Socialstyrelsen kritiserar i dag sjukvårdens och primärvårdens insatser för psykiskt sjuka. I Stockholms län pågår de senaste åren ett intensivt arbete med att förbättra insatserna vid psykisk ohälsa och sjukdom. 2007-2012 ökade antalet s.k. psykosociala besök i primärvården med 117 procent.
Den psykiatriska vården i Stockholms län är väl utbyggd jämfört med övriga Sverige och vi ökar anslagen med i storleksordningen 170 miljoner kronor per år. Därtill kommer budgeten för ”första linjens psykiatri”, det psykosociala stödet inom primärvården, som ju organisatoriskt ligger utanför psykiatrin. Den budgeten har vi i år, 2013, räknat med ska öka med 52 miljoner kronor (det är hela 57 procent!) Dessa psykosociala besök ökade med 23.000 bara mellan 2011 och 2012, och med 93.000 från 2007.
Men vi behöver fortsätta våra satsningar när befolkningen ökar och psykisk ohälsa är ett av de stora folkhälsoproblemen och den största grunden för sjukskrivning. Alla som behöver ska kunna träffa psykolog eller kurator eller få gruppterapi på vårdcentralen. Nu prioriterar vi att det ska finnas tillgång till psykolog på alla vårdcentraler.
Vi har själva identifierat att vi behöver arbeta ännu mer offensivt att identifiera nedstämdhet som kan öka risk för självmordshandlingar. Särskilda utbildningsinsatser till primärvården är beslutade.
Vi arbetar för att bygga ut KBT samtidigt som vi också vill erbjuda andra terapiformer – det var ju förhastat av Socialstyrelsen att i tidigare version av sina riktlinjer bara vilja satsa på KBT. Det viktiga är ofta den s.k. terapeutiska alliansen, förtroendet och samarbetet mellan patient och behandlare.
I går förenade vi folkpartister som arbetar i landstingshuset nytta med nöje, en båttur till Vaxholm med kampanj för skärgårdstrafiken på kajen och gatorna i Vaxholm. Vi fick åka ångbåt ut – ett av Waxholmsbolagets historiska fartyg, S/S Storskär, vars linjetrafik Folkpartiet slår vakt om. Vår kampanj pågår runtom i Stockholm och skärgården hela sommaren. Vi hoppas att vädret fortsätter att vara med oss!
För att ge alla som jobbar i vården en god arbetsmiljö arbetar vi i landstinget, i alla verksamheter, löpande med förbättringar. Nu gör vi dessutom en extra stor satsning under de tre åren 2014-2016: 50 miljoner per år, alltså totalt 150 miljoner till en bättre arbetsmiljö.
En bra vård handlar framför allt om människorna som utför den: Om kompetenta och engagerade medarbetare. De rekordstora investeringar vi kommer att göra i vården de närmaste åren, när i princip alla sjukhus byggs om, kommer naturligtvis också att vara en enorm satsning på bättre arbetsmiljö.
De flesta nya vårdplatser – i nybyggda eller ombyggda hus och vårdavdelningar – kommer att vara i enkelrum.
I väntan på dessa stora förändringar behöver vi göra ännu mer än vi gör i dag. Själva ombyggnationerna och andra förändringar kan förstås också innebära extra stress och press. För att möta det gör vi vår särskilda extra 150-miljonerssatsning.
Anna Starbrink har som personallandstingsråd ansvaret för och bloggar om detta. Hon har också talat med SvD.
Kritiken har varit hård mot väntade förändringar i Waxholmsbolagets trafikutbud i och med den pågående upphandlingen av skärgårdstrafiken. Våra folkpartister i trafiknämnden kräver nu svar om trafikutbudet, men även om risken för monopolsituation och om ångbåtstrafiken.
Oron är stor hos näringsidkare och boende inför försämringar av trafikeringen framför allt i mellersta skärgården. Vi kräver garantier för att sjötrafiken i mellanskärgården bibehålls i minst nuvarande omfattning innan trafiknämnden kan ta ett tilldelningsbeslut, och att Skärgårdsstiftelsen får ett ordentligt svar på de frågor man har ställt.
Vi är också oroliga över den ojämna storleken på trafikområdena och möjligheterna för små rederier att lägga anbud eller vara underentrepenörer. Vi kräver svar på hur man ska undvika en monopolsituation.
