Rapport från USA: ”Svenskt” sjukhus störst i nordväst

Sedan i går befinner jag mig på studieresa till nordvästra USA för att studera sjukvård och socialpolitiska lösningar. (Ja, det är Sveriges Kommuner och Landstings av Aftonbladet uppmärksammade resa; jag kan lova att det inte handlar om nöje utan i högsta grad om nytta – och det hittills i högsta tempo, något som kommer gälla även kommande dagar av programmet att döma.)

Här har vi besökt Swedish Hospital i Seattle, en hundraårig institution grundad av två svenskar. Liksom hemma i Sverige har man här slagit samman flera olika sjukhus i en organisation som får vårt Karolinska universitetssjukhus, som ändå är stort i europeiska sammanhang, att framstå som litet. En viktig skillnad mot Karolinska är dock att respektive sjukhusplats är självständig inom paraplyet Swedish Medical Center. Hit till nordvästra USA:s största sjukhus med 1.245 vårdplatser kommer patienter också från andra delstater och andra länder, för bland annat den framstående cancer- och neurovården liksom ortopedi där man är en av de största i USA. Inom avancerad hjärtsjukvård görs hela 6.400 ingrepp om året. Profilen för barnsjukvård är mycket hög, och för komplicerade förlossningar och neonatalvård betjänar man också västra Kanada.

Swedish Medical Center, som har ambitionen att vara ett av USA:s mest framgångsrika specialistsjukhus, drivs privat utan vinstintresse och använder sig av insamlingar för att bekosta investeringar.

Här i delstaten Washington fick vi i dag också höra att de drar ned 90 miljarder dollar till sjukvården till följd av den ekonomiska krisen. Samtidigt har den amerikanska sjukvården ju generellt problem med kostnadsnivåer och kostnadsökningar (jag tipsade tidigare om en intressant artikel kring erfarenheten från Massachussetts). Det konsumeras ibland för mycket vård och behandlingar, istället försöker man finna drivkrafter för att hålla patienterna långsiktigt friska – en ny öppenvårdsklinik startar den här veckan. I konceptet ingår gratis vård för oförsäkrade. Förhoppningen är att hindra dyrare, senare vård på sjukhus – samma tanke som bakom min och Folkpartiets mångåriga vurm för husläkare, distriktssköterskor och jourmottagningar med ett långsiktigt helhetsansvar för patienterna, med andra ord.

Inriktningen på oförsäkrade är något som skiljer Swedish Medical Center från många andra amerikanska sjukhus. Med 40.000 oförsäkrade patienter utan husläkare eller annan primärvård finns förstås ett stort intresse av att förebygga ohälsa.

Birgitta Rydberg

Intressant om..?