Mer förlossningsvård i Södertälje

Förlossningsvården i Stockholms län behöver förstärkas – både på kort och lång sikt. På lite längre sikt handlar det om BB-planer både i anslutning till Sophiahemmet, och på S:t Görans sjukhus vilket Folkpartiet har drivit.

På kortare sikt kan bl.a. Södertälje sjukhus utöka sin förlossningsverksamhet och ta emot fler födande mammor och blivande föräldrar. Detta talade jag om i Radio Stockholm i måndags, vilket även Länstidningen i Södertälje tog upp. Och i dag kan Länstidningen berätta mer om de förstärka resurserna som ger glada miner i Södertälje och kommer betyda mycket för hela länet. I papperstidningen har jag också en kommentar, se  bild nedan.

(När det gäller Sophiahemmet handlar det alltså om flera tusen förlossningar; där och på S:t Göran kan det bli 3-4.000 förlossningar per år, i Södertälje utökar vi nu till 2.000/år.)

LT 8 maj 2013 om fler förlossningar.

Alla Stockholmsbebisar ska vaccineras mot allvarligt magvirus

Vaccination av Rota-virus kommer att införas för alla halvårsgamla småbarn i Stockholms län. Det står nu klart att vi får med detta, som jag skrev om för några veckor sedan, i landstingsbudgeten för nästa år. Vi satsar 20 miljoner kronor under 2014, och sätter omedelbart igång processen att upphandla ett vaccin för att om möjligt kunna starta vaccinationer redan i år.

Rota-viruset är mycket smittsamt. Det är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka hos små barn och står för en stor del av de fall där småbarn behöver sjukhusvård – ca 500 barn per år. Viruset orsakar inte bara plågsamma magsjukdomar – det kostar också oerhört mycket pengar för vården och samhället, i sjukvårdskostnader och uteblivna skatteintäkter när föräldrar måste vara hemma. Därför är rota-virusvaccination klart samhällsekonomiskt lönsamt.

Om vi med ett vaccin kan hindra att hundratals barn per år blir så sjuka att de behöver sjukhusvård så är det definitivt skäl för oss att gå före övriga Sverige. Vi behöver inte vänta på Smittskyddsinstitutets utredning för att veta att rota-virusvaccination skulle göra stor nytta.

Och om vi kan starta vaccination mot rota-virus redan i år kan hundratals barn slippa plågsam magsjuka redan i vinter – och vården får det lite lättare under vinterns infektionstider.

DN skriver om detta i dag:

DN om vaccination mot rota-virus.

Mer fakta om Rota-virus

Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka, s.k. gastroenterit (GE), hos små barn, såväl i Sverige som globalt. WHO räknar med att ca en halv miljon barn årligen dör i rotavirusinfektioner. I Sverige är dödsfall ovanliga och färre än fem barn har avlidit till följd av rotavirus under de senaste 10 åren.

Det finns många olika typer av rotavirus, men det är ett fåtal av dessa som står för huvuddelen av sjukdomsbördan. Det finns idag två mycket väldokumenterade, effektiva och säkra vacciner. Bägge vacciner minskar risken för svår rotavirus-maginfluensa, som kräver sjukhusvård, med mer än 90 %. Smittskyddsinstitutet utreder ett införande av rota-virusvaccin i allmänna barnvaccinationsprogrammet. Stockholms läns landstings smittskyddsläkare rekommenderar ett införande.

Rotavirusinfektioner uppvisar en mycket tydlig säsongsvariation och brukar ha en kraftig topp under februari-mars, ofta samtidigt som RS-virus, vinterkräksjuka och influensa, vilket ger en mycket stor sjukvårdsbelastning under några få månader.

Med 500 sjuka barn per år beräknas vårdkostnaden till 8,75 miljoner kronor per år.

Läs mitt pressmeddelande.

Nya hälsocoacher ska hjälpa barn och föräldrar med fetma

Vart femte barn i Stockholms län har övervikt eller fetma, och problemen är störst i områden med lägst inkomster. Övervikt hos föräldrar är också en stor riskfaktor för övervikt hos barn. Därför satsar vi nu från landstinget på hälsovägledare för att hjälpa barn och mammor att förebygga fetma och gå ned i vikt. DN skriver om detta i dag (se nedan och DN.se; även Dagens Medicin rapporterar).

