd och förbättrad psykiatri inte minst för unga och unga tjejer, och om vårdval och patientmakt.

Jag passar på att återigen understryka det trendbrott för mer jämlik vård, som Vårdvalet har inneburit: För första gången görs fler läkarbesök i mer utsatta områden, där människor ofta har sämre hälsa, än i de mer välmående delarna av länet. Där har man ju egentligen oftast bättre hälsa men traditionellt har det också varit där som man har gått mest till doktorn. Så är det alltså inte längre, tack vare Vårdvalet, där patientens behov styr och tillgänglighet premieras.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om landstinget, Stockholms läns landsting, budget, landstingsbudget, Alliansen, Folkpartiet, hälsa, hälsovård, förebyggande, psykiatri, ätstörningsvård, vårdval, valfrihet, patientmakt, jämlikhet, jämlik vård

Ännu en stark landstingsbudget för vård och trafik, vårdplatser och spår

För sjätte året i rad lägger Folkpartiet tillsammans med övriga Alliansen fram en landstingsbudget som inte bara är i balans utan också har marginaler. Samtidigt fortsätter vi att satsa stort på hälso- och sjukvården, som står inför stora förändringar med t.ex. fler vårdval och utbyggnad av vårdplatser, närsjukvård, specialistcentra m.m. Expansion och upprustning krävs också i kollektivtrafiken, där vi kommer att göra rekordstora investeringar. Vi fortsätter samtidigt med principen att skattebetalarna står för ungefär hälften av kostnaden.

Jag har skrivit tillsammans med de övriga Alliansgruppledarna på DN.se och Lennart Rohdin med övriga gruppledare i trafiknämnden har skrivit i SvD. Christoffer Fagerberg bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, landstinget, Stockholms läns landsting, budget, vård, hälso- och sjukvård, trafik, kollektivtrafik, SL

Tidigarelägg trafiksatsningarna i Stockholmsregionen

Hur mycket och snabbt Stockholmsregionen växer har vi talat om i många år nu: hur fler människor vill bo här, och hur vår ekonomiska tillväxt syresätter hela Sverige. Men det finns skäl att säga det igen.

Nu slår Stockholms län nämligen alla befolkningsprognoser. I fjol växte vi nästan dubbelt så mycket som den högsta prognosnivån i senaste regionplanen. Det är roligt att många vill leva och verka här, och det betyder ännu mer kraft åt vår ekonomiska utveckling. Men det innebär också utmaningar.

Vi måste rusta vårt län för att det ska klara denna ökade befolkning, och för att kunna fortsätta växa. Det handlar om vård från förlossning till äldresjukvård, barnomsorg, skola, bostäder, vatten, spår och vägar.

Spåren och vägarna är en kritisk faktor. Det handlar om stora investeringar men också om stor nytta för varje projekt. Och de angelägna projekten är många i Stockholms län. Listan och prioriteringarna gjorde vi gemensamt med den s.k. Cederschiöldsöverenskommelsen. Den första delen av det trafikpaketet är nu på väg att förverkligas och måste naturligtvis slutföras så fort det går.

Folkpartiet vill nu att trafikpaketets andra steg i Cederschiöldsöverenskommelsen sätts igång tidigare. Det handlar bl.a. om tunnelbana till Nacka och en kapacitetsstark spårlösning åt nordost/Täby/Danderyd.  Om detta skriver jag tillsammans med samtliga 26 kommunalråd på DN Debatt i dag.

Anders Ekegren, Lotta Edholm, Lars Johansson, Peter Olevik Dunder, Folkpartiet Järfälla, Lennart Gabrielsson, Anna Starbrink, Malin Danielsson, Michael Baumgarten, Helena Bargholtz, Folkpartiet Nacka, Stockholmsbloggen bloggar. Stockholmsnytt rapporterar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, trafik, trafikinvesteringar, kollektivtrafik, Stockholmsregionen, Cederschiöldsöverenskommelsen, Stockholmsöverenskommelsen, Folkpartiet