Folkpartiet slår dessutom vakt om ångbåtarna. De historiska fartygen är en viktig del av Stockholms och skärgårdens identitet och kulturarv – och för vårt varumärke. Om ångbåtarna inte längre kommer gå till Grinda, utan bara vända i Vaxholm och sedan ligga still vid Strömkajen, så förlorar detta en del av sitt värde.
Grundproblemet är att skärgårdsupphandlingens upplägg inte har förankrats politiskt i Alliansen eller trafiknämnden. Med den skrivelse Stella Fare (FP) och hennes liberala kollegor lägger på dagens trafiknämnd hoppas vi få frågetecken uträtade.
Förlossningsvården i Stockholms län behöver förstärkas – både på kort och lång sikt. På lite längre sikt handlar det om BB-planer både i anslutning till Sophiahemmet, och på S:t Görans sjukhus vilket Folkpartiet har drivit.
På kortare sikt kan bl.a. Södertälje sjukhus utöka sin förlossningsverksamhet och ta emot fler födande mammor och blivande föräldrar. Detta talade jag om i Radio Stockholm i måndags, vilket även Länstidningen i Södertälje tog upp. Och i dag kan Länstidningen berätta mer om de förstärka resurserna som ger glada miner i Södertälje och kommer betyda mycket för hela länet. I papperstidningen har jag också en kommentar, se bild nedan.
(När det gäller Sophiahemmet handlar det alltså om flera tusen förlossningar; där och på S:t Göran kan det bli 3-4.000 förlossningar per år, i Södertälje utökar vi nu till 2.000/år.)
I dag har jag och de andra gruppledarna i Alliansen presenterat vår åttonde landstingsbudget, där vi både satsar stort på vården och kollektivtrafiken och kan budgetera för ett överskott. Vi föreslår också massiva investeringar: 42 miljarder inom vården och 33 miljarder inom kollektivtrafiken. I filmklippet nedan berättar jag mer – och läs gärna vidare under filmen!
De gångna sju åren har stundtals varit ekonomiskt oroliga i vår omvärld. När vi ser tillbaka på landstingets ekonomi så har verkligheten dock överträffat våra prognoser, vi har gått med miljardöverskott, och det är de pengarna som gör att vi nu också verkligen har råd att satsa. Även om vi får betala en hel del till andra landsting i skatteutjämning, betyder det förstås också mycket för Stockholmsregionen och därmed hela Sverige, att vi de komman de tio åren kan göra sådana investeringar. Vi satsar på läkande vårdmiljöer – människovänliga och människovärdiga miljöer, i fräscha och fina lokaler, med sådant som konst och bra mat. Det är miljöer som bidrar till läkandet. Du kan läsa mer om Framtidens hälso- och sjukvård här.
Hälso- och sjukvården får 1,8 miljarder mer att röra sig med nästa år (skattepengarna till vården omfattar totalt 51 miljarder – pengar som alltså går till drift, till skillnad från investeringar). Det betyder att vi har ekonomi inte bara att investera, utan också att fylla de nya sjukhuslokalerna och vårdplatserna med bra vård.
Vi fortsätter att med Vårdval göra patienten till den verkligt viktiga personen i vården. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om en nätverkssjukvård, där vården är organiserad kring patienten – vi ska slutligen röra oss från organisatoriska ”stuprör” där patienten skickas runt.
Vi satsar på psykiatrin, som får mer nya pengar än andra vårdgrenar nästa år. Vi kan öppna fler mottagningar för alkohol och hälsa (för dem med riskbruk eller missbruk av alkohol men med ibland ”städade” förhållanden, och som inte nås av ordinarie beroendemottagningar), och fler mottagningar för unga vuxna med kompetens från både BUP och vuxenpsykiatrin. Vi kan satsa mer på barn t.ex. neuropsykiatriska utredningar och stöd till barn och familjer vid psykisk sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blir också fler psykologer på vårdcentralerna – i ”första linjens psykiatri”.
En annan hälsosatsning är utökad diagnostisering för benskörhet, osteoporos som framför allt drabbar äldre kvinnor. För ännu mer jämlik vård kommer vi i primärvården att ge ökad ersättning för patienter med stora vårdbehov, till några husläkarmottagningar i ett projekt.
E-hälsan fortsätter utvecklas – med fokus på tjänster som praktiskt kan förbättra och underlätta för patienter och personal. Man ska kunna följa sin väg genom vården helt med stöd av Mina Vårdkontakter samt Vårdguiden, på datorn eller i sin smartphone. Nästa år ska patienter kunna direktboka tid via Mina Vårdkontakter hos husläkarmottagningar, barnavårdcentraler, mödravårdcentraler och ungdomsmottagningar, samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare.