Att förebygga fetma och övervikt bland barn är viktigt för deras framtida hälsa, och att göra något åt den ojämlika hälsan är viktigt för hela samhället.  Våra hälsocoacher ska hjälpa barn och föräldrar med individuella insatser där behoven är som störst.

DN 29 januari 2013 om hälsovägledare mot barnfetma.

Hälsovägledarna kommer att finnas på barna- och mödravårdscentraler och barnmedicinska mottagningar i Rinkeby, Husby, Kista och Skärholmen. De kommer tillsammans att ha breda språkkunskaper, i spanska, somaliska och arabiska.

Hälsocoacherna kommer att utvärderas vetenskapligt.  Om modellen med coachning och individuellt stöd ger de goda resultat som vi hoppas på, vill jag utvidga det successivt i hela länet. Flera andra områden och stadsdelar har redan visat intresse.

Övervikt och fetma bland barn

Cirka 20% av alla 4-18-åringar i Stockholms län är överviktiga/feta. Överviktiga föräldrar är en stark riskfaktor, och övervikt och fetma är betydligt vanligare i områden med låg köpkraft.

Hälsovägledare: Målgruppen är barn som avslutar amning eller är 1 år gamla, med en eller två överviktiga föräldrar, samt kvinnor med övervikt eller måttlig fetma som är gravida med sitt första barn. De identifieras och rekryteras till projektet via BVC respektive MVC. Antalet deltagare blir 200-250, jämnt fördelat mellan barn respektive mammor. De fyra hälsovägledarna kommer att verka på Rinkeby BVC och BMM (barnmedicinsk mottagning), Husby BVC, Mama Mia Kista BVC och MVC samt Skärholmens BVC och BMM.

För varje deltagare görs en individuell kartläggning och personlig plan kring mat, motion, hinder och möjligheter för beteendeförändring. Planen genomförs under regelbunden kontakt i gruppmöten och enskilt, med utbildning, stöd och motiverande samtal. Stöd erbjuds som längst till barnet fyller fyra år.

Projektet med hälsocoacher har planerats sedan hösten 2012 och startar med deltagare i april 2013. Det följs upp utifrån BMI och vikt; personliga målsättningar; föräldrars kunskap, motivation och beteende kring mat och motion; antal remisser till överviktsbehandling; samt personalens upplevelser och lärdomar.

Vaccinationsdiskussioner – TBE och rota-virus

Möjligheten att förebygga sjukdomar med vaccinationer är en av mänsklighetens och medicinens stora landvinningar. En mer tydlig hälsofrämjande åtgärd är svår att finna. Till ofta en relativt begränsad kostnad kan vi förhindra mycket lidande för många sjukdomar.

Det allmänna vaccinationsprogrammet, där vi med skattemedel subventionerar vaccinationer mot vissa sjukdomar, är därför en väldigt viktig och – krasst sett – lönsam insats. Även om vården inte alltid får igen hela kostnaden i minskade sjukvårdsutgifter, så vinner hela samhället stort.

De skattesubventionerade vaccinationerna har byggts ut gradvis. På senare år har det gällt pneumokocker, hepatit B och HPV. Och fler vaccinationer är aktuella.

TBE-spridningen blir alltid extra aktuell inför vår och sommar, då fästingarna vaknar till liv och då vi rör oss mer i skog och mark. Senast har DN rapporterat om ökande TBE-spridning (se artikel från DN+, tillgänglig en vecka). Grundvaccinationen mot TBE – som sedan ska fyllas på med några års mellanrum – kan kosta en tusenlapp per person. Naturligtvis är det inte bra om människor, framför allt de i riskzonen som vistas mycket i fästing- och TBE-täta områden, avstår vaccination av ekonomiska skäl.

Samtidigt vore en allmän subvention mycket kostsam för vården.  Hittills har vår expertis inte tillrått subvention av TBE-vaccination – och om det blir aktuellt handlar det kanske i första hand om riskgrupper. Men vi följer frågan noga och som jag sade i gårdagens DN kommer vi lyssna till vår smittskyddsläkare.

Rota-virusvaccination kan bli aktuellt tidigare. Rota-virus orsakar till plågsam magsjukdom för drabbade barn. Både det nationella Smittskyddsinstitutet och vår smittskyddsläkare undersöker läget och förutsättningarna. Om en sådan vaccination blir aktuell att införa i allmänna vaccinationsprogrammet så kan det ske redan under nästa år. DN skriver om detta i papperstidningen i dag (se bild nedan).

