Jämställdhetspris till landstinget

Jämställdhetsintegrering – att jämställdhet ska finnas med från början i alla processer och verksamheter – är något vi arbetar hårt med i Stockholms läns landsting. Och nu har vi fått pris, för vårt chefsutbildningsprogram, som också satt avtryck i verksamheterna och därmed i bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och bättre vård för invånarna i länet. Läs mer i min kommentar.

Intressant..?

Är snus Sveriges viktigaste handelsfråga?

Att Sverige drar ut i världen för att sälja svenskt snus ger inte en bra bild av vårt land. Att regeringen gör snusexporten till vår viktigaste handelsfråga i EU är en felprioritering. Om detta skrev jag tillsammans med min Folkparti-vän Barbro Westerholm och Centerkvinnornas Annika Qarlsson på DN Debatt i lördags. Även om man bortser från hälsoriskerna så är det knappast ett bra sätt att bygga Sveriges varumärke.

Intressant om..?

Hälsokommunikatörer viktig brygga för bemötande och information i vården

I går träffade jag Stockholms läns nya hälsokommunikatörer. Det har gått snabbt från det att vi fick beviljat delfinansiering från EU:s flyktingfond och kunde inleda anställningsförfarandet. Snart kommer de 10 kommunikatörerna – 5 kvinnor och 5 män – att vara ute i verksamheterna, som länkar mellan nyanlända flyktingar och asylsökande, med kommunplacering eller uppehållstillstånd.

De 10 har olika etnisk och kulturell bakgrund som kommer att bli mycket värdefull, och därtill olika slags vårdkompetens som krävts för uppgiften. Somaliska, arabiska, persiska och tigrinja är språken som finns representerade. Sjukgymnast, sjuksköterska/barnmorska, läkare, biomedicinsk analytiker, medicinsk informatör, folkhälsovetare är yrkeskunskaperna.

De nya hälsokommunikatörerna har olika lång bakgrund i Sverige – från några år till över 20 år – och förstås egna erfarenheter, från egna eller andras upplevelser. Det blev tydligt att bemötande och information är två stora områden att arbeta med – i bägge fallen individuellt anpassat till varje person vården möter, och dennes bakgrund och förkunskaper. En viktig sak kan t.ex. vara att lyfta fram primärvårdens öppna mottagningstider, att det finns möjlighet att få hjälp i den nära vården även utan att boka tid.

Intressant om..?

Den enkla frågan som kan betyda så mycket

Alkohol är ett av våra stora hälsomässiga och sociala problem. Många dricker för mycket – utan att vara missbrukare kan man ändå ha ett riskbruk, vara i riskzonen för att utveckla missbruk och farligt beroende. Och många har kanske inte alls reflekterat över detta.

Därför är den enkla frågan vid besök hos distriktssköterskan eller husläkaren något av det viktigaste vården kan göra, för att upptäcka riskbruk, och kunna erbjuda hjälp. Det som behövs är dels rutinerna och modet att våga fråga, och sedan kunskapen och verktygen för att hjälpa.

Med detta arbetar vi i landstinget och nationellt inom det s.k. riskbruksprojektet. Särskilt fokus har riskbruksarbetet under Uppmärksamhetsveckan, senast i början av november 2009. Då kunde vi berätta att dubbelt så många distriktssköterskor i Stockholms län frågar sina patienter om deras alkoholvanor jämfört med 2006, att dubbelt så många känner sig mycket eller ganska kunniga i att ge råd om problemen, och mer än dubbelt så många känner sig mycket eller ganska effektiva på att hjälpa till med förändrade alkoholvanor. Siffrorna och mina kommentarer finns här.

SvD skriver om detta i dag, och har talat med distriktssköterskor och husläkare liksom med Folkhälsoinstitutet som driver riskbruksprojektet på nationell nivå. Att 60 procent av alla läkare, sjuksköterskor och barnmorskor fått utbildning i motiverande samtal är förstås mycket positivt.