2014 ska alla patienter kunna ta del av sin egen remiss, för att veta var den ligger i vårdkedjan och vart den skickas, detta gäller alltså hela vården. Vi skapar också löpande en rad självservicetjänster via Mina vårdkontakter. Nästa år ska reumatikerpatienter kunna initiera provtagning, och ta del av provsvar. Detta är något som vi sedan utvecklar för övriga delar av vården. Vi arbetar också med flera smarta e-tjänster för självrapportering av hälsa. Formulär för självskattning av levnadsvanor är ett exempel och vi håller på att utveckla hälsodeklaration inför operation som man alltså ska kunna göra själv i förväg med en e-tjänst.
Inget inom e-hälsa är förstås obligatoriskt för patienterna. Men det är obligatoriskt för vårdgivarna att erbjuda sina patienter dessa möjligheter!
Och detta är inte den enda personalsatsningen vi gör: Det ska bli mer attraktivt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska, och vi intar en mer öppen attityd till personalbostäder. Vi utökar platserna för specialistsjuksköterskeutbildning inom bristspecialiteter som barn- och anestesisjuksköterskor, platser som vi själva finansierar och där vi betalar deltagarna en viss utbildningslön. Det blir 100 platser, mot 70 i senaste omgången. ST-platserna för nya specialistläkare utökas också inom bristspecialiteter som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.
I trafiken är det upprustning och utbyggnad som står i fokus. Vi har lagt mångmiljardbelopp på att rusta upp tunnelbanan, senast nu röda linjen – och det handlar inte bara om att vidmakthålla befintlig standard. Tack vare vår investering med nytt signalsystem och kommande nya vagnar kommer man att kunna köra ytterligare hälften så många tåg, det blir en kapacitetsökning med 50 procent! Det är en rejäl satsning på tunnelbanan, Stockholms viktigaste transportsystem.
Tvärbanan förlängs från Sjöstaden till Sickla i Nacka, och ska byggas till Kista och Sollentuna.
Kulturen får naturligtvis sin beskärda del, när Folkpartiet är med och styr. Konserthuset kan fortsätta utvecklas som en musikscen i världsklass, vi kan vidareutveckla stödet till det fria kulturlivet och till filmen i Stockholmsregionen, och vi har barn och unga i fokus. Kulturen betyder mycket för attraktiviteten, utvecklingen och det demokratiska samtalet i Stockholmsregionen.
I landstingets professionella bolags- och förvaltningsstyrelser råder jämställdhet mellan män och kvinnor. Hälften av de professionella styrelseledamöterna liksom varannan styrelseordförande är kvinna.
Kompetensen är viktigast när vi som ägare sätter samman våra styrelser för sjukhusen och andra bolag och förvaltningar. Om man utgår från meriter är det ingen konst att få jämställda styrelser. Det handlar naturligtvis inte om att det alltid ska vara 50-50 men nu har det råkat bli så.
Genom att visa att jämställda styrelser är fullt möjliga hoppas jag att vi kan vara en förebild och en inspiration för andra. I såväl andra landsting och kommuner som det privata näringslivet finns det ju tyvärr stort utrymme för förbättring. Om inte annat så kan säkert några av våra duktiga styrelseledamöter ta på sig fler eller i framtiden andra uppdrag.
Stockholmsnytt rapporterar om detta i dag och har talat med mig och Meg Tivéus, ordförande i Folktandvården. Också ABC rapporterar.
Fakta: Jämställda styrelser
I landstingets professionella styrelser var vid årsskiftet 2012/2013 50 procent kvinnor (oräknat två politiskt tillsatta ledamöter (S) i SLSO:s styrelse, bägge män). Av styrelseordförandena var varannan, exakt 50 procent, kvinnor. Tre styrelser hade helt jämn könsfördelning, fyra hade fler kvinnor än män och tre hade fler män än kvinnor. Fördelningen för respektive styrelse framgår av nedanstående tabell. År 2000 fanns inte en enda kvinnlig ordförande, och bara omkring en tredjedel av styrelseledamöterna var kvinnor.