DN 10 april 2013.

Våga Väga – stöd för gravida med fetma

Att hjälpa personer med fetma är en viktig uppgift för vården. Fetma och övervikt  ökar risken för olika sjukdomar och försämrad hälsa. För gravida med fetma är det särskilt viktigt att få ett bra bemötande och bra stöd.

Ett högt BMI ökar risken för i stort sett alla gravididetskomplikationer. Gravida med fetma förlöses också i högre utsträckning kejsarsnitt. Kan vi med bra stöd också få gravida med fetma att långsiktigt få bättre levnadsvanor är det förstås väldigt bra för mammornas hälsa – och även för barnen längre fram i livet.

Just detta arbetar man med i Våga Väga-projektet på Danderyds sjukhus, som DN skriver om i dag (med mina kommentarer). Man har lyckats hålla tillbaka viktuppgången för de flesta som har deltagit i projektet. Andelen kejsarsnitt har blivit markant lägre än det brukar vara bland gravida med fetma – 26 procent mot upp till 50 procent. Och deltagarna är nöjda och skulle rekommendera verksamheten till andra.

Nu vill vi förstås sprida detta till resten av förlossningsvården i länet. Under bilden nedan lite fakta om projektet!

Våga Väga-projektet på Danderyds kvinnoklinik har sedan 2006 hjälpt kvinnor med BMI (Body Mass Index) över 30 genom ett interventionsprogram. 139 kvinnor har hittills deltagit, 36 procent har lyckats begränsa viktuppgången till max 6 kg vilket anses optimalt för gravida med fetma, 66 procent har klarat att begränsa viktuppgången till max 10 kg. Sju kvinnor, 6 procent, fick barn som anses stora, mot 5 procent i befolkningen totalt. 33 patienter, 26 procent, förlöstes med kejsarsnitt jämfört med 50 procent som är vanligt bland kvinnor med fetma. Snittandelen bland kvinnor i Sverige är 17 procent, på Danderyds kvinnoklinik 22 procent, bl.a. p.g.a. ökande ålder och ökande andel med fetma bland de gravida.

Målet för projektet är också att de gravida kvinnorna ska känna sig trygga och väl omhändertagna. Avsikten är inte att kvinnorna ska banta, utan få råd och stöd att äta bra med hjälp av tallriksmodellen. I en patientenkät är en överväldigande majoritet mycket nöjda med Våga Väga-projektet och alla kan tänka sig att rekommendera projektet till en vän. Mest positivt upplevs fler besök till sin barnmorska och gemensam vattengymnastik. Våga Väga-projektet fortsätter.

Landstingets handlingsprogram mot övervikt och fetma löper i sin aktuella fas 2010-2013. Totalt sett har andelen feta, med BMI över 30, fortsatt att öka fram till 2010. Bland barn minskar dock nu övervikt och fetma bland 4-åringar.

Bästa vården för barnen i Stockholms län

Folkpartiet i Stockholmsregionen försöker hela tiden utveckla vår politik. Det behövs i en region som växer så det knakar. I hälso- och sjukvården förändras ju verkligheten dessutom ständigt av nya möjligheter och utmaningar med teknisk och medicinsk utveckling, men även nya sjukdomshot.

Barnsjukvården är ett område som verkligen påverkas av allt detta. Barnen i Stockholms län blir allt fler – och även om vi talar mycket om hur vi blir allt fler äldre, så kommer antalet barn och unga att fortsätta öka de närmaste åren.

Det är viktigt att vi har en hälso- och sjukvård som har kapacitet och kompetens att ta hand om alla barn i Stockholms län på bästa sätt.

Som ett led i vår idéutveckling har vi  tagit fram en barnrapport. DN skriver i dag (ej på nätet) om ett av förslagen, att bevara Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna som ett av länets sjukhus för den mindre högspecialiserade vården som ändå kräver sjukhusresurser. Den mest högspecialiserade vården flyttar ju in på Nya Karolinska Solna (NKS).

Att ha ett ”vanligt” barnsjukhus i närheten av NKS är klokt ur resurs- och sårbarhetssynpunkt och ger bättre förutsättningar för läkare och annan personal. Det är också bättre använda resurser att fortsätta använda ett befintligt, välfungerande sjukhus istället för att bygga nytt på t.ex. Danderyd. Detta är en fråga vi har funderat över länge, och diskuterat med människor med kunskap om barnsjukvården. Det är också något som vi har förstått att övriga i Alliansen är positiva till.