Och vårdens arbete ger effekt: drickandet minskar när vårdpersonal uppmärksammar riskerna. Självklart måste vården ha kunskap och möjlighet att arbeta aktivt förebyggande med både alkohol, tobak och motion.

Intressant om..?

Liberala bloggare med tyngd

”Bloggosfären” är en månghövdad kör av röster där inflytandet och tyngden inte alltid samvarierar med motsvarande positioner i politik och mer traditionella medier. Det bekräftas när Politometern mätt de politiska bloggarnas tyngd. För Folkpartiet är den starkaste rösten Mark Klamberg, som gjort sig ett namn inte minst med juridisk kunskap och liberalt engagemang. Jag är för egen del nöjd med min blygsammare placering, och konstaterar samtidigt att jag i en rapport från Socialstyrelsen om ”Hälsa och sjukvård i bloggosfären” (pdf-fil) nämns som en av de tongivande bloggarna. Hedrande!

Andra liberala bloggare som skriver om detta är bl.a. Per Altenberg, Seved Monke, och Politometerns skapare Martina Lind.

Intressant om..?

Framgång med ADHD-behandling i kriminalvården

ADHD bedöms vara ett stort problem bland kriminella – och många av de drabbade är odiagnostiserade. Att få en diagnos, och sedan rätt behandling och stöd kan vara avgörande för att komma ur kriminaliteten och påbörja en framgångsrik återanpassning till ett vanligt liv.

Vi i landstinget har sedan några år två projekt tillsammans med Kriminalvården, på Håga- och Norrtäljeanstalterna. Och de har visat sig framgångsrika. Förutom de mänskliga vinsterna blir förstås samhällsekonomin i stort mycket gynnad vid en framgångsrik behandling och färre i kriminalitet. Det är liknande erfarenheter som vi dragit av vårt andra, succéartade samarbete med Kriminalvården, ITOK för behandling av heroinister i kriminalvården.

I går rapporterade Studio Ett i Sveriges Radio om ADHD-projektet. Läs också Dagens Medicin, och Läkartidningen från i november.

Intressant om..?

Dags att flytta ansvaret för sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen är ett hett ämne i den politiska debatten som kan komma att spela en stor roll i valrörelsen. Ingen tvekan råder om att sjukförsäkringen behövde reformeras, för att komma bort från det system som i praktiken dömde hundratusentals svenskar till utanförskap, utan reella chanser eller tillräckligt stöd att ta sig tillbaka till arbete och egen försörjning. Viss konstruktiv kritik kan riktas mot regeringens reformer, men oppositionens alternativ – som de slutligen presenterade i går – saknar trovärdighet.

I dag skriver jag på DN Debatt om en väg framåt för sjukförsäkringen: En betydligt större samordning med hälso- och sjukvården för snabb behandling och rehabilitering utan att riskera ett spel om svarte petter eller armbrytande om vems budgeten är. Först rejäl FINSAM (ett gammalt Folkparti-förslag om finansiell samordning som först prövades framgångsrikt när Bo Könberg var sjukvårds- och sjukförsäkringsminister i början av 1990-talet). Sedan ett samlat ansvar under ett tak, hos en sjukvårdshuvudman. De kommande regionerna blir en bra hemvist.

Läs också DN:s och SvD:s ledarkommentarer till de rödgrönas förslag.

Uppdaterat: Medhåll från VLT, och exempel på en socialdemokrat som glatt bortser från de egna tillkortakommandena både före 2006 och i det nya rödgröna förslaget.

Intressant om..?

Bättre vård för flyktingar ger bättre hälsa och integration

Vården och integrationen för nyanlända flyktingar och asylsökande kommer att förbättras med hjälp av s.k. hälsokommunikatörer. Det är en glad nyhet att vi  i landstinget tillsammans med Stockholms, Södertälje och Huddinge kommuner kommer att driva ett projekt med stöd av EU – ett projekt som sedan förhoppningsvis kan bli en permanent och länsomfattande verksamhet.