Könsfördelning bland styrelser och ordförande. Notering till tabell: Om de två politiskt tillsatta ledamöterna (S) räknas med blir andelen kvinnor i SLSO:s styrelse 50%, och bland ledamöterna i alla styrelser 48%. SLSO = Stockholms läns sjukvårdsområde, förvaltning som driver primärvård, geriatrik och psykiatri.
Vaccination av Rota-virus kommer att införas för alla halvårsgamla småbarn i Stockholms län. Det står nu klart att vi får med detta, som jag skrev om för några veckor sedan, i landstingsbudgeten för nästa år. Vi satsar 20 miljoner kronor under 2014, och sätter omedelbart igång processen att upphandla ett vaccin för att om möjligt kunna starta vaccinationer redan i år.
Rota-viruset är mycket smittsamt. Det är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka hos små barn och står för en stor del av de fall där småbarn behöver sjukhusvård – ca 500 barn per år. Viruset orsakar inte bara plågsamma magsjukdomar – det kostar också oerhört mycket pengar för vården och samhället, i sjukvårdskostnader och uteblivna skatteintäkter när föräldrar måste vara hemma. Därför är rota-virusvaccination klart samhällsekonomiskt lönsamt.
Om vi med ett vaccin kan hindra att hundratals barn per år blir så sjuka att de behöver sjukhusvård så är det definitivt skäl för oss att gå före övriga Sverige. Vi behöver inte vänta på Smittskyddsinstitutets utredning för att veta att rota-virusvaccination skulle göra stor nytta.
Och om vi kan starta vaccination mot rota-virus redan i år kan hundratals barn slippa plågsam magsjuka redan i vinter – och vården får det lite lättare under vinterns infektionstider.
DN skriver om detta i dag:
DN om vaccination mot rota-virus.
Mer fakta om Rota-virus
Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka, s.k. gastroenterit (GE), hos små barn, såväl i Sverige som globalt. WHO räknar med att ca en halv miljon barn årligen dör i rotavirusinfektioner. I Sverige är dödsfall ovanliga och färre än fem barn har avlidit till följd av rotavirus under de senaste 10 åren.
Det finns många olika typer av rotavirus, men det är ett fåtal av dessa som står för huvuddelen av sjukdomsbördan. Det finns idag två mycket väldokumenterade, effektiva och säkra vacciner. Bägge vacciner minskar risken för svår rotavirus-maginfluensa, som kräver sjukhusvård, med mer än 90 %. Smittskyddsinstitutet utreder ett införande av rota-virusvaccin i allmänna barnvaccinationsprogrammet. Stockholms läns landstings smittskyddsläkare rekommenderar ett införande.
Rotavirusinfektioner uppvisar en mycket tydlig säsongsvariation och brukar ha en kraftig topp under februari-mars, ofta samtidigt som RS-virus, vinterkräksjuka och influensa, vilket ger en mycket stor sjukvårdsbelastning under några få månader.
Med 500 sjuka barn per år beräknas vårdkostnaden till 8,75 miljoner kronor per år.
Vi fortsätter att satsa på framtidens vårdpersonal. Det handlar både om att utbilda och rekrytera nya medarbetare – och om att vara en attraktiv arbetsgivare för dem vi redan har. Lönesatsningen på specialistsjuksköterskor, som vi presenterade häromdagen, kompletteras nu med fler satsningar som min kollega Anna Starbrink (FP) kan berätta om i dag. Det handlar om fler platser för blivande specialistläkare och specialistsjuksköterskor. Se bild ur SvD nedan!
SvD om Alliansens och Folkpartiets personalsatsningar i landstinget.
Dåliga traditioner är till för att brytas. Och den dåliga löneutvecklingen för sjuksköterskor är en sådan, gammal, tradition i vården.
Utbildning, ansvar, erfarenhet och att man i hög grad bidrar till verksamhetens mål måste löna sig. Det ska märkas den 26:e i varje månad.
Folkpartiet har länge talat för att sjuksköterskor – liksom lärare – ska kunna göra lönekarriär. Därför är jag glad över att vi i dag med övriga Alliansen kan presentera en stor budgetsatsning på specialistsjuksköterskors löner på akutsjukhusen.
Som liberal feminist och jämställdhetslandstingsråd gläds jag också över att detta blir en verklig jämställdhetssatsning. Lönekarriär ska vara möjligt också i ”typiska kvinnoyrken”!
Min Folkparti-kollega Anna Starbrink gör med denna satsning en verklig insats för jämställdhet och lön efter kompetens.