Men vi har många fler förslag i rapporten som en grupp i vårt parti har tagit fram, och där vi även alltså har försökt ta in kunskap från professionen och andra. Ett viktigt område är allergivården; allergierna ökar, främst födoämnesallergier men också behandlingarna går framåt. Därför är det av flera skäl viktigt att få fler allergiläkare – både för kapaciteten, och kunskapen att behandla med de senaste metoderna. Fler utbildningstjänster är därför något vi kommer att driva.

Vill också fortsätta stärka barn- och ungdomspsykiatrin, vi vill bygga ut hemsjukvården för de svårast sjuka barnen, med mera – se hela listan nedan och läs gärna hela Folkpartiets barnrapport 2012.

Folkpartiets förslag för en bättre hälso- och sjukvård för barnen:

• Behåll Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna (ALB Solna) och flytta in den högst specialiserade barnsjukvården på Nya Karolinska Solna (NKS)
• Behåll Sachsska Barnsjukhuset och Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge
• Inför vårdval för öppen barnmedicinsk vård
• Inför vårdval för första linjens barnpsykiatri
• Inför sanktioner kommuner och landsting som inte följer överenskommelser om barn som behöver särskilt stöd (BUS)
• Fler hembesök till sjuka barn
• Mer avancerad hemsjukvård för svårt sjuka barn
• Fler ST-läkartjänster inom allergologi
• Utred om det ytterligare går att förbättra innehållet, öka samarbetet och höja kvaliteten av omhändertagandet vid de tre barnahusen i Stockholms län.
• Satsa på ett VITS-projekt i Stockholms län för barn med neuropsykiatriska problem
• Öka internetbaserade medicinska kontroller och behandlingar för unga
• Förbättra övergången från barnsjukvård till vuxenvård vid både psykisk och somatisk sjukdom eller funktionsnedsättningar.
• Satsa mer på habilitering för barn och unga
• Öka antalet neuropsykiatriska utredningar och förbättra omhändertagandet av de barn som får en diagnos
• Öka den specialiserade ätstörningsvården.
• Öka öppettiderna på ungdomsmottagningarna
• Förebygg övervikt och fetma hos barn och ungdomar och öka möjligheten till behandling av barn med fetma

Anna Starbrink, Anders Ekegren bloggar.

Folkhälsorapporten 2011: Hälsan förbättras i Stockholms län – men stora utmaningar återstår

Vart fjärde år presenteras den stora Folkhälsorapporten, och 2011 års upplaga visar en positiv trend för hälsan i länet.  Att hälsan förbättras brett för de flesta invånare i Stockholms län är en mycket glädjande nyhet. Vi lever längre, vi lägger fler friska år till livet, och även människor i utsatta grupper skattar sin egen hälsa och livskvalitet bättre nu än för fyra år sedan. Det tyder på att vården och samhällets övriga insatser har effekt.

Samtidigt ser vi också att stora utmaningar återstår, kring skillnader i hälsa, ungas ohälsa och de stora folksjukdomarna. Det kommer att kräva fortsatta strategiska insatser från såväl hälso- och sjukvården som kommuner, näringsliv, arbetsgivare och civilsamhälle. Kunskapen i Folkhälsorapporten ska användas av hälso- och sjukvården men även av andra aktörer som grund för motiverade åtgärder för en bättre hälsa. Det gäller att inte bara hela vården, utan alla aktörer i samhället arbetar hälsofrämjande.

Skillnaderna i hälsa förblir den stora utmaningen. Även om hälsan förbättras för de flesta så är det oacceptabelt att människors olika förutsättningar ska ha så stor inverkan på deras hälsoläge. Vårdvalets trendbrott där människor i utsatta områden nu använder vården mest, visar att vi äntligen börjar få grepp om den ojämlika vården – det måste på sikt påverka också hälsoläget.

Mest oro inför framtiden känner jag över de unga, där bland annat psykisk ohälsa, rökning och alkohol är stora orosmoln. Den utbyggda skolhälsovård som nu är på gång efter regeringens och kommuners initiativ är välkommen och välbehövlig.

Mer fakta och hela Folkhälsorapporten kan du hitta här.