Hälsokommunikatörerna ska fungera som en länk till vården för de nyanlända. Asylsökande och personer som just fått uppehållstillstånd är båda grupper med ett utsatt hälsoläge. Om vi kan fånga upp dem och erbjuda dem rätt hjälp och vägar in i vården och samhället så är mycket vunnet, både för en långsiktigt bättre hälsa och för en bättre fungerande integration.

Läs mer i min kommentar. Länstidningen, Dagens Samhälle och Stockholmsnytt hör till dem som rapporterat.

Intressant om..?

Äntligen enklare att komma till egna doktorn

Tack vare Vårdval Stockholm har invånarna i Stockholms län valt en egen doktor. Husläkarna som vi har att välja på har blivit betydligt fler, liksom mottagningarna de jobbar på. Och patienterna uppskattar möjligheten till tryggare, nära vård: många fler har kunna besöka sin doktor, som DN skriver om i dag (ej på nätet), och patienterna är betydligt nöjdare med vården än innan.

Kritiker säger ofta att det nu görs många fler, korta och rentav onödiga besök. Men de granskningar och uppföljningar som har gjorts – av hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och av Karolinska institutet – har inte hittat någon sådan effekt.

Tvärtom verkar det som om människor som tidigare inte gick till doktorn, fast de borde, nu gör det, när vården har blivit mer tillgänglig och välkomnande. Den största ökningen av läkarbesök har skett i s.k. utsatta områden. För första gången görs lika många besök av invånarna i socialt och ekonomiskt utsatta områden, som i mer välmående delar av länet. Det innebär också att resurser genom ersättningen för läkarbesök kommer de områdena till del.

Svenskar och stockholmare går fortfarande sällan till doktorn. Åtminstone om man jämför med andra europeiska länder som Frankrike – som brukar hyllas för sin välfungerande närsjukvård.

Att patienterna är mer nöjda än tidigare är ett bra kvitto på att vårdvalet i grunden fungerar betydligt bättre än det tidigare systemet där patienten inte sattes i fokus på samma sätt. Att fler besöker vården i tid innebär att ohälsa förebyggs, och det blir mindre besök högre upp i vårdkedjorna.

Nästa steg är att utveckla en ersättningsmodell som blir ännu mer rättvis, utifrån patienternas diagnoser och de åtgärder som utförs. Jag och Folkpartiet strävar också efter att förstärka det hälsofrämjande arbetet och distriktssköterskornas roll. Men vi har kommit en bra bit på väg.

Intressant om..?

Miljon för jämställda läkemedel

Att kvinnor och män inte får lika eller likvärdig behandling i vården yttrar sig bl.a. i läkemedelsanvändningen. Nu kommer Stockholms läns landsting under ledning driva ett projekt för 1,2 miljoner för att åstadkomma en mer jämställd läkemedelsanvändning. Projektet om ”kvalitetsindikatorer för genusaspekter i läkemedelsanvändningen” har utformats av vår jämställdhetsstrateg, professor Karin Schenck-Gustafsson.

Kvinnor och män är biologiskt olika och ska inte alltid ha samma behandling – vare sig det handlar om olika typer av läkemedel, eller andra slags behandlingar. Men skillnaderna och vårdbesluten ska vara medicinskt motiverade i varje fall, utifrån den enskildes behov och diagnos.

Ett mål borde kunna vara att läkarna får ett enkelt verktyg i sitt datasystem som hjälper dem när de ska skriva ut ett recept.

Finansieringen av projektet möjliggörs genom jämställdhetsminister Nyamko Sabunis (FP) satsning ”Hållbar jämställdhet”. Beslut om pengarna tas i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse i dag.

Projektet nämns i dagens DN, och av Dagens Medicin.

Intressant om..?