Privat vård: Från klarhet till klarhet?

Våra förslag om ökad mångfald för vården i Stockholms län har uppmärksammats rätt stort, förutom gårdagens SvD i radions Stockholmsnytt och i dagens DN (ej på nätet). Vissa oklarheter tycks dock råda som jag gärna gör mitt bästa för att reda ut.

Först har vi det nya ledande S-namnet i landstinget, Ilja Batljan, som inte verkar veta vilket ben han ska stå på. Han gjorde entré med stor buller och prisade privata vårdgivare och exemplet S:t Görans sjukhus.  Men igår lät det annorlunda, då var våra idéer om att låta Danderyds sjukhus drivas på samma sätt att ”rea ut” och slösa bort ”hundratals miljoner”. Märkligt hur Batljan kan veta det innan några diskussioner, förfrågningsunderlag och värderingar ens hunnit börja skisseras. Min moderata kollega Catharina Elmsäter-Svärd är lika förundrat frågande.

Naturligtvis ska vi ta ut rätt pris för skattebetalarnas tillgångar. Och det är ju inte sjukhuset i sig – utan vårdverksamheten som ska tas över av en privat vårdgivare. Syftet är att få mer vård, ännu högre kvalitet, fler nya vårdidéer och bättre villkor för personalen med fler vårdgivare och arbetsgivare.

(Ryckigheten är för övrigt ett mönster som går igen, Batljan tillkännagav snabbt också nya linjer om såväl skatter som vårdval vilka han lika raskt fick backa från efter att de mer vänstersinnade partikamraterna i S liksom de tilltänkta koalitionsparterna V och MP reagerat magsurt.)

Batljan misstänkliggjorde också att vi vill bygga ut S:t Görans sjukhus – för att det skulle ligga på ”fel” ställe, i ett försök att uppmåla en klasskonflikt eller geografisk strid mellan innerstaden, norra och södra länet. Så dumt, så dumt. Särskilt som Batljan väl själv vet att vi för bara några veckor sedan beslutade utreda Södertälje sjukhus framtid – bygga nytt, på samma tomt eller en ny plats i Södertälje?

I dagens DN är det en professor Carl-Hampus Lyttkens som kommenterar vårt förslag om Danderyd. Han är tidigare obekant för mig och de jag har frågat här i landstinget, och jag har aldrig sett honom uttala sig om vår sjukvård och våra sjukhus här i Stockholm. Lyttkens är kritisk mot tankarna på privat drivna sjukhus – eller vad är han kritisk emot? Vad menar han med privata sjukhus? Vårt förslag är som bekant en privat utförare som tar över driften under en viss tid med ett landstingsavtal. Landstinget behåller kontrollen över avtalet och över själva sjukhuset, byggnaderna.

Enligt Lyttkens finns risker för oligopol i ett så litet land som Sverige. Nå, i dag har vi ju i princip monopol för landstingen, och ett enda privat drivet akutsjukhus. Han drar paralleller till Thatchers Storbritannien och en ”kvasimarknad” med offentligägda sjukhus som gjordes till stiftelser (s.k. trusts). Detta engelska 80-tal, som förändrats en del sedan dess och måste sättas i sitt sammanhang med övriga genomförda eller uteblivna reformer, har knappast bäring på vår situation – eller vårt FP-förslag.

Slutligen är professor Lyttkens tydligen kritisk mot att bara ha privata sjukhus. Nå, där kan vi enas. Och det är ju heller inte vad vårt förslag går ut på utan ljusår därifrån.

Våra mångfalds-förslag har mottagits positivt av övriga i Alliansen som välkomnar eller är öppna för att pröva dem. Det är glädjande. Tidigare under mandatperioden har såväl Centern som Kristdemokraterna bejakat just förslaget om Danderyds sjukhus i privat regi – vilket gruppledare Pia Lidwall gjorde klart för bl.a Dagens Samhälle i november 2008.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vård, sjukhus, privat vård, mångfald, fristående vårdgivare, privata vårdgivare, Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus, Folkpartiet, Alliansen, Kristdemokraterna, Centern, Centerpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Ilija Batljan, Pia Lidwall, Carl-Hampus Lyttkens