Mer om Folkhälsorapporten, med de 12 delrapporterna, finns också här på Folkhälsoguiden.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, folkhälsa, folkhälsorapport, folkhälsoguiden, Stockholms län, rökning, alkohol, tobak, folksjukdomar, övervikt, fetma, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, ojämlik hälsa

Mer barnpsykiatri och ätstörningsvård

Siffrorna för första halvåret visar att fler får vård i psykiatrin i Stockholms län.Tillgängligheten ökar framför allt för barn och unga, och i ätstörningsvården vilket är extra glädjande. Snabb hjälp är särskilt viktigt för de yngsta, och kan vi hjälpa tidigt ökar förhoppningsvis förutsättningarna för ett långt, gott och friskt liv.

Samtidigt som tillgängligheten och besöken har ökat, fortsätter också arbetet för ökad kvalitet. Fler ska inte bara få vård snabbare, de ska också få bättre vård. Vetenskaplig förankring, bemötande och vårdmiljö är viktiga förbättringsområden där vi nu genomför en rad åtgärder, ett resultat av samarbete mellan psykiatrin, Centrum för Psykiatriforskning och Psykiatrirådet.

Från hälso- och sjukvårdsnämndens halvårsbokslut:
I psykiatrin totalt ökade antalet läkarbesök  med 4,7 procent första halvåret 2011 jämfört med samma period 2010. Vårdtillfällena i slutenvården ökade med 7,3 procent.

Beroendevården: läkarbesök + 13,3 procent, övriga besök + 13 procent.
BUP: läkarbesök + 15 procent, övriga besök + 9 procent.
Ätstörningsvård: läkarbesök ej jämförbara p.g.a tidigare ofullständig rapportering; vårdtillfällen + 12 procent.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, psykiatri, barnpsykiatri, BUP, ätstörningsvård, tillgänglighet, kvalitet, läkarbesök, Stockholm, Stockholms län, Stockholms läns landsting

Fördubbling av neuropsykiatriska utredningar

I flera år har vi nu arbetat med att ge fler barn hjälp med neuropsykiatriska utredningar. Att få en utredning och kanske en diagnos på sina problem är viktigt för att barnen ska få rätt stöd. Vi ser också goda resultat, om vi ser till utvecklingen för barn 2007-2010:

1) Antalet avslutade utredningar har mer än fördubblats, från 1.900 till 3.800.

2) Antalet nya remisser för barn som behöver utredning har ökat med över 80 procent. De nyinkomna remisserna är fortfarande fler i antal per år än de avslutade utredningarna men vi använder alla tänkbara utredningsresurser, hos våra egna vårdgivare och hos privata utförare.

3) Väntetiderna har därmed kortats kraftigt. 31 december 2010 var det 57 barn som hade väntat mer än 90 dagar, vilket förstås är för många  – men bara en sjundedel så många som 2007.

DN har skrivit om detta i dag, Stockholmsnytt rapporterar också. DN skrev i höstas om vårt nya vårdprogram för ADHD, lätt utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, psykiatri, barnpsykiatri, neuropsykiatri, väntetider, ADHD

Vården behöver långsiktighet – inte krisgrupper

I tisdags hade vi sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnden och som vanligt utrymme för diskussioner om vårdens utveckling på kort och lång sikt. I dag, efter att SvD skrivit om hård belastning på barnakuterna, vaknar Socialdemokraterna till och ropar på en krisgrupp. Initierad och ledd av oss i Folkpartiet.

Jag är hedrad över Ilija Batljans (S) och hans partikamraters tilltro till oss i Folkpartiet. Och jag kan lugna honom: Vi arbetar tillsammans i Alliansen långsiktigt för att förbättra vården. För detta använder vi landstingets ordinarie organ, som just hälso- och sjukvårdsnämnden. Utmaningarna är stora men vi satsar också stort både med resurser och nytänkande.

Ilija Batljan kunde förslagsvis börja med att läsa vår landstingsbudget, som antogs i december. Bland annat står där om vårdplatser, också om barnsjukvård och öppettider på barnakuterna.

Ilija Batljan kunde också tala med sina partikamrater i hälso- och sjukvårdsnämnden. Alla förslag är välkomna inom vår ordinarie, demokratiska organisation.

Anna Starbrink bloggar om S-grupparbete, Christoffer Fagerberg om ”kreativ opposition”, och Kent Persson om när det passar att (s)öka samverkan.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, politik, sjukhus, barnsjukvård, barnakut, Ilija Batljan, socialdemokraterna, krisgrupp, Folkpartiet